Höjning av minimiskatten på mark
Lag om ändring av fastighetsskattelagen
Fastighetsskatten på mark differentieras från fastighetsskatten på byggnader och den nedre gränsen för skattesatsen höjs. Ändringen höjer fastighetsskatten på tomter och annan mark i merparten av Finlands kommuner.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 9.10.2023
- Senaste händelse
- 10.11.2023
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 23
- Stadfäst
- 24.11.2023
- Författning
- 1048/2023
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Fastighetsskattesatsen för mark differentieras från den allmänna fastighetsskattesatsen, och den nedre gränsen för dess variationsintervall höjs från 0,93 procent till 1,30 procent medan den övre gränsen kvarstår vid 2,00 procent. Dessutom preciseras definitionen av fastighet när det gäller tredimensionella fastigheter och deklarationsskyldigheten för fastighetsuppgifter kompletteras.
Vad det betyder
Lagen träder i kraft den 1 januari 2024 och ökar kommunernas fastighetsskatteintäkter med uppskattningsvis 108 miljoner euro per år. Ändringen tvingar 245 kommuner i Fastlandsfinland att höja skattesatsen för mark, och höjningen i eurobelopp riktas starkast mot huvudstadsregionen och andra tillväxtcentrum. Fastighetsbeskattningen skärps med 32 miljoner euro för privatpersoner, 39 miljoner euro för bostadsaktiebolag samt 32 miljoner euro för företag och fastighetsaktiebolag.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 7.11.2023Riksdagen godkände lagen med rösterna 111–69.
De Gröna röstade med regeringen. 19 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 24.11.2023.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
23 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten rådde oenighet om den lagstadgade höjningen av den nedre gränsen för fastighetsskatt på mark och dess konsekvenser för boendekostnaderna och kommunernas beslutanderätt. Regeringspartierna och De Gröna ansåg att skattehöjningen var ett samhällsekonomiskt motiverat sätt att stärka de offentliga finanserna utan att skärpa beskattningen av arbete. Oppositionen kritiserade i sin tur den påtvingade skattehöjningen, som ökar levnadskostnaderna särskilt i tillväxtcentrum och ökar jordbrukets kostnader.
- Borde fastighetsskattens nedre gräns höjas genom lag eller borde kommunerna få besluta om den själva?
- Höjer en höjning av fastighetsskattens nedre gräns boende- och jordbrukskostnaderna oskäligt mycket?
- Borde skattehöjningen ha genomförts först som en del av en mer omfattande reform av fastighetsvärderingen?
Samlingspartiet ansåg att reformen var motiverad, eftersom den ger kommunerna stabila tilläggsinkomster och minskar trycket på att skärpa beskattningen av arbete.
”Se siis täydentää muuta verotusjärjestelmää ja keventää osaltaan muuhun verotukseen, erityisesti tuloverotukseen, kohdistuvia paineita.”
— Mari-Leena Talvitie Sannfinländarna understödde propositionen eftersom fastighetsskatten stärker de offentliga finanserna och som skatteform är mindre skadlig än en skärpning av förvärvsinkomstbeskattningen.
”Nyt käsittelyssä oleva hallituksen esitys kiinteistöveron alarajan nostamisesta onkin varsin oivallinen osakeino julkisen talouden alijäämän korjaamiseksi.”
— Miko Bergbom - SDPEmot
SDP motsatte sig den påtvingade höjningen av den nedre gränsen som en skattehöjning som ökar boendekostnaderna, även om gruppen understödde att differentiera beskattningen av mark och byggnader.
”Eli ehkä olisi kuitenkin perustellumpaa antaa kuntien tehdä päätökset, eikä niin, että me täällä lähdemme sanomaan, missä kunnissa alarajaa on nyt pakolla nostettava.”
— Joona Räsänen - CenternEmot
Centern krävde att propositionen skulle förkastas, eftersom en höjning av den nedre gränsen kränker den kommunala självstyrelsen, ökar jordbrukets svårigheter och styr tilläggsinkomsterna i huvudsak till endast ett fåtal förmögna städer.
”Keskusta ei kuitenkaan hyväksy sitä, että tässä yhteydessä maapohjaan kohdistuvan kiinteistöveroprosentin alarajaa pakkokorotetaan hallituksen toimesta.”
— Eerikki Viljanen - De GrönaFör
De Gröna stödde differentieringen och höjningen av markskatten och ansåg den vara samhällsekonomiskt motiverad och en rättvis beskattning av markens oförtjänta värdestegring.
”hallituksella on hyvä esitys siitä, että maapohjan kiinteistövero eriytetään — sitä on ihan perusteltua nostaakin.”
— Atte Harjanne - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet motsatte sig att den nedre gränsen höjs i en separat proposition innan grunderna för fastighetsvärderingen revideras, och påpekade att skatten skärps mest i områden med dyrt boende.
”Ei ole tarkoituksenmukaista käsitellä esitystä alarajan muutoksesta erillään arvostusuudistuksesta, eikä näiden muutosten yhteisvaikutuksia ole nyt edellytyksiä arvioida.”
