Begränsning av utlandsbindningar i militära tjänster
Lagar om ändring av 37 § i lagen om försvarsmakten, 16 § i lagen om Försvarshögskolan och 10 och 26 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning
Till militära tjänster vid Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet eller till studier som leder till sådana tjänster ska inte kunna utnämnas en person som har dubbelt medborgarskap eller en annan utlandsbindning som äventyrar säkerheten. Eventuella risker bedöms från fall till fall i samband med en säkerhetsutredning.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 29.11.2018
- Senaste händelse
- 18.3.2019
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 31
- Stadfäst
- 29.3.2019
- Författning
- 442/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I behörighetsvillkoren för militära tjänster vid Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet samt för officersstudier och grundkursen för gränsbevakare införs ett villkor om att personen inte får ha ett sådant medborgarskap i en annan stat eller en sådan annan utlandsbindning som kan äventyra statens säkerhet eller den allmänna säkerheten, landsförsvaret, de internationella relationerna eller tjänstgöringssäkerheten.
Vad det betyder
Ändringen gäller personer som söker militära tjänster vid Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet eller utbildning inom området efter att lagen har trätt i kraft år 2019. Genom reformen vill man förebygga risker för extern påverkan och påtryckning i uppgifter som är kritiska för den nationella säkerheten. På personer som har utnämnts till en tjänst eller antagits till studier innan lagen träder i kraft tillämpas den tidigare lagstiftningen.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
31 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades förslaget om att hindra att personer med utlandsbindningar som utgör en säkerhetsrisk utnämns till militära tjänster vid Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet. Största delen av riksdagsgrupperna stödde förslaget för att trygga den nationella säkerheten och kravet på absolut lojalitet. I debatten uttrycktes dock även oro för att personer med dubbelt medborgarskap kan stigmatiseras, och man diskuterade om de nuvarande säkerhetsutredningarna är tillräckliga.
- Försätter lagen personer med dubbelt medborgarskap i en ojämlik ställning och stigmatiserar den dem?
- Hade den nuvarande lagstiftningen om säkerhetsutredningar räckt utan en särskild behörighetsbegränsning?
- Borde motsvarande begränsningar av utlandsbindningar även utsträckas till polisen och andra myndigheter?
Gruppen stödde förslaget på grund av den förändrade säkerhetsmiljön och ansåg det självklart att lojaliteten i militära tjänster bara kan riktas mot en stat i taget.
”Näin muodoin lojaalisuusvaatimus on luonnollinen ja itsestään selvä tällaisessa nykymaailman tilanteessa — yhdessä maassa kun ei voi olla kuin yksi isäntä kerrallaan.”
— Ilkka Kanerva - CenternFör
Gruppen ansåg att lagen är viktig för att stärka den nationella säkerheten och påpekade att den också skyddar personer med dubbelt medborgarskap och deras familjer mot eventuella påtryckningar utifrån.
”Laki kaksoiskansalaisuudesta liittyen tiettyihin sotilasvirkoihin jatkossa on tärkeä askel eteenpäin meidän oman kansallisen turvallisuutemme kannalta.”
— Mikko Savola - Blå framtidFör
Gruppen ansåg att förslaget är nödvändigt för den nationella säkerheten, eftersom en militär tjänst kräver absolut lojalitet och personen inte får utsättas för påtryckningar från en annan stat.
”Näkemyksemme on, että Puolustusvoimien sotilasvirkaan nimitettävän henkilön ehdottomalle lojaalisuudelle Suomen valtiota kohtaan on asetettava erityisen korkeat vaatimukset.”
— Jussi Niinistö Gruppen stödde förslaget varmt och ansåg att det behövs, även om man tyckte att beredningen kommit igång för sent och önskade motsvarande skärpningar bredare i samhället.
”Hallituksen esitys on erinomainen, ja tervehdin ilolla hallituksen siirtymistä perussuomalaisten järkilinjalle.”
— Jani Mäkelä - SDPFör med reservationer
Gruppen ansåg att lagförslaget behövs för att trygga känsliga tjänster, men betonade att personer med dubbelt medborgarskap inte får stigmatiseras och att bedömningen måste grunda sig på säkerhetsutredningar från fall till fall.
