HE 39/2019 vpGodkändÖverlämnad 7.10.2019

Höjning av grundtryggheten och familjeförmånerna

Lagar om ändring av 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen och vissa andra lagar

Grundtrygghetsförmåner, såsom minimidagpenningarna i sjuk- och föräldraförsäkringen samt utkomstskyddet för arbetslösa, höjs med 20 euro i månaden från och med början av 2020. Dessutom höjs barnbidraget för ensamförsörjare och flerbarnsfamiljer, underhållsstödet samt ensamförsörjares utkomststöd.

Status
Godkänd
Överlämnad
7.10.2019
Senaste händelse
26.11.2019
Omröstningar
4
Anföranden
57
Stadfäst
4.12.2019
Författning
1216/2019

Vad som föreslås

Minimidagpenningarna i sjukförsäkringen, rehabiliteringspenningen, grunddagpenningen i utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet höjs med 20 euro i månaden, vilket också höjer grunddelen av den inkomstrelaterade dagpenningen och alterneringsersättningen. Ensamförsörjartillägget till barnbidraget och barnbidraget från och med det fjärde barnet höjs med 10 euro i månaden, fullt underhållsstöd med 7 euro i månaden samt ensamförsörjartillägget till utkomststödet från 10 procent till 14 procent av grunddelen för en ensamstående.

Vad det betyder

Ändringarna förbättrar utkomsten för låginkomsttagare bland arbetslösa, sjuka, föräldralediga och särskilt ensamförsörjare och flerbarnsfamiljer från och med den 1 januari 2020 och beräknas lyfta omkring 5 600 personer över fattigdomsgränsen. De offentliga utgifterna ökar totalt med cirka 89 miljoner euro, varav statens andel är cirka 76 miljoner euro, kommunernas andel 9,6 miljoner euro och Sysselsättningsfondens andel 3,6 miljoner euro.

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.

Jämnaste omröstningen2:a behandlingen · 19.11.2019

Förslag till uttalande, betänkandet / Arja Juvonen

Ja vann med rösterna 8571.

85
Jaa · ja
71
Ei · nej

Regeringen ja, oppositionen nej. 43 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 4.12.2019.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

57 anföranden · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen debatterade höjningen av grundtrygghetsförmåner och barnbidrag som en del av fattigdomsbekämpningen och stödet för befolkningsutvecklingen. Regeringspartierna ansåg att det är viktigt att rikta de begränsade höjningarna i första hand till ensamförsörjare och flerbarnsfamiljer, som löper störst risk för fattigdom. Oppositionen understödde förmånshöjningarna men krävde att barnbidraget höjs redan från det första barnet samt ett barnavdrag i beskattningen.

  • Borde höjningen av barnbidraget riktas enbart till ensamförsörjare och flerbarnsfamiljer eller till alla barn från och med det första?
  • Hjälper förmånshöjningar att vända nativiteten eller behövs sysselsättningsåtgärder och familjeservice?
  • Vore ett barnavdrag i beskattningen ett motiverat sätt att stödja barnfamiljer?
  • SDPFör

    Propositionen vänder riktningen och tar itu med ojämlikheten genom att flytta tyngdpunkten från det sekundära utkomststödet till primära förmåner. Höjningen av barnbidraget riktas ändamålsenligt till de grupper som löper allra störst risk för fattigdom.

    Sosiaaliturvajärjestelmän kokonaisuuden kannalta on tarkoituksenmukaista siirtää painopistettä viimesijaisesta toimeentulotuesta ensisijaisiin etuuksiin.
    Kim Berg
  • Nivåhöjningarna i grundtryggheten och förmånerna är nödvändiga för att förbättra utkomsten för de sämst ställda och minska beroendet av utkomststöd. Det är motiverat att rikta de knappa medlen till ensamförsörjare och flerbarnsfamiljer som behöver mest stöd.

    Valiokunta pitää ehdotettuja parannuksia ensisijaisiin etuuksiin tarpeellisina pienituloisten toimeentulon parantamiseksi ja toimeentulotuen tarpeen vähentämiseksi.
    Anu Vehviläinen
  • Samhället måste ta hand om de sämst ställda, och de föreslagna höjningarna riktar sig just till de familjer och ensamförsörjare som behöver mest stöd.

