Effektivare bekämpning av invasiva främmande arter
Lagar om ändring av 8 och 16 § i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter och jaktlagen
Mårdhund, mink och vissa andra invasiva främmande arter stryks från förteckningen över vilt för att det ska bli lättare att fånga och avliva dem. Samtidigt fogas guldschakal, som eventuellt sprider sig till Finland, till viltarterna för att stammen ska kunna regleras.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 5.12.2018
- Senaste händelse
- 11.4.2019
- Omröstningar
- 5
- Anföranden
- 55
- Stadfäst
- 17.5.2019
- Författning
- 682/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Tvättbjörn, bisamråtta, sumpbäver, mårdhund och mink stryks från jaktlagens viltarter, varvid lagstiftningen om främmande arter och fångstreglerna för icke-fredade djur ska tillämpas när de avlägsnas ur naturen, och effektivare fångstmetoder möjliggörs. Dessutom definieras guldschakal som en ny viltart i jaktlagen.
Vad det betyder
Ändringen ger jägare och markägare mer flexibla metoder för att avlägsna skadliga invasiva rovdjur och däggdjur, vilket bidrar till att skydda den ursprungliga naturen och fågelbestånden. Klassificeringen av guldschakal som viltart ger myndigheter och jägare medel att reglera artens stam och förebygga skador på husdjur om arten sprider sig till Finland.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
2. lakiehdotus, 41 a §, mietintö / Mats Nylund
Ja vann med rösterna 104–67.
Sannfinländarna röstade med regeringen. 28 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 17.5.2019.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
55 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade regeringens proposition om effektivare bekämpning av invasiva främmande arter och reglering av guldschakal. Det rådde bred enighet om behovet av att bekämpa främmande arter, men oenighet uppstod kring djurskyddsfrågor och guldschakalens rättsliga klassificering. I debatten vägdes balansen mellan effektiv bekämpning och etisk behandling av djur.
- Borde guldschakal föreskrivas som viltart enligt jaktlagen eller som en invasiv främmande art?
- Borde kravet på jägarexamen behållas vid fångst av invasiva främmande däggdjursarter?
- Borde häckningstiden samt en hona som åtföljs av ungar fredas även när det gäller invasiva främmande arter?
Gruppen understödde en effektivare bekämpning av främmande arter och litade på de finländska jägarnas förmåga att agera ansvarsfullt och sakkunnigt.
”On tärkeää, että meillä on tehokkaammat keinot puuttua vieraslajien leviämiseen.”
— Timo Heinonen - CenternFör
Gruppen stödde lagändringen eftersom en effektiv bekämpning av främmande arter är nödvändig för att trygga den biologiska mångfalden i Finlands natur.
”Hallituksen esitys on hyvä.”
— Hanna Kosonen - Blå framtidFör
Gruppen ansåg att propositionen var en utmärkt åtgärd som underlättar avlägsnandet av invasiva rovdjur och därmed förbättrar häckningsförhållandena för vilda fåglar.
”Tuleva päätös molempien osalta on tämän vuoden todellinen luonnonsuojeluteko, joka parantaa oleellisesti muun muassa vesilintujen elinolosuhteita lintuvesillä sekä kosteikoilla.”
— Kari Kulmala - SannfinländarnaFör med reservationer
Gruppen understödde bekämpning av främmande arter, men uttryckte oro för djurskyddet och krävde yrkesskicklig avlivning samt att man förhindrar att ungar överges.
”Minusta jokainen kansa mitataan sillä, miten se kohtelee puolustuskyvyttömiä, on se sitten eläin, vanhus, lapsi.”
— Leena Meri - SDPSplittrad
En del av gruppen ville skydda honan och ungarna under häckningstiden för att undvika lidande, medan andra ansåg att effektiv jakt året runt var motiverad.
”Sitten, puhemies, on sanottava, että myös luonnonvaraisten eläinten kohdalla kärsimyksen vähentäminen on aivan oleellista.”
— Tytti Tuppurainen - De GrönaFör med reservationer
Gruppen understödde bekämpning av främmande arter, men krävde av etiska och djurskyddsmässiga skäl att jägarexamen ska förutsättas samt att fredningen av honor och häckningsbon bevaras.
”silloin kun näitä lajeja, varsinkin näitä suurempikokoisia nisäkkäitä, poistetaan luonnosta, on syytä varmistaa, että se tehdään ammattitaitoisesti ja eettisesti”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetSplittrad
Inom gruppen motsatte sig en ledamot skarpt fångst under häckningstid av djur som har ungar av djurskyddsskäl, medan en annan ansåg att den föreslagna lagen var bra och tillräckligt effektiv.
”En minä voi koskaan hyväksyä sitä, että joku pentue jätetään ilman emää.”
— Jari Myllykoski - SFPFör
Gruppen stödde propositionen och krävde särskilt att guldschakal föreskrivs som viltart så att dess eventuella spridning kan begränsas genom jakt i enlighet med EU-rätten.
”Sakaalia ei vielä esiinny Suomen luonnossa, mutta meidän on varauduttava lajin tänne levittäytymiseen mahdollistamalla sen metsästäminen riistalajina, nimenomaan riistalajina.”