”Pidän tätä lakiehdotusta sinänsä tarpeellisena ja olisinkin toivonut, että jo lain valmisteluvaiheessa oltaisiin lähdetty siitä turvallisuusselvityksen tarpeen näkökulmasta.”
— Mika Kari - De GrönaFör med reservationer
Gruppen ansåg det viktigt att garantera säkerheten, men kritiserade att personer med dubbelt medborgarskap misstänkliggörs och ifrågasatte varför den nuvarande säkerhetsutredningslagen inte räcker.
”Me olemme täysin lojaaleja Suomelle, ja siinä ei pitäisi olla mitään kysymysmerkkiä.”
— Ozan Yanar - VänsterförbundetFör med reservationer
Gruppen påpekade att dubbelt medborgarskap inte i sig gör en person opålitlig och att inte heller en säkerhetsutredning garanterar absolut pålitlighet i framtiden.
”Yllätyin tänään siitä, kun sain tiedon, että meillä ei ole tilastoja niistä henkilöistä, kaksoiskansalaisista, jotka ovat jo nytten palveluksessa Puolustusvoimissa tai Rajavartiostossa.”
— Markus Mustajärvi
Sammandraget är AI-genererat utifrån 31 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin puolustusvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja hallintovaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 252/2018 vp sisältyvien 1.-3. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 252/2018 vp sisältyvät 1.—3. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 29.11.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Puolustusministeriö
- 4.12.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 22.2.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · puolustusvaliokunta
- 27.2.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 5.3.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 15.3.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag3
- 1Laki puolustusvoimista annetun lain 37 §:n muuttamisestaHyväksytty · 442/2019 · 29.3.2019
- 2Laki Maanpuolustuskorkeakoulusta annetun lain 16 §:n muuttamisestaHyväksytty · 443/2019 · 29.3.2019
- 3Laki rajavartiolaitoksen hallinnosta annetun lain 10 ja 26 §:n muuttamisestaHyväksytty · 444/2019 · 29.3.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av 37 § i lagen om försvarsmakten
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om försvarsmakten (551/2007) 37 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 262/2014, som följer:
37 §Behörighetsvillkor för tjänsterna och uppgifterna vid Försvarsmakten
De som utnämns till en tjänst vid Försvarsmakten ska, utöver det som någon annanstans i lag föreskrivs om allmän behörighet för statstjänst, ha den tillförlitlighet som uppgifterna förutsätter.
Av dem som utnämns till en militär tjänst vid Försvarsmakten krävs dessutom att de har fullgjort värnplikt i vapentjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor vid Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet i Finland och att de till sin hälsa och fysiska kondition är lämpliga för tjänsten. Av dem som utnämns till en militär tjänst vid Försvarsmakten krävs vidare att de inte har ett sådant medborgarskap i en annan stat eller andra utländska bindningar som avses i 3 § 1 mom. 9 a punkten i säkerhetsutredningslagen, vilka kan äventyra statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets försvar eller Finlands internationella relationer eller tjänstgöringssäkerheten vid Försvarsmakten.
Närmare bestämmelser om särskilda behörighetsvillkor för tjänster och uppgifter vid För-svarsmakten får utfärdas genom förordning av statsrådet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Den som innehar en militär tjänst vid Försvarsmakten när denna lag träder i kraft fortsätter att vara behörig för tjänsten.
Den som vid ikraftträdandet av denna lag har antagits för studier som leder till en officers-tjänst eller som bedriver eller redan har slutfört sådana studier är behörig för en officerstjänst.
2.Lag om ändring av 16 § i lagen om Försvarshögskolan
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) 16 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 950/2017, som följer:
16 §Behörighet för studier som leder till högskoleexamen samt de tilläggskrav som ska ställas på studier som leder till officerstjänst
Behörig som studerande för militärvetenskapliga studier som leder till enbart lägre eller både lägre och högre högskoleexamen, är den som har avlagt examen enligt lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) eller som fått en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller som Försvarshögskolan konstaterar annars ha motsvarande kunskaper och färdigheter för studier.