    Näillä muutoksilla tukea ja huolenpitoa saataisiin kohdennettua sitä eniten tarvitseville perheille sekä pyritään vähentämään eriarvoisuutta.
    Noora Koponen
  • Det är motiverat att rikta de små anslagen till flerbarns- och ensamförsörjarfamiljer eftersom barnfattigdomen är störst bland dem. Samtidigt borde barnbidraget i framtiden höjas kännbart och bindas till index, medan skatteavdrag inte hjälper de fattigaste.

    Jottei jää väärää käsitystä, niin minä kannatan lapsilisien reipasta kasvattamista ja sitomista mahdollisimman anteliaaseen indeksiin.
    Anna Kontula
  • SamlingspartietFör med reservationer

    Förmånshöjningarna är motiverad första hjälp mot fattigdom, men höjningen av barnbidraget borde ha riktats redan till det första barnet. För att förbättra nativiteten och stärka familjernas försörjning behövs framför allt sysselsättning och lindrad beskattning av arbete i stället för inkomstöverföringar.

    Lapsilisien korottaminen ensiapuna lapsiperheköyhyyteen on sinänsä perusteltua, varsinkin yksinhuoltajaperheille.
    Heikki Vestman
  • SannfinländarnaFör med reservationer

    Förbättringarna i grundtryggheten är understödda i sig, men höjningen av barnbidraget borde riktas redan från det första barnet för att uppmuntra alla familjer. Dessutom borde barnfamiljer stödjas genom att återinföra barnavdraget i förvärvsinkomstbeskattningen.

    Hallituksen esityksessä on kannatettavia asioita, mutta siellä on myös seikkoja, joihin me perussuomalaiset olemme esittäneet vastalauseen.
    Arja Juvonen
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Stödet till barnfamiljer är understött, men höjningen av barnbidraget borde utsträckas till alla familjer. För familjer borde man också införa en engångs babypeng på 1 000 euro och ett barnavdrag i beskattningen.

    Kristillisdemokraattisen eduskuntaryhmän mielestä lapsilisän korotus pitäisi kuitenkin ulottaa koskemaan kaikkia perheitä.
    Peter Östman

Sammandraget är AI-genererat utifrån 57 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 7.10.2019Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 8.10.2019Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 7.11.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 13.11.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 20.11.2019Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 22.11.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag5

  • 1Laki sairausvakuutuslain 11 luvun 10 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1216/2019 · 4.12.2019
  • 2Laki työttömyysturvalain 6 ja 14 luvun muuttamisestaHyväksytty · 1217/2019 · 4.12.2019
  • 3Laki lapsilisälain 7 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1218/2019 · 4.12.2019
  • 4Laki elatustukilain 9 ja 39 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1219/2019 · 4.12.2019
  • 5Laki toimeentulotuesta annetun lain 9 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1220/2019 · 4.12.2019

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 11 kap. 10 § sådan den lyder i lag 535/2019, som följer:

11 kap. – Beloppet av dagpenningsförmånerna

10 §Sjuk- och föräldradagpenningens samt specialvårdspenningens minimibelopp

Minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen samt specialvårdspenningen är 26,62 euro per vardag. Detta belopp justeras med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex. Minimibeloppet av dagpenningen motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2010 räknats ut.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 6 kap. 1 § 1 och 2 mom. och 6 § samt 14 kap. 1 § 2 mom., sådana de lyder i lag 1049/2013, som följer:

6 kap. – Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet

1 §Arbetslöshetsdagpenningens belopp

Grunddagpenningen är 33,33 euro per dag.

Grunddagpenningens förhöjningsdel är 4,74 euro per dag.

6 §Barnförhöjning

Till en mottagare av arbetslöshetsdagpenning som försörjer barn under 18 år betalas dagpenningen med barnförhöjning, vilken för ett barn är 5,23 euro, för två barn sammanlagt 7,68 euro och för tre eller flera barn sammanlagt 9,90 euro.

