Universitetssjukhustillägg till välfärdsområdenas finansiering
Lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering
De välfärdsområden som upprätthåller ett universitetssjukhus samt Helsingfors stad får tilläggsfinansiering av staten för sjukhusens högre kostnader för den specialiserade sjukvården, forskningen och utbildningen. Ändringen finansieras med nya statliga medel, vilket innebär att finansieringen till övriga välfärdsområden inte minskas.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 19.1.2023
- Senaste händelse
- 28.2.2023
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 27
- Stadfäst
- 23.3.2023
- Författning
- 446/2023
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I välfärdsområdenas finansiering införs en ny bestämningsfaktor, universitetssjukhustillägget, som utgör 0,556 procent av social- och hälsovårdens finansiering i hela landet (cirka 116 miljoner euro på 2022 års nivå). Tillägget finansieras helt med ny tilläggsfinansiering från staten och samordnas med finansieringsmodellens övergångsutjämningar så att stödet oavkortat riktas enbart till de områden som upprätthåller universitetssjukhus.
Vad det betyder
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024 och fördelas på de välfärdsområden som upprätthåller ett universitetssjukhus (Egentliga Finland, Birkaland, Norra Savolax, Norra Österbotten samt områdena i Nyland) och Helsingfors stad utifrån invånarantal, vilket motsvarar cirka 34 euro per invånare. Tilläggsfinansieringen tryggar kontinuiteten i den krävande specialiserade sjukvården samt forsknings- och utbildningsverksamheten, utan att områdena behöver täcka dessa kostnader med medel avsedda för basservicen.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
27 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades statens nya separata tilläggsfinansiering till de välfärdsområden som upprätthåller universitetssjukhus. Att tillföra systemet nya pengar utan att skära i övriga områdens finansiering fick brett stöd. Däremot väckte finansieringens totala belopp och fördelningsmodellen baserad på invånarantal oenighet, eftersom modellen ansågs behandla områdena ojämlikt.
- Är fördelningen enligt invånarantal rättvis för glesbefolkade universitetssjukhusområden?
- Räcker tilläggsfinansieringen på 116 miljoner euro till för att täcka universitetssjukhusens faktiska kostnader?
- SDPFör
Gruppen understödde propositionen eftersom tilläggsfinansieringen till universitetssjukhusen genomförs med särskilda tilläggsanslag från staten utan att finansieringen för övriga välfärdsområden skärs ned.
”Olennainen ero aiempiin esityksiin on siis se, että yliopistosairaalalisä ehdotetaan toteutettavaksi lisäämällä valtion rahoitusta hyvinvointialueille.”
— Sirpa Paatero - CenternFör
Gruppen stödde propositionen som en nödvändig och rättvis lösning för att beakta universitetssjukhusens högre utbildnings-, forsknings- och specialsjukvårdskostnader.
”Tämä rahoitus tulee kokonaan valtion lisärahoituksella, mikä tarkoittaa sitä, että minkään hyvinvointialueen rahoitusta ei tämän lisän vuoksi vähennetä.”
— Pekka Aittakumpu Gruppen ansåg att propositionen är nödvändig för att trygga forsknings- och undervisningsverksamheten och försvarade regeringens val av finansierings- och behovsmodell.
”Päätös toteuttaa rahoitus nyt vähentämättä muiden hyvinvointialueiden rahoitusta on sote-alueiden palveluiden kannalta äärimmäisen tärkeä.”
— Pia Lohikoski - SamlingspartietFör med reservationer
Gruppen välkomnade universitetssjukhustillägget, men kritiserade tillskottets storlek för att vara otillräcklig samt fördelningsmodellen för att gynna stora befolkningskoncentrationer i stället för att beakta sjuklighet och ett bredare samarbetsområde.
”Sosiaali- ja terveydenhuollon rahoitus on sinänsä tärkeä, mutta yhtä tärkeä kuin rahoitus on tietenkin jakoperusteet, miten tämä raha tullaan sitten jakamaan eri hyvinvointialueille.”
— Markku Eestilä - SannfinländarnaFör med reservationer
Gruppen ansåg att tilläggsfinansieringen till universitetssjukhusen i sig behövs, men bedömde att finansieringsnivån är otillräcklig och att fördelningen utifrån invånarantal är orättvis, i synnerhet för Östra Finland.
