HE 27/2024 vpGodkändÖverlämnad 18.4.2024

Skärpta villkor för medborgarskap

Lag om ändring av medborgarskapslagen

Den boendetid som krävs för att få finskt medborgarskap förlängs från fem år till åtta år. Samtidigt skärps villkoren för vistelsen i landet så att endast tid med uppehållstillstånd räknas in i boendetiden och den maximala vistelsen utomlands begränsas.

Status
Godkänd
Överlämnad
18.4.2024
Senaste händelse
2.7.2024
Omröstningar
4
Anföranden
127
Stadfäst
5.7.2024
Författning
474/2024

Vad som föreslås

Det allmänna boendetidsvillkoret för naturalisation höjs från 5 år till 8 år, och uppdelningen i oavbruten och ackumulerad boendetid slopas. I boendetiden godkänns i fortsättningen endast vistelse med uppehållstillstånd (tiden under asylprocessen eller perioder utan tillstånd räknas inte längre) och utlandsvistelsen begränsas till 365 dygn, varav högst 90 dygn under året före ansökan. Lättnaden i boendetid för personer som får internationellt skydd slopas, och den boendetid som krävs för andra undantagsgrupper (statslösa, makar till finska medborgare, personer som uppfyller språkkunskapskravet samt barn som fyllt 15 år) höjs från 4 år till 5 år. Som motvikt föreskrivs för personer som får internationellt skydd och statslösa en lagstadgad maximal handläggningstid på 1 år för ansökningarna.

Vad det betyder

Ändringen berör på årsnivå närmare 10 000 utlänningar som ansöker om medborgarskap och skjuter upp erhållandet av medborgarskap och tillhörande politiska rättigheter (såsom rösträtt i riksdagsval och presidentval samt EU-medborgarskap) med 1–4 år. För personer som får internationellt skydd kan den boendetid som krävs till och med fördubblas från fyra till åtta år. Engångskostnaden för Migrationsverkets informationssystemändringar uppskattas till cirka 890 000 euro och verkets inkomster från behandlingsavgifter beräknas minska tillfälligt med högst cirka 1,2 miljoner euro när antalet ansökningar sjunker. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2024, och de nya reglerna tillämpas först på ansökningar som lämnats in efter att lagen trätt i kraft.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 30.6.2024

Riksdagen godkände lagen med rösterna 9881.

98
Jaa · godkändes
81
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 20 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 5.7.2024.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

127 anföranden · 4 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades skärpningen av villkoren för att få finskt medborgarskap och förlängningen av den boendetid som krävs från fem år till åtta år. Regeringspartierna ansåg att propositionen var nödvändig för att stärka medborgarskapets värde och integrationen, medan oppositionen ansåg att den försvagar Finlands attraktionskraft bland internationella experter. Propositionen väckte en mycket intensiv och splittrad debatt.

  • Försvagar en förlängning av boendetiden Finlands förmåga att locka internationella experter?
  • Borde medborgarskapet vara ett medel för integration eller dess slutresultat?
  • Är det motiverat att dela upp reformen av medborgarskapslagen i flera delar?
  • Gruppen stödde propositionen och ansåg att en skärpning av medborgarskapsvillkoren lägger Finlands linje på en allmännordisk nivå och inte hindrar arbetsrelaterad inflyttning.

    On päivänselvä asia, että kun Suomen kansalaisuus, Suomen passi, on yksi maailman arvokkaimmista asiakirjoista, niin sen eteen tulee kilvoitella.
    Heikki Vestman
  • Gruppen stödde propositionen eftersom medborgarskapet enligt den ska vara en välförtjänt belöning för en lyckad integration, och lagändringen samtidigt stärker Finlands säkerhet.

    Suomen kansalaisuuden pitää olla palkinto onnistuneesta kotoutumisesta, ei automaatio jokaiselle sitä hamuavalle.
    Miko Bergbom
  • SFPEmot

    Gruppens enda talare kritiserade propositionen och ansåg att den är skadlig för människors integration, jämlikhet och förankring i samhället.

    Minä mietin tosi paljon sitä, mikä voisi olla se syy, mikä on se tarve käyttää meidän hallinnon voimavaroja vaikeuttamaan ihmisten turvapaikkahakemusten käsittelyä
    Eva Biaudet
  • Gruppen ansåg att det viktigaste är att få arbetstagare till finländska företag och såg inte ett snabbt beviljande av medborgarskap som ett primärt mål för invandringen.

    Minun mielestäni tärkein asia olisi löytää suomalaisiin yrityksiin semmoisia työntekijöitä, jotka nimenomaan haluavat tulla tekemään työtä siihen yritykseen
    Mika Poutala
  • SDPEmot

    Gruppen motsatte sig propositionen eftersom den ansåg att skärpningarna försvagar Finlands rykte och attraktionskraft bland arbetsrelaterade invandrare och internationella experter.