14 kap. – Särskilda bestämmelser

1 §Förhöjning av förmånerna

De belopp som avses i 1 mom. motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2019 har beräknats.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas på förmåner som betalas för tiden från och med lagens ikraftträdande.

3.Lag om ändring av 7 § i barnbidragslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i barnbidragslagen (796/1992) 7 §, sådan den lyder i lagarna 1111/2014, 1086/2016 och 1142/2017, som följer:

7 §Barnbidragets storlek

Barnbidraget är 94,88 euro per barn och kalendermånad.

Om en i 6 § avsedd person har rätt att lyfta barnbidrag för flera än ett barn, är barnbidragets belopp för det andra barnet 104,84 euro, för det tredje barnet 133,79 euro, för det fjärde barnet 163,24 euro och för varje påföljande barn 182,69 euro per kalendermånad.

För en ensamförsörjares barn betalas barnbidraget höjt med 63,30 euro per kalendermånad. Med ensamförsörjare avses i denna lag en person som har rätt att lyfta barnbidrag och som i början av betalningsmånaden för barnbidraget inte lever i äktenskap eller som före betalningsmånadens början har flyttat ifrån sin make i syfte att upphöra med samlevnaden. Som ensamförsörjare anses dock inte en person som utan att ingå äktenskap fortgående lever tillsammans med en annan person i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur.

Om barnet så som avses i 11 § 1 mom. är i anstalts- eller familjevård och barnbidraget betalas till kommunen eller om bidraget med stöd av 12 § 1 mom. betalas till barnet självt, är barnbidraget 94,88 euro per kalendermånad. För barn till ensamförsörjare betalas dock barnbidraget höjt med 63,30 euro per kalendermånad.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av 9 och 39 § i lagen om underhållsstöd

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om underhållsstöd (580/2008) 9 § och 39 § 2 mom. som följer:

9 §Fullt underhållsstöd

Underhållsstödets fulla belopp för ett barn är 165,74 euro per kalendermånad för en underhållsskyldig, om inte något annat föreskrivs nedan.

39 §Indexbindning

Det belopp av fullt underhållsstöd som anges i 9 § motsvarar det indextal för levnadskostnadsindex (1951:10=100) enligt vilket beloppet av de underhållsstöd som betalades ut i januari 2019 har beräknats i enlighet med lagen om vissa underhållsbidrags bindande vid levnadskostnaderna.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

5.Lag om ändring av 9 § i lagen om utkomststöd

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomststöd (1412/1997) 9 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1184/2011, som följer:

9 §Grunddelens storlek

Grunddelen enligt 1 mom. 1 punkten tillkommer även en förälder som bor tillsammans med sitt barn som fyllt 18 år och varken är gift eller bor under äktenskapsliknande förhållanden enligt 3 § 1 mom. Till en ensamförsörjare betalas grunddelen för en ensamstående förhöjd med 14 procent.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen, lagen om utkomstskydd för arbetslösa, barnbidragslagen, lagen om underhållsstöd och lagen om utkomststöd ändras. Syftet med propositionen är att de förbättringar av nedan nämnda inkomstöverföringar som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering genomförs. De dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen som betalas ut till minimibelopp höjs. Höjningen gäller minimibeloppet för sjuk- och föräldradagpenning samt specialvårdspenning. Enligt hänvisningsbestämmelsen i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner ska höjningen även gälla rehabiliteringspenningens minimibelopp. Också grunddagpenningens belopp enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa höjs. Höjningen gäller utöver grunddagpenningen även arbetsmarknadsstödet som uppgår till ett lika stort belopp, och dessutom påverkar ändringen beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen samt beloppet av alterneringsersättningen enligt lagen om alterneringsledighet. För att förbättra barnfamiljers ställning föreslås det att flerbarnsfamiljers barnbidrag höjs från och med det fjärde barnet. Det föreslås även att barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs, likaså underhållsstödet. Lagen om utkomststöd ändras så, att även familjer som får utkomststöd kan dra nytta av höjningen om 10 euro av barnbidragets ensamförsörjartillägg. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.