”Toki on hyvä, että yliopistosairaalat huomioidaan ja niille annetaan rahoitusta, se on ihan ilman muuta hyvä asia. Mutta se, että se on vähän epäoikeudenmukainen, ei tietenkään ole hyvä asia.”
— Minna Reijonen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 27 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 322/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 19.1.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 25.1.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 15.2.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 20.2.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 23.2.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 27.2.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki hyvinvointialueiden rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 446/2023 · 23.3.2023
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) 3 § 1 mom., 13 § 2 och 5 mom., 34 § 3 mom. och 35 § 7 och 8 mom., av dem 3 § 1 mom. sådan den lyder i lag 700/2022, samt fogas till lagen en ny 20 a § som följer:
3 §Den statliga finansieringen till välfärdsområdena
Välfärdsområdena beviljas statlig finansiering på basis av välfärdsområdets invånarantal, faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster, befolkningstäthet, inslag av personer med ett främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, samiskspråkighet, universitetssjukhustillägg, åtgärder som främjar hälsa och välfärd samt riskfaktorer inom räddningsväsendet, enligt vad som närmare föreskrivs nedan. Andelarna för dessa bestämningsfaktorer året före det år då lagen träder i kraft är följande:
Andel av välfärdsområdenas finansiering procent
Social- och hälsovården sammanlagt 97,727, varav
Servicebehov inom social- och hälsovården 79,156
Invånarantal 13,046
Befolkningstäthet 1,458
Inslag av personer med ett främmande språk som modersmål 1,944
Tvåspråkighet 0,486
Samiskspråkighet 0,013
Karaktär av skärgård 0,110
Universitetssjukhustillägg 0,543
Främjande av hälsa och välfärd 0,972
Räddningsväsendet sammanlagt 2,273, varav
Invånarantal 1,477
Befolkningstäthet 0,114
Riskfaktorer 0,682
3 kap. – Finansieringen av social- och hälsovårdens uppgifter
13 §Grunderna för social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader
Till den summa som fås enligt 1 mom. läggs de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån invånarantalet, inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål, befolkningstätheten, tvåspråkigheten, samiskspråkigheten, karaktären av skärgård och universitetssjukhustillägget samt främjandet av hälsa och välfärd i välfärdsområdet.
Bestämmelser om grundpriset per invånare för social- och hälsovården samt grundpriserna för de bestämningsfaktorer som avses i 14–20 och 20 a § utfärdas årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet.
20 a §Universitetssjukhustillägg
Universitetssjukhustillägget beaktas för Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad samt för de välfärdsområden i vilka det finns ett sådant universitetssjukhus som avses i 34 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021).
Välfärdsområdets kalkylerade kostnader baserade på faktorn universitetssjukhus beräknas genom att grundpriset för universitetssjukhuset multipliceras med välfärdsområdets invånarantal.
34 §Bestämmande av nivån för hela landet för den statliga finansieringen till välfärdsområdena för 2023 och 2024
Grunden för finansieringen för 2024 utgörs av den i 2 mom. avsedda justerade finansieringsnivån för hela landet för 2023. I syfte att finansiera det universitetssjukhustillägg som avses i 20 a § utökas finansieringen från och med 2024 med en andel för universitetssjukhustillägget enligt 3 § 1 mom.
35 §Övergångsutjämning
Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2024 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med universitetssjukhustillägget och den kalkylerade finansiering som beräknats utan detta tillägg. Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2026 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med koefficienten för främjande av hälsa och välfärd och den kalkylerade finansiering som beräknats utan denna koefficient.
Om de avdrag som sammanlagt görs i välfärdsområdenas finansiering i form av övergångsutjämning är större än de tillägg som sammanlagt görs i form av övergångsutjämning, läggs till välfärdsområdenas finansiering ett belopp som motsvarar denna skillnad. Ökningen av finansieringen är lika stor per invånare i alla välfärdsområden. Till välfärdsområdenas finansiering läggs dock inte den andel som kommer av den finansiering som införs 2024 för att finansiera universitetssjukhustillägget. Den andel av övergångsutjämningen som staten finansierar beaktas vid den justering i efterhand som avses i 10 § genom att den läggs till den kalkylerade finansiering som betalats till välfärdsområdena, så att andelen inte höjer beloppet av den justering i efterhand som betalas på basis av skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.