    Sen sijaan hallitus tuo jatkuvasti eduskuntaan uusia esityksiä, joilla se heikentää Suomen houkuttelevuutta kansainvälisille osaajille. Tämä hallituksen esitys on yksi niistä.
    Eemeli Peltonen
  • Gruppen motsatte sig en förlängning av boendetiden eftersom den ansåg att propositionen skadar tillgången på arbetskraft och att regeringen lämnat de verkliga problemen omotiverade.

    Esitystä, jossa on keskitytty vain asumisaikavaatimuksen pidentämiseen ja sen laskentatavan muutokseen, ei kuitenkaan voi kannattaa.
    Hanna Räsänen
  • Gruppen motsatte sig propositionen som skadlig för näringslivet, integrationen och barnets bästa och ansåg att den sänder ett fientligt budskap till invandrare.

    Suomen hallituksen päätöstä kiristää kansalaisuuden saamisen ehtoja ei suinkaan voi kannattaa, ei tilanteessa, jossa Suomi tarvitsee ihmisiä tänne tekemään työtä, perustamaan perhettä
    Sofia Virta
  • Gruppen motsatte sig propositionen som en omotiverad och invandringsfientlig åtgärd som försvårar situationen för dem som redan bor i landet och försvagar sysselsättningen.

    Tilanteessa, jossa Suomi tarvitsee maahanmuuttoa ja kansainvälisiä osaajia, kansalaisuuden saamisen vaikeuttaminen on maahanmuuttajille viesti, että emme halua heitä tänne.
    Laura Meriluoto

Sammandraget är AI-genererat utifrån 127 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Asian käsittely ei jatkunut.

Keskustelu päättyi. Asian käsittely keskeytettiin.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 27/2024 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 18.4.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sisäministeriö
  2. 3.5.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 19.6.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
  4. 24.6.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 1.7.2024Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 1.7.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki kansalaisuuslain muuttamisestaHyväksytty · 474/2024 · 5.7.2024

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av medborgarskapslagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i medborgarskapslagen (359/2003) 2 § 4 punkten och 14 § 1 mom. 3 punkten, av dem 14 § 1 mom. 3 punkten sådan den lyder i lag 579/2011, ändras 2 § 3 punkten och 13 § 1 mom. 2 punkten, 15, 16, 18, 18 a och 20–22 §, 23 § 2 mom. och 24 § 3 och 4 mom., av dem 13 § 1 mom. 2 punkten samt 15, 16, 18, 18 a och 21 § sådana de lyder i lag 579/2011, 20 § sådan den lyder i lag 327/2009 och 22 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 579/2011, samt fogas till lagen nya 20 a och 22 a § som följer:

2 §Definitioner

I denna lag avses med

3) statslös en person som inte av någon stat med tillämpning av dess lagstiftning betraktas som dess medborgare,

13 §Allmänna villkor för naturalisation

En utlänning beviljas på ansökan finskt medborgarskap, om han eller hon när ansökan avgörs

2) har och har haft sitt egentliga bo och hemvist i Finland de senaste åtta åren (boendetidsvillkor),

15 §Vistelse som godkänns som boendetid

Om den sökande har vistats i Finland med stöd av ett tillfälligt uppehållstillstånd innan han eller hon beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd, beaktas vid beräknandet av boendetiden, trots vad som föreskrivs i 14 § 1 mom. 2 punkten, hälften av den tid som den sökande har vistats i landet med stöd av det tillfälliga uppehållstillståndet. Detta förutsätter emellertid att den sökande har vistats i Finland med stöd av ett kontinuerligt uppehållstillstånd minst ett år omedelbart innan ansökan avgörs.

16 §Dagar då den sökande vistats utomlands som godkänns som boendetid

I den boendetid som är villkor för naturalisation godkänns vistelse utanför Finland i sammanlagt högst 365 dygn. Under det år som föregår avgörandet av ansökan godkänns dock vistelse utomlands i sammanlagt högst 90 dygn. De dagar då den sökande vistats utomlands som överstiger dessa antal räknas inte in i boendetiden.

En oavbruten vistelse utanför Finland i över fem år avbryter beräknandet av boendetiden. Beräknandet av boendetiden börjar då på nytt i enlighet med 14 § 1 mom.

18 §Undantag från boendetidsvillkoret

En utlänning kan trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten beviljas finskt medborgarskap, om

1) han eller hon på grundval av laglig och långvarig vistelse i Finland eller av någon annan härmed jämförbar orsak har fast anknytning till Finland, samt

2) hans eller hennes egentliga bo och hemvist finns och har funnits i Finland de senaste tre åren.

Dessutom krävs det att

1) det är oskäligt svårt för den sökande att sköta ett stadigvarande arbete i huvudsyssla i Finland utan finskt medborgarskap,

2) den sökande utan att själv vara orsak till det i minst 10 år felaktigt har betraktats som finsk medborgare till följd av en finsk myndighets misstag som har lett till en betydelsefull påföljd som sammanhänger med en finsk medborgares rättigheter eller skyldigheter, eller

3) det annars än på de i 1 eller 2 punkten avsedda grunderna finns synnerligen vägande skäl att avvika från boendetidsvillkoret.

