Justering av statsandelen för basservice
Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs och kommunerna kompenseras för inkomstbortfall till följd av ändrade skattegrunder. Samtidigt fryses de årliga indexhöjningarna av statsandelarna för åren 2016–2019.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 28.9.2015
- Senaste händelse
- 17.12.2015
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 37
- Stadfäst
- 30.12.2015
- Författning
- 1701/2015
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Statsandelsprocenten för kommunal basservice fastställs till 25,52 procent för år 2016 och minskningen av kommunernas skatteinkomster kompenseras genom att statsandelen ökas med 48,14 euro per invånare. Samtidigt fogas en bestämmelse till lagen om att indexhöjningarna av statsandelarna fryses för åren 2016–2019 samt slopas konsumentsäkerhetstillsynen från de statsandelsuppgifter som kommunerna sköter då den överförs till staten.
Vad det betyder
Ändringen gäller alla kommuner i Fastlandsfinland från och med den 1 januari 2016. Kommunerna kompenseras fullt ut för inkomstbortfallet på 262 miljoner euro till följd av ändringarna i skattegrunderna, men indexfrysningen minskar statsandelarna med 34 miljoner euro (6,32 euro per invånare) år 2016. Sammanlagt ökar statsandelarna för kommunal basservice med 528,1 miljoner euro (6,2 procent) jämfört med år 2015 bland annat på grund av justeringen av kostnadsfördelningen och skattekompensationerna.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Förslag till uttalande, betänkandet / Thomas Blomqvist
Ja vann med rösterna 119–67.
KD röstade med regeringen. 13 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 30.12.2015.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
37 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades höjningen av kommunernas statsandelsprocent, frysningen av indexhöjningarna samt hur ändringarna i småbarnspedagogiken och serviceavgifterna påverkar den kommunala ekonomin. Regeringspartiet betonade att statens åtgärder stärker den kommunala ekonomin efter flera år av nedskärningar, medan oppositionen ansåg att besparingarna och indexfrysningarna var skadliga för kommunerna och basservicen. Propositionen var omstridd och oppositionen lämnade flera reservationer mot den.
- Stärker höjningen av statsandelsprocenten den kommunala ekonomin tillräckligt?
- Är de årliga indexfrysningarna av statsandelarna rimliga för kommunerna?
- Borde de antagna besparingarna till följd av ändringarna i lagen om småbarnspedagogik beaktas i statsandelsgrunderna?
- CenternFör
Centern understödde propositionen och ansåg att den äntligen stärker den kommunala ekonomin och vänder trenden med tidigare regeringsperioders statsandelsnedskärningar.
”Oleellista tässä esityksessä on nyt kyllä se, että tämä on kuntataloutta vahvistava toimenpide, ja pidän sitä erittäin positiivisena.”
— Mikko Kärnä - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionens indexfrysningar och nedskärningsgrunder inom småbarnspedagogiken, och föreslog att förlusterna kompenseras genom att samfundsskatteandelen höjs.
”Ongelmallisia ovat useammat kohdat ja yksi osa näistä perusteista, sillä varhaiskasvatuslain muutos on otettu perusteeksi tämän valtionosuusperusteen muutoksena.”
— Sirpa Paatero - De GrönaEmot
De Gröna ansåg att regeringens strama finanspolitik och nedskärningar omintetgör fördelarna med den höjda statsandelen och försvagar den kommunala ekonomin.
”Jos te olette aidosti huolissanne kunnista, kuntien rahoitusasemasta ja kuntalaisten palveluista, tehkää vähemmän kiristävää finanssipolitiikkaa ja perukaa niitä viime vaalikauden ikäviä päätöksiä.”
— Touko Aalto - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet ansåg det vara bra att direkta nedskärningar undveks, men kritiserade indexfrysningarna och avregleringen för att de försvagar jämlikheten inom utbildningen och servicens kvalitet.
”Olen myös eri mieltä siitä, että tässä oltaisiin takaamassa kunnille työrauha tällä kaudella.”
— Li Andersson - SFPEmot
SFP motsatte sig att försämringarna i lagen om småbarnspedagogik beaktas i statsandelsgrunderna och krävde att den subjektiva rätten till dagvård och finansieringen tryggas.
”Arvoisa rouva puhemies! Täällä käytiin aikaisemmin illalla hyvä keskustelu varhaiskasvatuksen merkityksestä ja siellä nostettiin monta hyvää asiaa esille.”
— Thomas Blomqvist Kristdemokraterna motsatte sig utskottets justeringsnedskärning inom undervisningsväsendet och krävde regeringens ursprungliga proposition som grund för behandlingen.
”Siinä mielessä tuntuu kyllä todellakin huolestuttavalta, että valiokunnassa on päädytty kaikesta huolimatta nimenomaan opetustoimesta tekemään nämä nipistykset.”
— Sari Essayah
Sammandraget är AI-genererat utifrån 37 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 28.9.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 29.9.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 3.12.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 9.12.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 15.12.2015Toinen käsittely · Täysistunto
- 16.12.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1701/2015 · 30.12.2015
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 1 § 1 mom. 25 punkten och 54 § 2 mom. 3 punkten, av dem 1 § 1 mom. 25 punkten sådan den lyder i lag 982/2012, ändras 35 §, 36 § 1 mom. och 55 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1406/2014, samt fogas till 36 §, sådan den lyder i lagarna 1510/2011, 1188/2013, 676/2014 och 1406/2014, ett nytt 2 mom., i stället för det 2 mom. som upphävts genom lag 1510/2011, som följer:
35 §Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen
Statsandelen till kommunerna ökas med 48,14 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2016.
Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 48,14 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 48,14 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 48,14 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 48,14 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2014 och skattesatsen för 2015 samt invånarantalet vid årsskiftet 2014/2015.
36 §Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna
Under 2015—2018 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av 0,54 euro per invånare för finansiering av statens och kommunernas projekt för utveckling av informationsteknik.
Under 2016—2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av 6,32 euro per invånare, vilket motsvarar indexhöjningen.
55 §Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel
Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,52 procent (statsandelsprocent ) och kommunernas självfinansieringsandel är 74,48 procent.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Den upphävda 54 § 2 mom. 3 punkten tillämpas dock 2016 sådan den lydde vid denna lags ikraftträdande.
På ersättningar till kommunerna för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringarna i beskattningsgrunderna i beskattningen för 2010—2013 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.