Kommunfinansierings tjänster till välfärdsområdena
Lag om ändring av 1 och 1 a § i lagen om Kommunernas garanticentral
Välfärdsområdena och välfärdssamkommunerna kan i fortsättningen få lånefinansiering från Kommunfinans. Medelsanskaffningen för finansieringen kan garanteras av Kommunernas garanticentral.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 3.2.2022
- Senaste händelse
- 22.4.2022
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 17
- Stadfäst
- 29.4.2022
- Författning
- 298/2022
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Lagen om Kommunernas garanticentral ändras så att garanticentralen kan bevilja garantier för Kommunfinans Abp:s medelsanskaffning, med vilken man finansierar välfärdsområden, välfärdssamkommuner samt sammanslutningar och affärsverk som de äger.
Vad det betyder
Välfärdsområdena får tillgång till samma slags finansieringstjänster som kommunsektorn för investeringar inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet, vilket ökar konkurrensen mellan kreditgivarna och kan sänka lånekostnaderna. Garanticentralens medlemskommuner bär ett subsidiärt garantiansvar i systemet, men den praktiska ansvarsrisken bedöms som liten, eftersom staten svarar för områdenas finansiering och deras lån klassificeras som nollrisk. Lagen träder i kraft den 1 maj 2022.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
17 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades att Kommunfinans och Kommunernas garanticentrals tjänster öppnas för de nya välfärdsområdena. Själva lagändringen ansågs nödvändig och fick ett brett stöd, men debatten breddades till en hetsig diskussion om den allmänna tillräckligheten i välfärdsområdenas finansiering och förvaltningskostnaderna. Oppositionen uttryckte oro för kostnadstrycket och skuldsättningen till följd av social- och hälsovårdsreformen, medan regeringspartierna försvarade reformen och betonade betydelsen av samarbete.
- Räcker den anvisade finansieringen till välfärdsområdena för att täcka tjänster och investeringar?
- Ökar förvaltning, förtroendevaldas arvoden och ikt-kostnader utgifterna för social- och hälsovården för mycket?
- Hur ska merkostnaderna till följd av löneharmoniseringen skötas?
- SDPFör
Propositionen gör det möjligt för välfärdsområdena att få förmånlig och mångsidig lånefinansiering för investeringar. Gruppen ansåg att social- och hälsovårdsreformen står på en hållbar grund och betonade samarbete vid genomförandet av reformen.
”Mitä useampien rahoituslaitosten palvelut hyvinvointialueella olisivat käytettävissä, sitä todennäköisemmin ne voisivat saada tarvitsemaansa rahoitusta edullisin ehdoin kaikissa markkinatilanteissa.”
— Sirpa Paatero - CenternFör
Det är viktigt att garantera finansieringen och arrangemanget säkerställer skäligt prissatt lånefinansiering för välfärdsområdena. Gruppen påminde också om vikten av att i allmänhet hantera samhällsekonomin och skuldsättningen.
”On tärkeää, että Kuntarahoitus Oyj:n Kuntien takauskeskuksen takaamana myöntämä rahoitus ulotetaan myös hyvinvointialueiden toimintaan.”
— Esko Kiviranta - SamlingspartietFör med reservationer
Gruppen ville åtgärda skönhetsfläckar i social- och hälsovårdssystemet, men kritiserade skarpt den otillräckliga finansieringen av social- och hälsovården, den strama tidtabellen samt att uppmärksamheten riktades mot de förtroendevaldas arvoden och partistöd.
”Jos puhun ilman ironiaa, niin sehän on käynyt selväksi, että rahaa on liian vähän.”
— Ben Zyskowicz - SannfinländarnaFör med reservationer
Gruppen ansåg att social- och hälsovårdsreformen var förhastad och varnade för att den ökar byråkratin och kostnaderna, såsom ikt- och löneharmoniseringsutgifterna, samtidigt som pengarna inte kommer att räcka till basservicen.
”Liian kiireellä tehty sote-uudistus on näyttänyt kyllä sen, että sinne lainsäädäntöön jäi paljon puutteita ja myös rahaa on oikeastaan liian vähän käytettäväksi.”
— Minna Reijonen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 17 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 3/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 3.2.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 8.2.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 6.4.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 8.4.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 19.4.2022Toinen käsittely · Täysistunto
- 21.4.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki Kuntien takauskeskuksesta annetun lain 1 ja 1 a §:n muuttamisestaHyväksytty · 298/2022 · 29.4.2022
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av 1 och 1 a § i lagen om Kommunernas garanticentral
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om Kommunernas garanticentral (487/1996) 1 § 2 mom. och 1 a § 1 mom., sådana de lyder i lag 944/2006, som följer:
1 §Kommunernas garanticentral
För att detta syfte ska nås kan garanticentralen på det sätt som föreskrivs i 1 a § bevilja garantier för sådan medelsanskaffning till kreditinstitut som direkt eller indirekt ägs av kommunerna eller lyder under kommunernas bestämmanderätt att medlen lånas ut till kommuner, samkommuner, välfärdsområden och välfärdssammanslutningar samt sammanslutningar som helt ägs av dessa eller helt lyder under deras bestämmanderätt.
1 a §Villkor för garantier
Garanticentralen kan bevilja garantier för medelsanskaffning till kreditinstitut som avses i 1 §, om kreditinstitutet använder de anskaffade medlen
1) för att bevilja finansiering till kommuner, samkommuner, välfärdsområden eller välfärdssammanslutningar,
2) för att i enlighet med Europeiska unionens regler om statligt stöd bevilja finansiering på förmånliga villkor till sammanslutningar som anges av statliga myndigheter och som hyr ut eller producerar och håller bostäder på sociala grunder, eller till sammanslutningar som lyder under sådana sammanslutningars bestämmanderätt, eller
3) för att i enlighet med Europeiska unionens regler om statligt stöd bevilja finansiering på förmånliga villkor till sammanslutningar som helt ägs av kommuner, samkommuner, välfärdsområden eller välfärdssammanslutningar eller lyder under deras bestämmanderätt, eller till kommunala eller välfärdsområdets affärsverk som utför lagstadgade offentliga serviceuppgifter som ingår i kommunens eller välfärdsområdets ansvarsområde eller bedriver verksamhet som direkt tjänar dessa uppgifter eller tillhandahåller andra för medborgarna nödvändiga tjänster, om tillhandahållandet av de sist avsedda tjänsterna på grund av lokala eller regionala omständigheter behövs för att säkra tillgången till eller en effektiv produktion av dessa.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.