HE 31/2015 vpGodkändÖverlämnad 28.9.2015

Lindrad inkomstskatt och minskat ränteavdrag

Lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar

År 2016 lindras beskattningen av arbete genom att arbetsinkomstavdraget och grundavdraget höjs, särskilt för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt minskas rätten till skatteavdrag för räntor på bostadslån och beskattningen av stora förvärvs- och kapitalinkomster skärps.

Status
Godkänd
Överlämnad
28.9.2015
Senaste händelse
2.12.2015
Omröstningar
24
Anföranden
138
Stadfäst
17.12.2015
Författning
1545/2015

Vad som föreslås

I propositionen föreskrivs om 2016 års statliga inkomstskatteskala, där det görs en indexjustering på 1,2 procent och där den nedre gränsen för den högsta skatteklassen sänks från 90 000 euro till 72 300 euro. Arbetsinkomstavdraget och kommunalbeskattningens grundavdrag höjs, ränteavdraget för bostadsskulder minskas stegvis till 25 procent före 2019, skatten på kapitalinkomster över 30 000 euro stiger till 34 procent och överlåtelseförluster blir avdragsgilla även från andra kapitalinkomster.

Vad det betyder

Ändringarna lindrar beskattningen för de flesta löntagare, men skärper från och med den 1 januari 2016 beskattningen för personer som tjänar över 72 300 euro om året samt för hushåll som betalar bostadslån. Den utvidgade rätten till avdrag för överlåtelseförluster gynnar investerare och donationer till universitet ger åter rätt till skatteavdrag. Skatteändringarna minskar den offentliga ekonomins skatteinkomster med uppskattningsvis 562 miljoner euro 2016.

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.

Jämnaste omröstningen2:a behandlingen · 25.11.2015

Förslag till uttalande, betänkandet / Timo Harakka 2

Ja vann med rösterna 12154.

121
Jaa · ja
54
Ei · nej

SFP och KD röstade med regeringen. 24 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 17.12.2015.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

138 anföranden · 4 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten rådde oenighet om 2016 års inkomstskatteskala och hur skattelättnaderna riktas. Regeringspartierna betonade incitament till arbete och sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, medan oppositionen kritiserade att pensionärer och personer som lever på sociala förmåner lämnas utanför skattesänkningarna samt att mer förmögna får skattelättnader. Propositionen väckte en stark motsättning mellan regeringen och oppositionen.

  • Försätts pensionärer i en ojämlik ställning i förhållande till löntagare?
  • Lindras höginkomsttagares skatter i och med att arbetsinkomstavdraget höjs?
  • Borde skattelättnaderna ha genomförts genom att höja kommunalbeskattningens grundavdrag i stället för arbetsinkomstavdraget?
  • Gruppen understödde propositionen eftersom den lindrar beskattningen av arbete för låg- och medelinkomsttagare, främjar sysselsättningen och inte höjer skattesatsen på arbete för någon.

    Sen tärkeimpiä kulmakiviä ovat hallitusohjelman kirjaukset siitä, että kenenkään työn verotus ei tällä hallituskaudella kiristy ja maailman korkeimpiin kuuluva kokonaisveroasteemme ei nouse.
    Alexander Stubb
  • Sannfinländarna försvarade propositionen och betonade att ökad sysselsättning och lindrad beskattning av arbete är nödvändiga åtgärder för att trygga Finlands ekonomi och framtida tjänster.

    Pienituloisten ja keskituloisten verotus kevenee.
    Toimi Kankaanniemi
  • Centern stödde propositionen och ansåg att det i det svåra ekonomiska läget är nödvändigt att bredda skattebasen och uppmuntra människor till arbete med hjälp av arbetsinkomstavdraget.

    Minusta on oikein tämänkaltaisessa tilanteessa, että luodaan työtulovähennys, jossa työtä tekemällä ihmistä innostetaan maksamaan veroja ja saamaan siitä jonkinlainen kohtuullisuus.
    Timo Kalli
  • SDPEmot

    Gruppen motsatte sig propositionen eftersom den beskattar pensionärer hårdare än löntagare och lägger för litet ansvar på dem med de högsta inkomsterna i anpassningen av den offentliga ekonomin.

    Tämä hallituksen verolinja toistaa sitä kokoomuslaista linjaa, jossa nimenomaisesti hyväosaiset päästetään kuin koira veräjästä.
    Pia Viitanen
  • De Gröna motsatte sig propositionen eftersom den glömmer låginkomsttagare som lever på förmåner och pensionärer, vilkas ställning borde ha förbättrats genom att höja kommunalbeskattningens grundavdrag i stället för arbetsinkomstavdraget.