— Hanna Sarkkinen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 23 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 9.10.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 10.10.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 20.10.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 25.10.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 8.11.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 9.11.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kiinteistöverolain muuttamisestaHyväksytty · 1048/2023 · 24.11.2023
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av fastighetsskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i fastighetsskattelagen (654/1992) 2 § 1 och 2 mom., rubriken för 11 §, 11 § 3 och 4 mom., 12 b § och 16 § 1 och 2 mom., av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1152/2005, 2 § 2 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1084/1993, 11 § 3 mom. sådant det lyder i lag 724/2017, 11 § 4 mom. sådant det lyder i lag 527/2010, 12 b § sådan den lyder i lag 970/2016 samt 16 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 19/2018, och fogas till 11 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1266/2001, 527/2010 och 724/2017, nya 4 och 5 mom., varvid det ändrade 4 mom. blir 6 mom., och till 16 §, sådan den lyder i lag 19/2018, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 och 4 mom. blir 4 och 5 mom., som följer:
2 §Fastighet
Med fastighet avses i denna lag en sådan tomt, lägenhet och annan självständig enhet i Finland som har införts eller bör införas som fastighet i det fastighetsregister som avses i fastighetsregisterlagen (392/1985).
Denna lags bestämmelser om fastigheter tillämpas även
1) på byggnader och konstruktioner som är någon annans än markägarens och som värderas enligt de grunder som nämns i 15 §,
2) på ett outbrutet område som hör till en fastighet,
3) på byggnadsmark som hör till en samfällighet som avses i lagen om samfälligheter (758/1989) eller en samfälld skog som avses i lagen om samfällda skogar (109/2003).
11 §Allmänna fastighetsskatteprocentsatser
Den allmänna fastighetsskatteprocentsats för mark och den allmänna fastighetsskatteprocentsats för byggnader som kommunfullmäktige bestämt tillämpas på de fastigheter som enligt denna lag är skattepliktiga, om inte något annat följer av 12, 12 a, 12 b, 13, 13 a eller 14 §.
Den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen för mark bestäms till minst 1,30 och högst 2,00.
Den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen för byggnader bestäms till minst 0,93 och högst 2,00. Den tillämpas även på konstruktioner.
Kommunen ska meddela fastighetsskatteprocentsatserna till Skatteförvaltningen senast den 17 november året före skatteåret. Skatteförvaltningen kan förlänga tidsfristen för meddelandet. Har anmälan inte gjorts inom utsatt tid, får fastighetsskatteprocentsatsen för det föregående året iakttas i beskattningen, dock minst den lägsta skatteprocentsatsen enligt lagen. Om den fastighetsskatteprocentsats som kommunen meddelat Skatteförvaltningen avviker från vad som föreskrivs i denna lag, får i beskattningen iakttas den närmaste skatteprocentsatsen enligt lagen.
12 b §Skatteprocentsatsen för obebyggda byggplatser i vissa kommuner
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 12 a § 1 mom. ska kommunfullmäktige i Borgnäs, Grankulla, Esbo, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Tusby, Träskända, Vanda och Vichtis kommuner för obebyggda byggplatser bestämma en skatteprocentsats som är minst 3,00 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskatteprocentsats för mark som kommunfullmäktige bestämt. Skatteprocentsatsen för en obebyggd byggplats kan dock bestämmas till högst 6,00.
16 §Den skattskyldiges deklarationsskyldighet
I samband med påförande av fastighetsskatt sänder Skatteförvaltningen den skattskyldige en utredning om de fastighetsuppgifter som använts som grund vid fastighetsbeskattningen. Den skattskyldige ska granska de i utredningen antecknade uppgifterna om markens areal, byggrätt, planläggning, strandrätt, användningsändamål samt ägande- och besittningsrätt liksom de uppgifter och det användningsändamål som använts som grund för beräkningen av en byggnads återanskaffningsvärde. Den skattskyldige ska till Skatteförvaltningen anmäla eventuella fel i uppgifterna. Den skattskyldige ska dessutom anmäla fastigheter och byggnader som saknas i utredningen liksom ombyggnader och betydande reparationsåtgärder, uppgifter om i 31 § 1 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen avsedda stenbrott samt grus-, ler- och torvtäkter eller andra motsvarande förmåner och uppgift om att en byggnad har rivits eller tagits ur bruk. En utredning om fastighetsuppgifter kan vid behov sändas även när fastighetsskatt inte påförs den skattskyldige. Skatteförvaltningen ska ge den skattskyldige skälig tid att komplettera och rätta utredningen.
Uppgifterna anses vara lämnade när de har kommit in till Skatteförvaltningen. Bestämmelser om ankomsttidpunkten för uppgifter som lämnas elektroniskt finns i 10 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) och bestämmelser om ankomsttidpunkten för uppgifter som lämnas i pappersform finns i 18 § i förvaltningslagen (434/2003). Skatteförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas, om hur och när uppgifterna ska lämnas och om förfarandet i övrigt för att lämna uppgifter.
En skattskyldig som inte har fått den utredning som avses i 1 mom. och som vid ingången av kalenderåret har ägt en skattepliktig fastighet ska för fastighetsbeskattningen utan uppmaning lämna Skatteförvaltningen de uppgifter om mark och byggnader som avses i 1 mom.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid fastighetsbeskattningen för 2024.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.