HE 322/2022 vpGodkändÖverlämnad 19.1.2023

Universitetssjukhustillägg till välfärdsområdenas finansiering

Lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering

De välfärdsområden som upprätthåller ett universitetssjukhus samt Helsingfors stad får tilläggsfinansiering av staten för sjukhusens högre kostnader för den specialiserade sjukvården, forskningen och utbildningen. Ändringen finansieras med nya statliga medel, vilket innebär att finansieringen till övriga välfärdsområden inte minskas.

Status
Godkänd
Överlämnad
19.1.2023
Senaste händelse
28.2.2023
Omröstningar
0
Anföranden
27
Stadfäst
23.3.2023
Författning
446/2023

Vad som föreslås

I välfärdsområdenas finansiering införs en ny bestämningsfaktor, universitetssjukhustillägget, som utgör 0,556 procent av social- och hälsovårdens finansiering i hela landet (cirka 116 miljoner euro på 2022 års nivå). Tillägget finansieras helt med ny tilläggsfinansiering från staten och samordnas med finansieringsmodellens övergångsutjämningar så att stödet oavkortat riktas enbart till de områden som upprätthåller universitetssjukhus.

Vad det betyder

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024 och fördelas på de välfärdsområden som upprätthåller ett universitetssjukhus (Egentliga Finland, Birkaland, Norra Savolax, Norra Österbotten samt områdena i Nyland) och Helsingfors stad utifrån invånarantal, vilket motsvarar cirka 34 euro per invånare. Tilläggsfinansieringen tryggar kontinuiteten i den krävande specialiserade sjukvården samt forsknings- och utbildningsverksamheten, utan att områdena behöver täcka dessa kostnader med medel avsedda för basservicen.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

27 anföranden · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades statens nya separata tilläggsfinansiering till de välfärdsområden som upprätthåller universitetssjukhus. Att tillföra systemet nya pengar utan att skära i övriga områdens finansiering fick brett stöd. Däremot väckte finansieringens totala belopp och fördelningsmodellen baserad på invånarantal oenighet, eftersom modellen ansågs behandla områdena ojämlikt.

  • Är fördelningen enligt invånarantal rättvis för glesbefolkade universitetssjukhusområden?
  • Räcker tilläggsfinansieringen på 116 miljoner euro till för att täcka universitetssjukhusens faktiska kostnader?
  • SDPFör

    Gruppen understödde propositionen eftersom tilläggsfinansieringen till universitetssjukhusen genomförs med särskilda tilläggsanslag från staten utan att finansieringen för övriga välfärdsområden skärs ned.

    ”Olennainen ero aiempiin esityksiin on siis se, että yliopistosairaalalisä ehdotetaan toteutettavaksi lisäämällä valtion rahoitusta hyvinvointialueille.”
    — Sirpa Paatero
  • Gruppen stödde propositionen som en nödvändig och rättvis lösning för att beakta universitetssjukhusens högre utbildnings-, forsknings- och specialsjukvårdskostnader.

    ”Tämä rahoitus tulee kokonaan valtion lisärahoituksella, mikä tarkoittaa sitä, että minkään hyvinvointialueen rahoitusta ei tämän lisän vuoksi vähennetä.”
    — Pekka Aittakumpu
  • Gruppen ansåg att propositionen är nödvändig för att trygga forsknings- och undervisningsverksamheten och försvarade regeringens val av finansierings- och behovsmodell.

    ”Päätös toteuttaa rahoitus nyt vähentämättä muiden hyvinvointialueiden rahoitusta on sote-alueiden palveluiden kannalta äärimmäisen tärkeä.”
    — Pia Lohikoski
  • SamlingspartietFör med reservationer

    Gruppen välkomnade universitetssjukhustillägget, men kritiserade tillskottets storlek för att vara otillräcklig samt fördelningsmodellen för att gynna stora befolkningskoncentrationer i stället för att beakta sjuklighet och ett bredare samarbetsområde.

    ”Sosiaali- ja terveydenhuollon rahoitus on sinänsä tärkeä, mutta yhtä tärkeä kuin rahoitus on tietenkin jakoperusteet, miten tämä raha tullaan sitten jakamaan eri hyvinvointialueille.”
    — Markku Eestilä
  • SannfinländarnaFör med reservationer

    Gruppen ansåg att tilläggsfinansieringen till universitetssjukhusen i sig behövs, men bedömde att finansieringsnivån är otillräcklig och att fördelningen utifrån invånarantal är orättvis, i synnerhet för Östra Finland.

    ”Toki on hyvä, että yliopistosairaalat huomioidaan ja niille annetaan rahoitusta, se on ihan ilman muuta hyvä asia. Mutta se, että se on vähän epäoikeudenmukainen, ei tietenkään ole hyvä asia.”
    — Minna Reijonen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 27 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 322/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 19.1.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 25.1.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 15.2.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 20.2.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 23.2.2023Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 27.2.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki hyvinvointialueiden rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 446/2023 · 23.3.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) 3 § 1 mom., 13 § 2 och 5 mom., 34 § 3 mom. och 35 § 7 och 8 mom., av dem 3 § 1 mom. sådan den lyder i lag 700/2022, samt fogas till lagen en ny 20 a § som följer:

3 §Den statliga finansieringen till välfärdsområdena

Välfärdsområdena beviljas statlig finansiering på basis av välfärdsområdets invånarantal, faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster, befolkningstäthet, inslag av personer med ett främmande språk som modersmål, tvåspråkighet, karaktär av skärgård, samiskspråkighet, universitetssjukhustillägg, åtgärder som främjar hälsa och välfärd samt riskfaktorer inom räddningsväsendet, enligt vad som närmare föreskrivs nedan. Andelarna för dessa bestämningsfaktorer året före det år då lagen träder i kraft är följande:

Andel av välfärdsområdenas finansiering procent

Social- och hälsovården sammanlagt 97,727, varav

Servicebehov inom social- och hälsovården 79,156

Invånarantal 13,046

Befolkningstäthet 1,458

Inslag av personer med ett främmande språk som modersmål 1,944

Tvåspråkighet 0,486

Samiskspråkighet 0,013

Karaktär av skärgård 0,110

Universitetssjukhustillägg 0,543

Främjande av hälsa och välfärd 0,972

Räddningsväsendet sammanlagt 2,273, varav

Invånarantal 1,477

Befolkningstäthet 0,114

Riskfaktorer 0,682

3 kap. – Finansieringen av social- och hälsovårdens uppgifter

13 §Grunderna för social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader

Till den summa som fås enligt 1 mom. läggs de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån invånarantalet, inslaget av personer med ett främmande språk som modersmål, befolkningstätheten, tvåspråkigheten, samiskspråkigheten, karaktären av skärgård och universitetssjukhustillägget samt främjandet av hälsa och välfärd i välfärdsområdet.

Bestämmelser om grundpriset per invånare för social- och hälsovården samt grundpriserna för de bestämningsfaktorer som avses i 14–20 och 20 a § utfärdas årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet.

20 a §Universitetssjukhustillägg

Universitetssjukhustillägget beaktas för Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad samt för de välfärdsområden i vilka det finns ett sådant universitetssjukhus som avses i 34 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021).

Välfärdsområdets kalkylerade kostnader baserade på faktorn universitetssjukhus beräknas genom att grundpriset för universitetssjukhuset multipliceras med välfärdsområdets invånarantal.

34 §Bestämmande av nivån för hela landet för den statliga finansieringen till välfärdsområdena för 2023 och 2024

Grunden för finansieringen för 2024 utgörs av den i 2 mom. avsedda justerade finansieringsnivån för hela landet för 2023. I syfte att finansiera det universitetssjukhustillägg som avses i 20 a § utökas finansieringen från och med 2024 med en andel för universitetssjukhustillägget enligt 3 § 1 mom.

35 §Övergångsutjämning

Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2024 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med universitetssjukhustillägget och den kalkylerade finansiering som beräknats utan detta tillägg. Välfärdsområdets övergångsutjämning justeras från och med finansieringen för 2026 så att det till övergångsutjämningen läggs skillnaden mellan den kalkylerade finansiering som beräknats med koefficienten för främjande av hälsa och välfärd och den kalkylerade finansiering som beräknats utan denna koefficient.

Om de avdrag som sammanlagt görs i välfärdsområdenas finansiering i form av övergångsutjämning är större än de tillägg som sammanlagt görs i form av övergångsutjämning, läggs till välfärdsområdenas finansiering ett belopp som motsvarar denna skillnad. Ökningen av finansieringen är lika stor per invånare i alla välfärdsområden. Till välfärdsområdenas finansiering läggs dock inte den andel som kommer av den finansiering som införs 2024 för att finansiera universitetssjukhustillägget. Den andel av övergångsutjämningen som staten finansierar beaktas vid den justering i efterhand som avses i 10 § genom att den läggs till den kalkylerade finansiering som betalats till välfärdsområdena, så att andelen inte höjer beloppet av den justering i efterhand som betalas på basis av skillnaden mellan de kalkylerade och de faktiska kostnaderna.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det ändringar i lagen om välfärdsområdenas finansiering. Det föreslås att bestämmelser om en ny bestämningsfaktor för välfärdsområdenas finansiering, universitetssjukhustillägget, fogas till lagen i syfte att beakta de högre kostnader som de välfärdsområden som är huvudmän för ett universitetssjukhus har jämfört med andra välfärdsområden. Universitetssjukhustillägget avses bli beaktat från och med 2024 i den kalkylerade finansieringen för välfärdsområdena. Tilläggets andel av den riksomfattande finansieringen av social- och hälsovården i välfärdsområdena avses vara 0,556 procent, vilket motsvarar 116 miljoner euro enligt nivån 2022. Den finansiering som bestäms på basis av universitetssjukhustillägget riktas till de välfärdsområden som är huvudmän för universitetssjukhus och till Helsingfors stad baserat på deras invånarantal. Det föreslås att universitetssjukhustillägget helt och hållet ska finansieras med statlig tilläggsfinansiering, vilket innebär att finansieringen för enskilda välfärdsområden inte minskar som en följd av det föreslagna tillägget. Den finansiering som fördelas på basis av universitetssjukhustillägget avses bli beaktad i övergångsutjämningarna för varje välfärdsområde från och med 2024. Den andel som finansieringen utökas med för att finansiera universitetssjukhustillägget avses dock inte bli beaktad vid beräkningen av övergångsutjämningarna till den del den höjer det belopp som välfärdsområdena får per invånare på basis av skillnaden mellan tillägg och avdrag i övergångsutjämningarna. Därmed tillfaller den totala tilläggsfinansieringen endast de välfärdsområden som är huvudmän för universitetssjukhus. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2024.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.