HE 31/2022 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 24.3.2022

Efterbehandling och räddningsplanering vid strålningsolyckor

Lag om ändring av 40 och 48 § i räddningslagen

Ägarens skyldighet att sörja för efterröjning och efterbevakning utvidgas från bränder till att även gälla strålningsrisksituationer och andra olyckor. Samtidigt säkerställs att externa räddningsplaner även i fortsättningen utarbetas för bangårdar och hamnar där farliga ämnen transporteras.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
24.3.2022
Senaste händelse
24.2.2023
Omröstningar
0
Anföranden
7
Stadfäst
23.3.2023
Författning
563/2023

Vad som föreslås

I räddningslagen åläggs ägaren till ett objekt skyldighet att sörja för efterröjning, bevakning och begränsning av strålningsexponering efter en strålningsrisksituation eller en annan olycka när räddningsinsatsen har avslutats, och räddningsledaren ska anmäla till Strålsäkerhetscentralen (STUK) att situationen har upphört. Dessutom uppdateras bestämmelserna om externa räddningsplaner för bangårdar och hamnområden som används för transport av farliga ämnen så att de motsvarar den nya lagen om transport av farliga ämnen.

Vad det betyder

Ändringen uppfyller kraven i EU:s strålsäkerhetsdirektiv och förtydligar ansvaret för ägarna till kärnkraftverk och andra strålningsobjekt vid efterbehandling av olyckor. Räddningsverkens och verksamhetsutövarnas skyldighet att i samarbete ha beredskap för storolyckor och utarbeta räddningsplaner kvarstår oförändrad för 12 namngivna rangerbangårdar och 13 hamnområden, vilket tryggar säkerheten för invånare och arbetstagare i närområdena. Lagen ska träda i kraft under 2022 och bestämmelserna om externa räddningsplaner i början av 2023.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

7 anföranden · 6 talare · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

Debatten om reformen av efterbehandlingen vid strålningsolyckor och räddningsplaneringen var enig. Samtliga grupper som tog till orda understödde lagändringarna för att förbättra olycksberedskapen och säkerheten. I debatten lyftes även frågor om att säkerställa kompetensen inom strålningssektorn samt oro över den riksomfattande bristen på räddningspersonal.

  • SDPFör

    SDP understödde propositionen för att förbättra säkerheten för invånarna och miljön, men betonade behovet av att säkerställa aktörernas tillräckliga kompetens vid strålningsrisksituationer.

    On tärkeää, että kaikin mahdollisin keinoin näinkin merkittävien onnettomuuksien riskiä voidaan vähentää, ja ennalta ehkäisevä toiminta on siinä tietenkin ensisijaisessa asemassa.
    Kristiina Salonen
  • De Gröna betonade propositionens betydelse för genomförandet av EU-direktivet och för att trygga efterbehandlingen och säkerheten vid strålningsrisksituationer.

    Onnettomuuksiin varautuminen ja onnettomuuksien vahinkojen minimointi on sekä tärkeää että ajankohtaista niin ihmisten turvallisuuden kuin ympäristövahinkojen torjumiseksi.
    Krista Mikkonen
  • Vänsterförbundet ansåg att förebyggande riskkartläggning och framförhållning gällande farliga ämnen var viktigt.

    On tärkeää, että meillä on tämmöistä ennaltaehkäisevää vaarallisten aineiden säilyttämiseen liittyvää kartoitusta riskitekijöistä ja saadaan asioita sillä tavalla paremmin ennakoitua.
    Matti Semi
  • Samlingspartiet ansåg att en uppdatering av lagstiftningen var viktig och välkommen samt lyfte fram oro över tillräckliga resurser och bristen på räddningspersonal.

    On todella tärkeää, että pelastuslaki on Suomessa ajan tasalla, ja on syytä ministeri Mikkosta ja hänen koko ministeriötään ja esikuntaansa kiittää siitä, että tämä lakiesitys eduskuntaan tuodaan.
    Heikki Autto

Sammandraget är AI-genererat utifrån 7 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 24.3.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sisäministeriö
  2. 30.3.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 14.2.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
  4. 16.2.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 20.2.2023Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 23.2.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki pelastuslain 40 ja 48 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 563/2023 · 23.3.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av 40 och 48 § i räddningslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i räddningslagen (379/2011) 40 § 1 mom. och 48 §, sådana de lyder, 40 § 1 mom. i lag 1353/2018 och 48 § delvis ändrad i lagarna 1171/2016 och 1353/2018, som följer:

