Reform av sekretessen för försvarsuppfinningar

Denna lag tillämpas på uppfinningar som huvudsakligen hänför sig till

1) försvarsmateriel som avses i 3 § i lagen om export av försvarsmateriel (282/2012), eller

2) de produkter med dubbla användningsområden som avses i den nationella kontrollförteckning som bifogats lagen om kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden (500/2024).

Försvarsmaktens huvudstab kan sekretessbelägga en uppfinning som avses i 1 § efter det att patent på uppfinningen har sökts, om hemlighållande av uppfinningen är nödvändigt med tanke på landets försvar (försvarsuppfinning ).

Beslutet ska fattas skriftligen inom tre månader från patentansökans ingivningsdag och delges patentsökanden och Patent- och registerstyrelsen utan dröjsmål.

Ett beslut om sekretess för en försvarsuppfinning är i kraft högst ett år åt gången. Om Huvudstaben bedömer att det är nödvändigt att fortsätta hemlighållandet av uppfinningen, ska Huvudstaben fatta ett nytt beslut om sekretess för uppfinningen.

Huvudstaben ska upphäva sitt beslut om sekretess för en försvarsuppfinning genast när den konstaterar att hemlighållande av uppfinningen inte längre är nödvändigt med tanke på landets försvar.

För bedömning av om den patentsökta uppfinningen är en försvarsuppfinning har Huvudstaben rätt att få information om sådana patentansökningar som ges in till Patent- och registerstyrelsen och som gäller uppfinningar som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

Om en i 1 § avsedd uppfinning har gjorts i Finland, ska uppfinnaren eller dennes rättsinnehavare göra den första ansökan om uppfinningen som nationell patentansökan hos Patent- och registerstyrelsen.

Patentsökanden får göra en fortsatt ansökan till utlandet eller till regionala patentansökningssystem tidigast 20 vardagar efter det att den första patentansökan gjordes hos Patent- och registerstyrelsen, om Huvudstaben inte före det fattar ett beslut om hemlighållande av uppfinningen eller skriftligen underrättar patentsökanden om att bedömningen av om hemlighållande av uppfinningen är nödvändigt är på hälft.

Patent- och registerstyrelsen ska anteckna de patentansökningar som gäller försvarsuppfinningar i ett separat sekretessbelagt diarium. I det offentliga diarium som avses i 36 § i patentlagen (653/2026) antecknas om ansökaningivningsdag, ansökningsnummer och kontaktpersonens uppgifter.

På handlingar om försvarsuppfinningar tillämpas inte under giltighetstiden för beslutet om sekretess för uppfinningen vad som i 48 § i patentlagen föreskrivs om när handlingarna blir offentliga.

En försvarsuppfinning kan meddelas patent efter det att tystnadsplikten för uppfinningen har upphört. Om tystnadsplikten upphör först efter det att 20 år har förflutit från patentansökans ingivningsdag, ska Patent- och registerstyrelsen underrätta patentsökanden om att patent inte längre kan meddelas och de sekretessbelagda handlingarna ska förstöras.

Patentsökande eller personer som är anställda hos patentsökande får inte för utomstående röja sekretessbelagda uppgifter om försvarsuppfinningar, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifterna inte skadar eller äventyrar försvarets intressen.

Om patentsökanden anlitar ett ombud, gäller tystnadsplikten också ombudet och personer som är anställda hos ombudet.

De personer som avses i 1 och 2 mom. får inte använda sekretessbelagda uppgifter för egen eller någon annans vinning eller till skada för någon annan.

Patentsökanden får trots bestämmelserna i 3 mom. utnyttja sin uppfinning yrkesmässigt, om det är uppenbart att utnyttjandet av uppfinningen inte skadar eller äventyrar försvarets intressen.

På en patentansökan som gäller en försvarsuppfinning tillämpas vad som i 104 och 108–111 § i patentlagen föreskrivs om meddelande av tvångslicens av hänsyn till ett allmänt intresse.

Ansökan om patent på försvarsuppfinningar kan endast med tillstånd av Huvudstaben göras i utlandet. Ett sådant tillstånd kan beviljas på villkoret att uppfinningen hemlighålls också i utlandet.

För försvarsuppfinningar som med stöd av 2 § 1 mom. ska hållas hemliga ska till innehavaren av uppfinningen betalas full ersättning för de ekonomiska förluster som sannolikt föranleds av beslutet. Om inte någon ersättning avtalas, kan innehavaren av försvarsuppfinningen särskilt föra talan om ersättningen i marknadsdomstolen.

Vid bedömningen av ersättningsbeloppet ska särskilt beaktas de kostnader som görandet av försvarsuppfinningen eller förvärvet av rättigheterna till uppfinningen medfört för innehavaren av uppfinningen, de kostnader som sannolikt uppstår för innehavaren av uppfinningen till följd av iakttagandet av den i 6 § avsedda tystnadsplikten samt möjligheten för innehavaren av uppfinningen att dra nytta av uppfinningen under giltighetstiden för beslutet om sekretess.

Till straff för brott mot den tystnadsplikt och det förbud mot utnyttjande som föreskrivs i 6 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen (39/1889), om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

Ändring i beslut som Huvudstaben har fattat med stöd av 2 § i denna lag får sökas genom anförande av besvär hos marknadsdomstolen. Bestämmelser om handläggningen av besvärsärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) och i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om uppfinningar av betydelse för landets försvar (551/1967).