    Mutta täytyy kyllä sanoa, että tässä esityksessä on unohdettu kaikista heikko-osaisimmat, ne pienituloiset, jotka elävät nimenomaan etuuksilla
    Krista Mikkonen
  • Vänsterförbundet motsatte sig regeringens skattelinje eftersom den fördjupar inkomstskillnaderna och lämnar pensionärer och arbetslösa utanför skattelättnaderna samtidigt som deras förmåner skärs ned.

    Nyt hallitus tavallaan jättää perusvähennykseen tekemättä parannuksia ja toisaalta samaan aikaan leikkaa työttömiltä ja eläkeläisiltä.
    Paavo Arhinmäki
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna ansåg att propositionens huvudlinjer var värda att understödja, men uttryckte oro för riskerna med att skära i ränteavdraget för bostadslån när räntorna stiger.

    Pääosin katson, että hallituksen esittämät muutokset ovat ihan kannatettavia.
    Peter Östman

Sammandraget är AI-genererat utifrån 138 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu pöydällepanosta päättyi. Asia pantiin pöydälle 13.10.2015 pidettävään täysistuntoon.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 28.9.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 13.10.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 17.11.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 20.11.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 25.11.2015Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 1.12.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag7

  • 1Vuoden 2016 tuloveroasteikkolakiHyväksytty · 1545/2015 · 17.12.2015
  • 2Laki tuloverolain muuttamisestaHyväksytty · 1546/2015 · 17.12.2015
  • 3Laki verotusmenettelystä annetun lain 16 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1547/2015 · 17.12.2015
  • 4Laki perintö- ja lahjaverolain muuttamisestaHyväksytty · 1548/2015 · 17.12.2015
  • 5Laki ennakkoperintälain 15 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1549/2015 · 17.12.2015
  • 6Laki ulkomailta tulevan palkansaajan lähdeverosta annetun lain 12 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1550/2015 · 17.12.2015
  • 7Laki rajoitetusti verovelvollisen tulon verottamisesta annetun lain 15 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1551/2015 · 17.12.2015

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om inkomstskatteskalan för 2016

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Vid beskattningen för 2016 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %

16 700—25 000 8,00 6,50

25 000—40 800 547,50 17,50

40 800—72 300 3 312,50 21,50

72 300— 10 085,00 31,75

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 11 § 2 mom. 2 punkten, 50 § 1 mom., 58 § 2 mom., 58 b §, 76 § 1 mom. 2 punkten, 77 § 1 mom., 106 §, 124 § 2 mom. samt 125 § 2 mom., av dem 50 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1410/2010, 58 § 2 mom., 58 b och 106 §, 124 § 2 mom. och 125 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1086/2014 samt 77 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1165/2000, och fogas till lagen en ny 98 a § som följer:

11 §Boende i Finland

Som bosatt i Finland anses även

2) en finsk medborgare som arbetar utomlands i uppdrag för Finpro rf eller Finpro Ab och som omedelbart innan han eller hon ingick arbetsavtalet om detta arbete var bosatt i Finland.

50 §Överlåtelseförlust

Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom ska dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår. En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos vid beskattningen avdragsgilla överlåtelseförlust som inte dragits av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom dras av från nettokapitalinkomsten före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom beaktas inte när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs.

58 §Ränteutgifter

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 25 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj (bostadsskuld ).

58 b §Avdragsgillhet för ränta på bostadsskuld skatteåren 2016–2018

Med avvikelse från bestämmelserna i 58 § 2 mom. har en skattskyldig rätt att från sina kapitalinkomster dra av 55 procent av räntorna på sina bostadsskulder skatteåret 2016, 45 procent skatteåret 2017 och 35 procent skatteåret 2018.

76 §Vissa skattefria ersättningar i anslutning till tjänstgöring utomlands

Skattepliktig inkomst är inte

2) ortstillägg till personer som står i arbetsförhållande till Finpro rf eller Finpro Ab och har placerats utomlands samt annan av Finpro rf eller Finpro Ab betald ersättning för täckande av särskilda utgifter i samband med utomlands utfört arbete eller på grund av lokala särförhållanden, till den del ersättningarna inte överstiger motsvarande, till dem som är anställda inom utrikesrepresentationen betalda ortstillägg eller andra ersättningar som avses ovan,

77 §Utlandsarbetsinkomst

Lön för arbete som utförts utomlands (utlandsarbetsinkomst ) är inte skattepliktig inkomst om den skattskyldiges utlandsvistelse på grund av detta arbete varar minst sex månader utan avbrott (utlandstjänstgöring ). Som utlandsarbetsinkomst anses inte lön som arbetsstaten enligt ett gällande avtal mellan Finland och arbetsstaten för att undvika dubbelbeskattning inte primärt får beskatta, inkomst från en i 66 § avsedd förmån på grundval av arbetsförhållande och inte heller lön som har uppburits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligt samfund eller från Finpro rf eller Finpro Ab eller för arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg.

98 a §Donationsavdrag för fysiska personer

Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 500 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller till en universitetsfond i anknytning till dessa.