18 a §Undantag från boendetidsvillkoret då språkkunskapsvillkoret uppfylls

En utlänning kan trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten beviljas finskt medborgarskap om han eller hon uppfyller det språkkunskapsvillkor som avses i 13 § 1 mom. 6 punkten, och

1) han eller hon har en sådan fast anknytning till Finland som avses i 18 § 1 mom. 1 punkten, och

2) hans eller hennes egentliga bo och hemvist finns och har funnits i Finland de senaste fem åren.

20 §Undantag i fråga om statslösa

En statslös kan trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten beviljas finskt medborgarskap, om hans eller hennes egentliga bo och hemvist finns och har funnits i Finland de senaste fem åren.

20 a §Skyndsam behandling

En medborgarskapsansökan ska behandlas skyndsamt, om den sökande får internationellt skydd eller är statslös.

Beslut på ansökan ska fattas inom ett år från det att myndigheten har mottagit ansökan vederbörligen ifylld och med bilagor. Om Migrationsverket blir tvunget att begära eller inhämta tilläggsutredningar i ärendet, upphör behandlingstiden att löpa till dess att de behövliga utredningarna har mottagits.

Ett beslut kan fattas efter den tidsfrist som anges i 2 mom., om det i ärendet finns frågor som gäller särskilt komplicerade faktiska eller rättsliga omständigheter eller om det inte är möjligt att fatta beslut av skäl som inte beror på Migrationsverket.

21 §Undantag i fråga om nordiska medborgare

En medborgare i Danmark, Island, Norge eller Sverige kan trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten beviljas finskt medborgarskap, om hans eller hennes egentliga bo och hemvist finns och har funnits i Finland de senaste två åren.

22 §Undantag i fråga om en finsk medborgares make

En finsk medborgares make kan trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten beviljas finskt medborgarskap, om

1) makarna bor och har bott tillsammans i minst tre år eller en avliden finsk medborgare och dennes make har bott tillsammans minst tre år före dödsfallet, och

2) den sökandes egentliga bo och hemvist finns och har funnits i Finland de senaste fem åren.

22 a §Undantag från boendetiden för maken till en anställd vid en finsk beskickning

Finskt medborgarskap kan beviljas trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten, om

1) den sökandes make är finsk medborgare och anställd hos finska staten vid en diplomatisk eller någon annan jämförbar beskickning eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul, och

2) den sökandes egentliga bo och hemvist finns och har funnits i Finland de senaste två åren.

23 §Undantag i fråga om medsökande

En medsökande som har fyllt 15 år kan beviljas finskt medborgarskap trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten, om hans eller hennes egentliga bo och hemvist när ansökan avgörs finns och har funnits i Finland de senaste fem åren.

24 §Naturalisation av barn

Om barnet när ansökan avgörs har fyllt 15 år kan han eller hon trots vad som föreskrivs i 13 § 1 mom. 2 punkten beviljas finskt medborgarskap, om barnets egentliga bo och hemvist finns och har funnits i Finland de senaste fem åren.

Om ett barn som avses i 3 mom. är nordisk medborgare, är dock förutsättningen för att ansökan godkänns en boendetid på två år.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

På en medborgarskapsansökan som är anhängig vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att medborgarskapslagen ändras. Enligt propositionen höjs den boendetid som förutsätts för naturalisation från fem till åtta år. Som en persons boendetid godkänns i fortsättningen enbart vistelse under den tid personen har haft uppehållstillstånd. Det antal dagar då personen vistats utomlands som ska godkännas som boendetid minskas. Det föreslås att det undantag från boendetiden som gäller personer som får internationellt skydd stryks ur lagen. I fråga om statslösa, makar till finska medborgare, sökande som uppfyller språkkunskapsvillkoret och barn som fyllt 15 år förlängs den boendetid som krävs med ett år till fem år. Dessutom förlängs den boendetid som förutsätts med ett år till tre år i situationer där undantag från boendetiden görs av synnerligen vägande skäl. Till lagen fogas en separat grund för undantag för makar till anställda vid finska beskickningar, för vilka det förutsätts en boendetid på två år. Vidare föreslås det till lagen en ny lagstadgad maximibehandlingstid som ska främja den skyndsamma behandlingen av medborgarskapsansökningar av personer som får internationellt skydd och statslösa. Syftet med propositionen är att revidera medborgarskapslagen i enlighet med regeringsprogrammet genom att skärpa förutsättningarna för naturalisation. Denna proposition innehåller förslag till genomförande av åtgärder som gäller boendetiden. Avsikten är att betona en lyckad integration som en förutsättning för att få medborgarskap och möjliggöra att säkerhetsaspekter beaktas bättre än tidigare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2024.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.