— Mats Nylund Gruppen ansåg att bekämpning av främmande arter är nödvändig och stödde det ursprungliga förslaget om att lägga till guldschakal som viltart.
”Vieraslajien tehokas torjuminen on todellakin tärkeää.”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 55 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin maa- ja metsätalousvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 5.12.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Maa- ja metsätalousministeriö
- 12.12.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 8.3.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · maa- ja metsätalousvaliokunta
- 13.3.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 19.3.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 5.4.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag3
- 1Laki vieraslajeista aiheutuvien riskien hallinnasta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 682/2019 · 17.5.2019
- 2Laki metsästyslain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 683/2019 · 17.5.2019
- 3Laki luonnonsuojelulain 37 §:n muuttamisestaHyväksytty · 684/2019 · 17.5.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av 8 och 16 § i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter (1709/2015) 8 och 16 § som följer:
8 §Naturresursinstitutets, Finlands miljöcentrals och Finlands viltcentrals uppgifter
Naturresursinstitutet sköter de uppgifter institutet har enligt gällande bestämmelser med avseende på verkställigheten av denna lag.
Finlands miljöcentral och Finlands viltcentral producerar inom sina ansvarsområden de sakkunnigtjänster som behövs för verkställigheten av denna lag. Finlands viltcentral sköter också i jaktlagen föreskrivna offentliga förvaltningsuppgifter som hänför sig till verkställigheten av 16 § i denna lag.
16 §Fångst och dödande av fågel- eller däggdjursart som har kommit ut i miljön
En fågel- eller däggdjursart som kommit ut i miljön och som utgör en invasiv främmande art som ingår i unionsförteckningen eller en invasiv främmande art av nationell betydelse får fångas eller dödas med tillämpning av det som i jaktlagen eller med stöd av den föreskrivs om fångst och dödande av icke fredade fåglar och däggdjur.
Det som föreskrivs i 1 mom. gäller också andra fågel- och däggdjursarter som anses vara främmande arter och som det inte föreskrivs om i jaktlagen.
Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om vilka i 1 mom. avsedda bestämmelser i jaktlagen och bestämmelser som utfärdats med stöd av den som ska tillämpas på fångst och dödande av fågel- och däggdjursarter som avses i denna paragraf, om det behövs för att förhindra spridning av arterna, för att skydda en annan art än en som ska fångas eller dödas eller denna arts livsmiljö eller för att utöva tillsyn över att jaktlagen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den följs.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av jaktlagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i jaktlagen (615/1993) 5 § 1 mom. 1 punkten, 33 § 3 mom., 34 a § 2 mom., 37 a §, det inledande stycket i 41 a § 1 mom. samt 42 § 1 mom. 1 punkten, sådana de lyder, 5 § 1 mom. 1 punkten i lag 555/2018, 33 § 3 mom. i lag 422/2016, 34 a § 2 mom. i lag 504/2017, 37 a § i lag 206/2013, det inledande stycket i 41 a § 1 mom. i lag 159/2011 och 42 § 1 mom. 1 punkten i lag 1711/2015, som följer:
5 §Vilt och icke fredade djur
Till vilt räknas
1) vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre, europeisk bäver, kanadensisk bäver, varg, guldschakal, i farm uppfödd fjällräv, rödräv, brunbjörn, grävling, hermelin, iller, utter, skogsmård, järv, lodjur, östersjövikare, knubbsäl, gråsäl, vildsvin, dovhjort, kronhjort, sikahjort, rådjur, älg, vitsvanshjort, skogsvildren och mufflon,
33 §Fångstredskap och fångstmetoder
Undantag från förbudet mot användning av artificiella ljuskällor enligt 1 mom. 5 punkten kan dock göras genom att en fast artificiell ljuskälla används vid jakt på vildsvin på utfodringsplatser.
34 a §Lockbeten som har samband med föda
Ett förbud som utfärdas med stöd av 1 mom. kan dock inte gälla beten inuti fällor eller skydd på saxar som används som fångstredskap vid jakt på räv, grävling, iller och skogsmård.
37 a §Fredning av bäverhyddor
Närmare bestämmelser om fredning av den europeiska bäverns och den kanadensiska bäverns hyddor med därtill hörande konstruktioner samt om undantag från fredningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.
41 a §Förutsättningar för dispens i fråga om vissa viltarter
Om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning och beslutet inte inverkar menligt på möjligheterna att upprätthålla en gynnsam skyddsnivå inom artens naturliga utbredningsområde, kan dispens enligt 41 § beviljas för att fånga eller döda järv, varg, brunbjörn, utter, lodjur, guldschakal, europeisk bäver, gråsäl, knubbsäl, östersjövikare, iller, mård och skogshare.
42 §Införsel och utsättande i frihet av vilt och viltbestånd av främmande ursprung
I denna paragraf avses med
1) vilt av främmande ursprung vildkanin, kanadensisk bäver, guldschakal, i farm uppfödd fjällräv, dovhjort, kronhjort, sikahjort, vitsvanshjort och mufflon samt kanadagås och fasan,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.