Behörig som studerande för militärvetenskapliga studier som leder till enbart högre högskoleexamen är den som har avlagt lämplig lägre högskoleexamen eller lämplig yrkeshögskoleexamen eller lämplig utländsk examen som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller som Försvarshögskolan konstaterar annars ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studier.
Av den som antas för studier som leder till en officerstjänst krävs dessutom att personen
1) är finsk medborgare,
2) har fått reservofficersutbildning innan studierna inleds,
3) till sitt hälsotillstånd och annars är lämplig när det gäller att på behörigt sätt fullgöra uppgifter inom Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet,
4) på det sätt som Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets arbetsuppgifter förutsätter är oförvitlig och också annars tillförlitlig och inte har ett sådant medborgarskap i en annan stat eller andra utländska bindningar som avses i 3 § 1 mom. 9 a punkten i säkerhetsutredningslagen, vilka kan äventyra statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets försvar eller Finlands internationella relationer eller tjänstgöringssäkerheten vid Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet och inte heller har andra bindningar som kan äventyra en behörig och oberoende skötsel av arbetsuppgifterna,
5) är högst 26 år, i fråga om den som ska utbildas till flygare dock högst 23 år.
Försvarshögskolans rektor kan på grund av någon annanstans tidigare avlagd examen eller andra studier eller av andra motsvarande särskilda skäl bevilja undantag från kravet i 3 mom. 5 punkten.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På den som vid ikraftträdandet av denna lag redan bedriver studier som leder till en officerstjänst tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Lagen tillämpas på antagning av studerande som görs sedan lagen har trätt i kraft.
3.Lag om ändring av 10 och 26 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) 10 § 2 mom. och 26 § 1 mom. 3 a punkten och 5 mom., av dem 26 § 1 mom. 3 punkten sådan den lyder i lag 951/2017, som följer:
10 §Allmänna behörighetsvillkor för tjänster vid gränsbevakningsväsendet
Av dem som utnämns till en militär tjänst vid Gränsbevakningsväsendet krävs att de vid Finlands försvarsmakt eller vid Gränsbevakningsväsendet har fullgjort sin värnplikt i vapentjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor samt att de till sin hälsa och fysiska kondition är lämpliga för tjänsten. Vidare krävs av dem som utnämns till en militär tjänst vid Gränsbevakningsväsendet att de inte har ett sådant medborgarskap i en annan stat eller andra utländska bindningar som avses i 3 § 1 mom. 9 a punkten i säkerhetsutredningslagen (726/2014), vilka kan äventyra statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets försvar eller Finlands internationella relationer eller tjänstgöringssäkerheten vid Gränsbevakningsväsendet.
26 §Antagning till grundkursen för gränsbevakare
Gräns- och sjöbevakningsskolan antar studerande till grundkursen för gränsbevakare. Till grundkursen kan antas en person som har blivit godkänd i urvalsprovet och
3 a) på det sätt som Gränsbevakningsväsendets arbetsuppgifter förutsätter är oförvitlig och också annars tillförlitlig och inte har ett sådant medborgarskap i en annan stat eller andra utländska bindningar som avses i 3 § 1 mom. 9 a punkten i säkerhetsutredningslagen, vilka kan äventyra statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets försvar eller Finlands internationella relationer eller tjänstgöringssäkerheten vid Gränsbevakningsväsendet och inte heller har andra bindningar som kan äventyra en behörig och oberoende skötsel av arbetsuppgifterna,
Gräns- och sjöbevakningsskolan begär om dem som ansöker om att bli antagna till grundkursen för gränsbevakare en sådan säkerhetsutredning som avses i säkerhetsutredningslagen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Den som innehar en militär tjänst vid Gränsbevakningsväsendet när denna lag träder i kraft fortsätter att vara behörig för tjänsten.
Vidare är den som vid ikraftträdandet av denna lag har antagits för studier som leder till en officerstjänst eller som antagits till grundkursen för gränsbevakare eller som bedriver eller redan har slutfört sådana studier behörig för en militär tjänst vid Gränsbevakningsväsendet.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.