Prehospital akutsjukvård i landskapsmodellen
Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen
Den prehospitala akutsjukvården överförs till landskapens ansvar som en del av social- och hälsovårdsreformen. Vid sidan av nödnumret etableras det riksomfattande rådgivningsnumret Jourhjälpen för medborgarna.
- Status
- Förfallen
- Överlämnad
- 13.12.2018
- Senaste händelse
- 18.4.2019
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 19
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Den prehospitala akutsjukvården föreskrivs bli en myndighetsverksamhet som produceras av landskapen och som kan kompletteras genom upphandling av tjänster från den privata sektorn, medan patienttransporter som inte hör till den prehospitala akutsjukvården i första hand ska konkurrensutsättas på marknaden. På fem samarbetsområden inrättas beredskapscentraler för jourverksamheten, och den nationella tjänsten Jourhjälpen 116 117 samt gemensamma informationssystem med hög beredskap tas i bruk.
Vad det betyder
Ändringen påverkar patienterna genom att erbjuda en enhetlig jourrådgivning och förenhetliga tillgången till prehospital akutsjukvård. För privata sjuktransportföretag öppnas en bred marknad för patienttransporter som ska konkurrensutsättas, även om kärnuppgifterna inom den prehospitala akutsjukvården i huvudsak förblir i offentlig produktion. Kommunernas och sjukvårdsdistriktens ansvar överförs till landskapen, och FPA-ersättningarna för sjuktransporter ska ersättas med direkt finansiering från landskapen från och med den 1 januari 2021.
Så röstade riksdagen
Inga omröstningar hölls om propositionen i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
19 anföranden · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades överföringen av den prehospitala akutsjukvården till landskapens ansvar samt inrättandet av det nya rådgivningsnumret Jourhjälpen. Propositionen väckte häftig debatt, i synnerhet om varför icke-brådskande patienttransporter måste konkurrensutsättas och öppnas för privata aktörer. Oppositionen kritiserade också att paketet med lagar om social- och hälsovårdsreformen styckades upp och att tidtabellen för riksdagsbehandlingen var så brådskande.
- Borde icke-brådskande patienttransporter obligatoriskt konkurrensutsättas för privata aktörer?
- Urhålkas det allmännas och myndighetsverksamhetens roll inom den prehospitala akutsjukvården?
- Drivs lagförslagen i anknytning till social- och hälsovårdsreformen vidare alltför splittrat och med alltför stor brådska?
Samlingspartiet ansåg att modellen var lyckad, eftersom en flerproducentmodell förbättrar tjänsternas beredskap och säkerställer att resurserna räcker till även vid rusning och i krissituationer.
”Se tehdään monituottajamallilla, ja se on myöskin hyvä ajatellen valmiutta, koska silloin me pystymme koko maan tasolla varmistamaan, että meillä on ensihoitoa eri puolille”
— Mia Laiho - CenternFör
Centern stödde propositionen, eftersom den tryggar myndighetskaraktären hos den prehospitala akutsjukvården i landskapens regi och förtydligar arbetsfördelningen på det sätt som EU-reglerna kräver.
”Tämän lain mukaan ensihoitopalvelu olisi viranomaistoimintaa, osa sosiaali- ja terveydenhuollon päivystysjärjestelmää, mutta ennen kaikkea erittäin tärkeä osa yhteiskunnan kokonaisturvallisuutta.”
— Annika Saarikko - SannfinländarnaEmot
Sannfinländarna motsatte sig att helheten för social- och hälsovårdsreformen förs till riksdagen bit för bit och kritiserade att omfattande reformer forceras igenom i hast.
- SDPEmot
SDP motsatte sig propositionens marknadsanpassning och förundrade sig över tvånget att konkurrensutsätta icke-brådskande transporter i stället för att landskapen skulle producera dem helt själva.
”nyt käsittelyn alla oleva esitys on vain yksi esimerkki siitä, millä tavalla teidän vahtivuorollanne, arvoisa ministeri, on tämä sote-malli saanut sellaisia markkinaehtoisuuden merkkejä”
— Maria Guzenina - De GrönaEmot
De Gröna ansåg att propositionen var alltför marknadsinriktad och kritiserade att landskapen fråntas friheten att besluta om att ordna icke-brådskande patienttransporter som egen verksamhet.
- VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet motsatte sig lagförslaget, eftersom det fråntar landskapen självständig beslutanderätt och tvingar fram en överföring av patienttransporter och första insats-verksamhet till den privata marknaden.
”Hallituksen sosiaali- ja terveyspolitiikan ensisijainen päämäärä ei vaikuta olevan kansalaisten elintärkeiden palveluiden kustannustehokas järjestäminen vaan markkinoiden avaaminen.”
