Justering av välfärdsområdenas övergångsutjämning
Lag om ändring av 35 och 35 a § i lagen om välfärdsområdenas finansiering
Nedgången i välfärdsområdenas statliga finansiering dämpas genom att minskningen av finansieringen begränsas permanent till en lägre nivå än tidigare. Dessutom får välfärdsområdena bokföra en engångskorrigering av finansieringen för 2023 i samma års resultat för att underlätta sin ekonomi.
- Status
- Förkastad
- Överlämnad
- 24.11.2022
- Senaste händelse
- 28.2.2023
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 9
- Stadfäst
- 3.3.2023
- Författning
- 292/2023
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Den nedre gränsen för övergångsutjämningstillägget ändras från -100 euro till -50 euro per invånare, varvid skillnaden mellan de faktiska och de kalkylerade kostnaderna ersätts permanent med tilläggsfinansiering från staten. Kommunernas gamla retroaktiva löneharmoniseringskostnader rensas bort ur överföringskalkylerna, och den retroaktiva engångsersättningen för finansieringen för 2023 ska betalas ut i januari 2024 så att den kan bokföras i bokslutet för 2023.
Vad det betyder
Ändringen ökar den statliga finansieringen till Helsingfors och till de välfärdsområden vars tidigare kostnader överstiger den kalkylerade finansieringen, vilket ökar statens utgifter med uppskattningsvis 70 miljoner euro fram till 2029. En tidigarelagd bokföring av engångsersättningen för 2023 förbättrar områdenas resultat för 2023, motverkar kravet på att täcka underskott och förbättrar områdenas fullmakter att ta upp lån för 2024.
Så röstade riksdagen
Inga omröstningar hölls om propositionen i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
9 anföranden · 7 talare · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
Debatten handlade om justeringarna i övergångsutjämningen av välfärdsområdenas finansiering samt om finansieringens tillräcklighet när verksamheten inleds. Regeringspartierna försvarade de preciseringar som propositionen innebär och påminde om att finansieringsunderskott jämnas ut vid efterhandskontrollerna. Oppositionsgrupperna ansåg att lagändringen var nödvändig men uttryckte stark oro över välfärdsområdenas underskott och kostnaderna för löneharmoniseringen.
- Räcker välfärdsområdenas finansiering till för att trygga de lagstadgade tjänsterna utan nedskärningar?
- Hur ska kostnaderna för löneharmoniseringen beaktas och ersättas?
- SDPFör
Gruppen understödde propositionen, som begränsar negativa finansieringsförändringar och förtydligar hur retroaktiva löneharmoniseringskostnader beaktas i övergångsutjämningen.
”Ensin ehdotetaan, että hyvinvointialueiden pysyvässä siirtymätasauksessa negatiivisia rahoitusmuutoksia rajoitetaan nykyistä tiukemmin.”
— Sirpa Paatero - CenternFör
Gruppen stödde propositionen och ansåg det viktigt att strukturreformen uppmuntrar organisationerna till förnyelse och att inga extra pengar delas ut utan effektivisering av verksamheten.
”aina kun rakenteellisia uudistuksia tehdään, niin on syytä vähän patistaa myös näitä organisaatioita uudistumaan ja ikään kuin kirittää, ettei anneta ainakaan löysää rahaa”
— Anne Kalmari - SamlingspartietFör med reservationer
Gruppen förhöll sig förbehållsam till välfärdsområdenas finansieringsmodell och påpekade att den planerade tilläggsfinansieringen till universitetssjukhusen är för liten i förhållande till behoven.
”Kyllähän koko tämä hyvinvointialueen rakenne, että valtio maksaa ja muut päättävät rahankäytöstä, vähän ongelmallinen on.”
— Markku Eestilä - SannfinländarnaFör med reservationer
Gruppen betonade behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering i synnerhet för löneharmonisering och att beakta regionala skillnader i sjuklighet bättre än i dag.
”Tämmöiseen tietysti pitää kiinnittää huomiota, että se tapahtuu oikeudenmukaisesti, ja siihen pitää olla riittävästi rahaa.”
— Minna Reijonen - KristdemokraternaFör med reservationer
Gruppen ansåg att lagändringen var en nödvändig grund, men kritiserade att välfärdsområdenas verksamhet inleds underbudgeterad och ansåg att förvaltningskostnaderna var för tunga.
”Tämän koko sote-uudistuksen tavoitehan oli palveluiden parantaminen ja sujuvoittaminen, mutta nyt on rakennettu uusi hallintohimmeli.”