40 §Efterröjning och efterbevakning samt efterbehandling

Den som äger objektet är skyldig att svara för efterröjning och efterbevakning efter en eldsvåda, en nödsituation med strålrisk eller någon annan olycka samt för att begränsa exponering i en nödsituation med strålrisk när situationen inte längre kräver åtgärder från räddningsverkets sida och uppgiften inte har föreskrivits för någon annan myndighet. Tidpunkten för när räddningsverksamheten avlutas avgörs av räddningsledaren. Utöver vad som föreskrivs i 34 § 4 mom., ska vid oljeskador den myndighet som svara för efterbehandlingen av oljeskador och vid nödsituationer med strålrisk Strålsäkerhetscentralen underrättas om avslutande av räddningsverksamheten.

48 §Extern räddningsplan för objekt som medför särskild risk

För en eventuell olycka ska räddningsverket göra upp en extern räddningsplan i samarbete med den berörda verksamhetsidkaren för områden där det finns

1) en kärnanläggning som avses i 3 § 1 mom. 5 punkten i kärnenergilagen (990/1987),

2) en produktionsanläggning för vilken verksamhetsidkaren ska utarbeta en säkerhetsrapport enligt 30 § 1 mom. eller 62 § 1 mom. i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor,

3) en sådan deponi för utvinningsavfall som medför risk för storolycka som avses i 112 § 1 mom. 5 punkten i miljöskyddslagen,

4) en bangård som används för transport av farliga ämnen, eller

5) ett hamnområde för vilket verksamhetsidkaren ska göra en säkerhetsutredning enligt 34 § i lagen om transport av farliga ämnen ( / ).

I den externa räddningsplanen anges de åtgärder med vilkas hjälp olyckor och följderna av dem kan begränsas och hanteras så effektivt som möjligt. När planen görs upp ska räddningsverket höra de invånare som riskerar att utsättas för fara och i tillräcklig grad samarbeta med myndigheterna i berörda och angränsande områden. Räddningsverket och verksamhetsidkaren ska tillsammans se till att informationen om planen ges och ordna övningar för att säkerställa att räddningsplanen fungerar.

Regionförvaltningsverket övervakar genomförandet av den externa räddningsplanen och övningarna. Om en olycka inträffat ska anteckningar göras i det åtgärdsregister som avses i 91 §.

Genom förordning av inrikesministeriet utfärdas närmare bestämmelser om

1) uppgörande och revidering av externa räddningsplaner samt innehållet i dem,

2) bangårdar som används för transport av farliga ämnen,

3) hörande av invånarna i samband med att planen görs upp samt informationen om planen,

4) övningar enligt planen samt tillsyn över genomförandet av planen och övningarna,

5) antecknande av uppgifter om olyckor som inträffat på objekten i fråga i räddningsväsendets åtgärdsregister.

§

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 48 § träder dock i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att räddningslagen ändras med anledning av kommissionens motiverade yttrande till Finland om hanteringen av nödsituationer med strålrisk. Enligt propositionen ska den som äger objektet vara skyldig att svara för efterröjning och efterbevakning utöver efter en eldsvåda också efter en nödsituation med strålrisk eller någon annan olycka samt för att begränsa exponering i en nödsituation med strålrisk när situationen inte längre kräver åtgärder från räddningsverkets sida. Skyldigheten för ägaren till objektet att svara för efterröjning och efterbevakning begränsas dock av eventuella skyldigheter som föreskrivits för andra myndigheter än räddningsmyndigheterna i fråga om efterröjning och efterbevakning efter en olycka och efterbehandling av en nödsituation med strålrisk. Om en nödsituation med strålrisk ska göras en anmälan till Strålsäkerhetscentralen. Bangårdar som används för transport av farliga ämnen och för vilka en extern räddningsplan ska göras upp, ska definieras i inrikesministeriets förordning om externa räddningsplaner. Därtill definieras hamnområden som används för transport av farliga ämnen och för vilka en extern räddningsplan ska utarbetas i enlighet med den nya lagen om transport av farliga ämnen. Närmare bestämmelser om bangårdar som används för transport av farliga ämnen utfärdas genom förordning av inrikesministeriet. Den föreslagna lagen avses träda i kraft under 2022. De ändringar som gäller de externa räddningsplanerna avses dock träda i kraft vid ingången av 2023 samtidigt som lagen om transport av farliga ämnen.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.