— Hanna Sarkkinen - KristdemokraternaFör med reservationer
Kristdemokraterna ansåg att det nya rådgivningsnumret Jourhjälpen var utmärkt och understödde modellen med flera producenter, men uttryckte oro för landskapens upphandlingskompetens och skyldigheter.
”Näkisin, että se on kauan odotettu ja erittäin tarpeellinen uudistus, ja toivoisin sen lähtevän hyvin käyntiin.”
— Sari Tanus
Sammandraget är AI-genererat utifrån 19 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu ei jatkunut. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 13.12.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 9.1.2019Lähetekeskustelu · Täysistunto
Beslut per lagförslag1
- 1Laki terveydenhuoltolain muuttamisesta
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 39—41, 46 och 73 §, av dem 39 och 40 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 1516/2016 samt 41 och 46 § sådana de lyder i lag 1516/2016, samt fogas till lagen nya 41 a, 46 a och 46 b §, som följer:
4 kap. – Samarbete inom hälso- och sjukvården samt regional service
39 §Ordnande och produktion av prehospital akutsjukvård
Landskapet ska organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Den prehospitala akutsjukvården är myndighetsverksamhet och utgör en del av joursystemet inom social- och hälsovården samt av den övergripande säkerheten i samhället. Den prehospitala akutsjukvården ska i samarbete med jourenheter inom social- och hälsovården planeras och genomföras så att dessa tillsammans med annan social- och hälsovård som ges som närservice i hemmet under jourtid bildar en funktionell helhet.
Den prehospitala akutsjukvården produceras som verksamhet i landskapets egen regi eller i samarbete med ett eller flera andra landskap. Landskapet kan anskaffa sådan service som avses i 40 § 1 mom. 1 och 5 punkten från andra serviceproducenter.
Landskapet fattar beslut om servicenivån för den prehospitala akutsjukvården. I beslutet om servicenivån fastställs hur den prehospitala akutsjukvården ska produceras, serviceinnehållet, vilken utbildning de personer som medverkar i den prehospitala akutsjukvården ska ha och insatstiderna per samarbetsområde som anger hur snart befolkningen ska nås för att få vård, samt beaktas situationer med hög belastning och samarbetsområdets resurser samt andra omständigheter som påverkar produktionen av prehospital akutsjukvård i området.
Uppdragen inom den prehospitala akutsjukvården förmedlas och behandlas i de nationella kommunikations- och informationssystemen för hög beredskap. Aktörerna inom den prehospitala akutsjukvården ska använda dessa system, inklusive den nationella elektroniska patientjournalen för prehospital akutsjukvård.
40 §Den prehospitala akutsjukvårdens innehåll
Den prehospitala akutsjukvården omfattar
1) sådan bedömning av vårdbehov samt sådan brådskande vård i fråga om patienter som insjuknat eller skadats plötsligt som primärt sker utanför en hälso- och sjukvårdsinrättning, och vid behov transport av patienter till den enligt medicinsk bedömning lämpligaste vårdenheten samt patientförflyttningar i samband med plötsligt insjuknade eller skadade patienters fortsatta vård när patienten behöver krävande och kontinuerlig övervakning eller vård under förflyttningen,
2) upprätthållande av beredskap för prehospital akutsjukvård,
3) akutläkarverksamhet,
4) fältchefsverksamhet inom prehospital akutsjukvård,
5) första insatsen, vilken avser att någon annan enhet som nödcentralen kan larma än en ambulans larmas i syfte att förkorta insatstiden i fråga om en akut insjuknad eller skadad patient, och att personalen i enheten ger livräddande första hjälpen,
6) vid behov ordnande av kontakt till psykosocial stödverksamhet för en patient, hans eller hennes närstående och andra som har del i händelsen,
7) medverkan i utarbetandet av regionala beredskapsplaner för störningar och undantagsförhållanden som gäller social- och hälsovården tillsammans med andra myndigheter och aktörer,
8) handräckning till polisen, räddningsmyndigheterna, gränsbevakningsmyndigheterna och sjöräddningsmyndigheterna för fullgörande av uppgifter som dessa ansvarar för.
Bestämmelser om akutvård i anslutning till sjöräddningstjänsten finns i sjöräddningslagen 1145/2001.