— Peter Östman
Sammandraget är AI-genererat utifrån 9 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle hallintovaliokunnan on annettava lausunto.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 326/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Eduskunta pysyi ensimmäisessä käsittelyssä tekemässään päätöksessä hallituksen esitykseen HE 309/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen hylkäämisestä. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 24.11.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 1.12.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 14.2.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 20.2.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 23.2.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 24.2.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki hyvinvointialueiden rahoituksesta annetun lain 35 ja 35 a §:n muuttamisestaHylätty · 292/2023 · 3.3.2023
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av 35 och 35 a § i lagen om välfärdsområdenas finansiering
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) 35 och 35 a §, av dem 35 a § sådan den lyder i lag 700/2022, som följer:
35 §Övergångsutjämning
I välfärdsområdets finansiering beaktas som övergångsutjämning skillnaden mellan finansieringen enligt de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna för kommunerna inom välfärdsområdets område på det sätt som föreskrivs i 2–5 mom.
Om välfärdsområdets kalkylerade kostnader är större än de faktiska kostnaderna dras skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna av från välfärdsområdets finansiering i form av övergångsutjämning till fullt belopp 2023 och därefter minskad per invånare som följer:
högst 10 euro år 2024,
högst 30 euro år 2025,
högst 60 euro år 2026,
högst 90 euro år 2027,
högst 150 euro år 2028,
högst 200 euro år 2029.
Den skillnad som överstiger 200 euro per invånare utjämnas tills vidare genom en permanent övergångsutjämning.
Om välfärdsområdets kalkylerade kostnader är mindre än de faktiska kostnaderna läggs skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna till välfärdsområdets finansiering i form av övergångsutjämning till fullt belopp 2023 och därefter minskad per invånare som följer:
högst 10 euro år 2024,
högst 20 euro år 2025,
högst 30 euro år 2026,
högst 40 euro år 2027,
högst 50 euro år 2028.
Den skillnad som överstiger 50 euro per invånare utjämnas tills vidare genom en permanent övergångsutjämning.
Skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna enligt 1 mom. beräknas enligt nivån år 2022. De faktiska kostnaderna för kommunerna inom välfärdsområdets område beaktas kommunvis som medeltal för 2021 och 2022, vilka höjs till nivån för hela landet för 2022. Vid beräkningen av medeltalet används de bokslutsuppgifter som kommunerna lämnat till Statskontoret för 2021 och kommunernas budgetuppgifter för 2022. De faktiska kostnaderna justeras 2023 från och med finansieringen för 2024 på basis av de tjänstespecifika bokslutsuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statskontoret. Vid justeringen beaktas de retroaktiva löneharmoniseringskostnader som ingår i kommunernas bokslut för 2021 och 2022 på det sätt som föreskrivs i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice och i bestämmelser givna med stöd av det momentet.
Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2026 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med koefficienten för främjande av hälsa och välfärd och den kalkylerade finansiering som beräknats utan denna koefficient.
Om de avdrag som sammanlagt görs i välfärdsområdenas finansiering i form av övergångsutjämning är större än de tillägg som sammanlagt görs i form av övergångsutjämning, läggs till välfärdsområdenas finansiering ett belopp som motsvarar denna skillnad. Ökningen av finansieringen är lika stor per invånare i alla välfärdsområden. Den andel av övergångsutjämningen som staten finansierar beaktas vid den justering i efterhand som avses i 10 § genom att den läggs till den kalkylerade finansiering som betalats till välfärdsområdena, så att andelen inte höjer beloppet av den justering i efterhand som betalas på basis av skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna.
35 a §Korrigering av ett välfärdsområdes finansiering för 2023
Välfärdsområdets finansiering för 2023 korrigeras genom att det i januari 2024 betalas ut ett separat tillägg av engångsnatur eller görs ett separat avdrag av engångsnatur, om beloppet av den statliga finansiering som beviljats välfärdsområdet år 2023 utifrån en justering enligt 35 § 6 mom. har varit mindre eller större än de faktiska kostnaderna för kommunerna i det område som välfärdsområdet omfattar. Tillägget eller avdraget räknas ut så att den statliga finansiering som beviljats välfärdsområdet 2023 jämförs med det belopp som välfärdsområdet skulle ha beviljats i statlig finansiering om man vid beräkningen hade använt de tjänstspecifika bokslutsuppgifterna för 2022 i stället för kommunernas budgetuppgifter för 2022. Tillägget eller avdraget är lika stort som den skillnad som fåtts på detta sätt.
Den tilläggsfinansiering som år 2023 betalats till ett välfärdsområde dras av från det finansieringstillägg för 2023 som beviljas välfärdsområdet med stöd av 1 mom.
Det sammanlagda beloppet av tilläggen till finansieringen för 2023 enligt denna paragraf dras av från välfärdsområdenas faktiska kostnader, och det sammanlagda beloppet av avdragen från finansieringen läggs till välfärdsområdenas faktiska kostnader vid beräkningen av den skillnad mellan de kalkylerade kostnaderna och de faktiska kostnaderna som avses i 10 § jämfört med finansieringen för finansåret 2025.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.