106 §Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 020 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.

124 §Fastställande av skatten

På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst ). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 30 000 euro betalas 34 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst ). Inkomstskattesatsen för samfund är 20 procent. Inkomstskattesatsen för samfällda förmåner är 28 procent. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998).

125 §Arbetsinkomstavdrag

Avdraget utgör 11,8 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 260 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,46 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 58 b § gäller till och med den 31 december 2018.

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2016 dock så att 58 § 2 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2019. Lagens 58 b § tillämpas vid beskattningen för åren 2016–2018.

Lagens 50 § 1 mom. tillämpas på överlåtelseförluster som uppstått skatteåret 2016 och därefter.

3.Lag om ändring av 16 § i lagen om beskattningsförfarande

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 16 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), sådan paragrafen lyder i lagarna 1745/2009, 520/2010, 994/2012 och 181/2014, ett nytt 13 mom., varvid det nuvarande 13 mom. blir 14 mom., som följer:

16 §Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter om utgifter och avdrag

Universitet och högskolor ska för beskattningen till Skatteförvaltningen lämna behövliga uppgifter om en donation som har gjorts av en skattskyldig och som är avdragsgill enligt 98 a § i inkomstskattelagen (1535/1992).

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av lagen om skatt på arv och gåva

I enlighet med riksdagens beslut fogas till lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) en ny 52 a § som följer:

52 a §

På den skatt som är obetald efter förfallodagen ska betalas förseningsränta så som föreskrivs i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995), dock så att bestämmelsen i 4 § i den lagen om att det minsta beloppet som tas ut i förseningsränta är tre euro inte tillämpas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

5.Lag om ändring av 15 § i lagen om förskottsuppbörd

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) 15 § 4 mom. som följer:

15 §Poster som skall ersättas eller dras av innan förskottsinnehållning verkställs

Som sådana ovannämnda kostnader som arbetsgivaren ska ersätta eller dra av räknas dock inte medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, avgifter till arbetslöshetskassor, kostnader för resor som avses i 72 § 4 mom. i inkomstskattelagen eller utgifter för anskaffning av facklitteratur.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

6.Lag om ändring av 12 § i lagen om källskatt för löntagare från utlandet

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995) 12 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1522/2011, som följer:

12 §Ikraftträdande

Lagen tillämpas på lön som uppbärs eller har uppburits den 1 januari 1996 eller därefter på basis av ett sådant arbete som börjar eller har börjat under tiden mellan den 1 januari 1996 och den 31 december 1999 eller mellan den 1 januari 2001 och den 31 december 2019, nämnda dagar medräknade. I övrigt tillämpas lagen första gången vid beskattningen för 1996.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

7.Lag om ändring av 15 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) 15 § 1 mom., sådant det lyder i lag 458/2015, som följer:

15 §

I inkomstskatt på kapitalinkomst betalas 30 procent. Till den del den skattskyldiges beskattningsbara kapitalinkomst överstiger 30 000 euro betalas 34 procent i skatt på kapitalinkomsten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Propositionen innehåller ett förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016. Den föreslagna lagen innehåller en progressiv inkomstskatteskala som ska tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Skalans inkomstgränser höjs med ca 1,2 procent. Dessutom föreslås en sänkning av nedre gränsen för skalans högsta inkomstklass från 90 000 euro till 72 300 euro. Detta innebär att de två högsta inkomstklasserna i skalan slås samman. Inkomstskattelagen ändras enligt förslaget så, att arbetsinkomstavdragets högsta belopp, in- och utfasningsprocentsats och grundavdragets högsta belopp i kommunalbeskattningen höjs. Ränteavdraget för bostadsskuld sänks stegvis så, att det avdragsgilla beloppet är 55 procent år 2016, 45 procent år 2017, 35 procent år 2018 och 25 procent år 2019. Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom ska i fortsättningen kunna dras av också från andra kapitalinkomster. I propositionen föreslås en bestämmelse om fysiska personers rätt att dra av penningdonationer till universitet eller högskola vid beskattningen av förvärvsinkomster. Eftersom Finpro rf kommer att ombildas från registrerad förening till ett aktiebolag hänvisas i inkomstlagen till Finpro Oy. Det föreslås att den högre skattesatsen för kapitalinkomst ska höjas från nuvarande 33 procent till 34 procent. De lagar som ändras är inkomstskattelagen och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Det föreslås att lagen om källskatt för löntagare från utlandet ändras så, att lagens tillämpningstid förlängs till att gälla arbete som börjar 2016—2019. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2016. Den temporära bestämmelse om rätten att dra av räntorna på bostadslån i inkomstskattelagen ska gälla till utgången av 2018. Lagarna tillämpas första gången vid beskattningen för 2016, dock så att den ändring av inkomstskattelagen som gäller rätten att dra av räntorna på bostadslån tillämpas första gången vid beskattningen för 2019.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.