41 §Bemyndigande att utfärda förordning
Närmare bestämmelser om den prehospitala akutsjukvårdens uppgifter och ledningssystem, om arbetsuppgifterna och utbildningskraven för personalen i den prehospitala akutsjukvården, om enheterna för prehospital akutsjukvård och deras yttre kännetecken, om första insatsen, om beslutet om servicenivån för den prehospitala akutsjukvården och om beslutets form får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Dessutom närmare bestämmelser om uppgifterna för den styrgrupp som avses i 46 § och det beredskapscenter för jourverksamheten inom social- och hälsovården som avses i 46 a § samt om styrningsuppgifterna inom den prehospitala akutsjukvården för de landskap som är huvudmän för universitetssjukhus får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
41 a §Rådgivnings- och handledningstjänst inom jourverksamheten i social- och hälsovården
Landskapet ska inom sitt område ordna med service inom det riksomfattande rådgivnings- och handledningssystem som hör till social- och hälsovårdens jourverksamhet.
5 kap. – Specialupptagningsområden
46 §Styrning av beredskapen inom social- och hälsovårdens jourverksamhet i samarbetsområdet
Inom ett samarbetsområde som avses i 10 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ( / ) styrs beredskapsplaneringen i jourverksamheten inom social- och hälsovården av en styrgrupp som består av de landskap som hör till samarbetsområdet och som inrättas av det landskap som är huvudman för universitetssjukhuset.
Styrgruppen ska
1) leda utarbetandet av beredskapsplaner för jourverksamheten inom social- och hälsovården i samarbetsområdet tillsammans med andra myndigheter, aktörer och samarbetsområden så att planerna bildar en riksomfattande helhet,
2) styra och stödja landskapens planering och utvecklande av jourverksamheten inom social- och hälsovården inbegripet den prehospitala akutsjukvården i samarbetsområdet och samordna den med de övriga samarbetsområdena,
3) lämna Nödcentralsverket larmanvisningar för social- och hälsovården i styrgruppens samarbetsområde,
4) styra regionala huvudadministratörsfunktionerna i de nationella kommunikations- och informationssystemen för hög beredskap inom social- och hälsovårdsväsendet,
5) styra beredskapscentret för jourverksamheten inom social- och hälsovården i samarbetsområdet,
6) styra den riksomfattande rådgivnings- och handledningstjänst som hör till jourverksamheten inom social- och hälsovården tillsammans med de övriga samarbetsområdena.
46 a §Beredskapscentret för jourverksamheten inom social- och hälsovården
Ett landskap som är huvudman för ett universitetssjukhus ska för jourverksamheten inom social- och hälsovården inrätta ett beredskapscenter som hör till det landskapets affärsverk för social- och hälsovården. Beredskapscentret ska skapa, upprätthålla och förmedla en aktuell lägesbild av jourverksamheten och jourresurserna inom social- och hälsovården. Bestämmelser om organisering av beredskapscentrets uppgifter ska ingå i landskapens samarbetsavtal. Om beredskapscentrets uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården föreskrivs också i 46 b §.
46 b §Styrning av den prehospitala akutsjukvården
Ett landskap som är huvudman för ett universitetssjukhus ska tillsammans med de övriga landskapen som är huvudmän för universitetssjukhus
1) samordna beredningen av besluten om servicenivån för den prehospitala akutsjukvården,
2) samordna akutläkarverksamheten så att den bildar en i hela landet fungerande helhet,
3) bereda och samordna de riksomfattande medicinska vårdanvisningar som gäller verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården samt övriga riksomfattande anvisningar i fråga om den prehospitala akutsjukvården.
I fråga om den prehospitala akutsjukvården ska beredskapscentret för jourverksamheten inom social- och hälsovården
1) stödja Nödcentralsverket i bedömningen av uppdrag och användningen av resurser inom den prehospitala akutsjukvården,
2) producera samarbetsområdets akutläkarjour,
3) samordna den operativa verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården i samarbetsområdet,
4) producera regionala huvudadministratörsfunktioner för de nationella kommunikations- och informationssystemen för hög beredskap inom social- och hälsovården.
73 §Patientförflyttningar som inte hör till den prehospitala akutsjukvården
Landskapet ska organisera patientförflyttningar som inte hör till den prehospitala akutsjukvården. Med patientförflyttningar som inte hör till den prehospitala akutsjukvården avses transporter från hälso- och sjukvårdsenheter som omfattas av landskapets organiseringsansvar till andra hälso- och sjukvårdsenheter för fortsatt vård eller undersökningar, när transporten på medicinska grunder är nödvändig för att patienten ska få hälso- och sjukvårdstjänster.
Landskapet ska genom konkurrensutsättning upphandla de patientförflyttningar som omfattas av dess organiseringsansvar men som inte ingår i den prehospitala akutsjukvården. Om det på grund av marknadsbrist inte är möjligt att ordna patientförflyttningar genom konkurrensutsättning ska landskapet sköta förflyttningarna.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagens 39 § 4 mom. ska tillämpas senast den 1 januari 2024.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.