Frysning av högskolornas indexhöjningar
Lagar om temporär ändring av 49 § i universitetslagen och 43 § i yrkeshögskolelagen
Statsfinansieringen till universiteten och yrkeshögskolorna höjs inte med indexhöjningar som motsvarar kostnadsökningen under åren 2016–2019. Den statliga finansieringen till högskolorna ökar därmed inte i takt med att priser och löner stiger.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 28.9.2015
- Senaste händelse
- 15.12.2015
- Omröstningar
- 1
- Anföranden
- 94
- Stadfäst
- 30.12.2015
- Författning
- 1674/2015
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Universitetslagen och yrkeshögskolelagen ändras temporärt så att den finansiering som betalas ur statsbudgeten inte höjs enligt universitets- och yrkeshögskoleindexen under åren 2016–2019.
Vad det betyder
Ändringen gäller alla universitet och yrkeshögskolor samt deras personal och studerande genom anpassningen av verksamheten. Att indexhöjningarna uteblir beräknas under åren 2016–2019 minska statsfinansieringen med sammanlagt cirka 109 miljoner euro för universiteten och cirka 52 miljoner euro för yrkeshögskolorna. Lagarna gäller från den 1 januari 2016 till den 31 december 2019.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 9.12.2015Riksdagen godkände lagen med rösterna 108–64.
Regeringen ja, oppositionen nej. 27 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 30.12.2015.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
94 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades frysningen av universitetens och yrkeshögskolornas indexhöjningar för åren 2016–2019 samt nedskärningarnas inverkan på forskningens nivå, undervisningen och personalmängden. Regeringspartierna ansåg att besparingarna var nödvändiga som ett led i att balansera de offentliga finanserna och dämpa skuldsättningen. Oppositionen motsatte sig förslaget skarpt och ansåg att nedskärningar i utbildningen var ett skadligt värdeval som försvagar Finlands framtida tillväxt och kompetensbas.
- Äventyrar indexfrysningarna och finansieringsbesparingarna Finlands kompetensnivå och ekonomiska tillväxt?
- Är utbildningsnedskärningarna nödvändiga för att balansera statsfinanserna eller ett politiskt värdeval?
- Borde indexfrysningarna bedömas årligen i stället för att bindas för hela valperioden?
Att balansera de offentliga finanserna och stoppa skuldsättningen kräver svåra besparingar inom alla förvaltningsområden, även inom högskoleutbildningen.
”Jos me kaikki koulutus- ja yliopistosäästöt jätämme tekemättä, teemmekö me enemmän sitten sairaisiin, vanhuksiin, lapsiperheisiin ja muihin kohdistuvia säästöjä?”
— Ben Zyskowicz Alla sektorer måste delta i det ekonomiska talkoarbetet och effektiviseringen för att få bukt med skuldsättningen utan skattehöjningar.
”Kyllä meidän taloustilanteemme on semmoinen, että näitä säästöjä joudutaan katsomaan vähän joka paikasta, ja käytännöllisesti katsoen hallitus on tehnyt valinnan, että kaikki osallistuvat taloustalkoisiin.”
— Kaj Turunen - CenternFör
I det svåra statsfinansiella läget är det nödvändigt att skära i stora utgiftsposter, och högskolorna förutsätts effektivera sin verksamhet.
”Mutta me olemme siinä tilanteessa, että Suomessa joudutaan näissä suurissa pääluokissa säästämään. Minusta ei ole väärin sanoa, että me tarvitsemme kuitenkin eurosta enemmän.”
— Olavi Ala-Nissilä - SDPEmot
En flerårig frysning av indexen och omfattande besparingar undergräver högskoleutbildningens och vetenskapens grund samt äventyrar tusentals arbetsplatser.
”Nämä leikkaukset korkea-asteelle ovat niin suuria, että ne vaarantavat 3 300 yliopisto- ja korkeakoulutyöntekijän työpaikat.”
— Jukka Gustafsson - De GrönaEmot
Att skära i utbildning och forskning är kortsiktig politik som hotar forskningens kvalitet och Finlands förmåga att klara sig i den internationella konkurrensen.
”Siksi on hämmästyttävää, että keskustan, kokoomuksen ja perussuomalaisten hallitus on valinnut juuri koulutuksen ja tutkimuksen yhdeksi suurimmista leikkauskohteistaan.”
— Hanna Halmeenpää - VänsterförbundetEmot
Att frysa indexen för hela valperioden är en exceptionellt hård åtgärd som försvagar grundforskningen och leder till stora personalminskningar.
”Hallituksen esitys korkeakoulujen indeksin jäädyttämisestä koko vaalikaudeksi on yksi keskeinen tapa, jolla tätä sivistykselle ja tutkimukselle tuhoisaa politiikkaa toteutetaan.”
— Li Andersson - SFPEmot
Utbildningsnedskärningarna är ett medvetet värdeval från regeringen som urholkar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.
”On verrattain suuri yksimielisyys siitä, että jos koulutuksesta leikataan, niin kasvun edellytyksiä siinä leikataan myös.”
— Anders Adlercreutz Nedskärningarna som riktas mot högskolefältet är överdimensionerade och försvagar förutsättningarna för framtida ekonomisk tillväxt.
”Mutta kyllä on rehellisyyden nimissä sanottava, että kyllä nämä leikkaukset, jotka korkeakoulukenttään osuvat, ovat ylimitoitettuja.”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 94 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 38/2015 vp sisältyvien 1.-2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 28.9.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 29.9.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 26.11.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 2.12.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 9.12.2015Toinen käsittely · Täysistunto
- 14.12.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki yliopistolain 49 §:n väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty · 1674/2015 · 30.12.2015
- 2Laki ammattikorkeakoululain 43 §:n väliaikaisesta muuttamisestaHyväksytty · 1675/2015 · 30.12.2015
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om temporär ändring av 49 § i universitetslagen
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 49 § i universitetslagen (558/2009), sådan den lyder i lag 954/2011, temporärt ett nytt 7 mom. som följer:
49 §Grunderna för fastställande av den statliga finansieringen
Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte åren 2016—2019.
§
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2019.
2.Lag om temporär ändring av 43 § i yrkeshögskolelagen
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 43 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) temporärt ett nytt 7 mom. som följer:
43 §Grunderna för fastställande av den statliga finansieringen
Bestämmelserna i 2 mom. tillämpas inte åren 2016—2019.
§
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2019.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.