Rättelse av fel i välfärdsområdenas finansiering
Lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering
Beräkningsfel i välfärdsområdenas statliga finansiering ska i fortsättningen kunna rättas till mer flexibelt än i dag. Exceptionella poster stryks ur kommunernas gamla bokslut så att den finansiering områdena får motsvarar de faktiska kostnaderna.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 9.10.2023
- Senaste händelse
- 17.11.2023
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 6
- Stadfäst
- 24.11.2023
- Författning
- 1047/2023
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I lagen tas det in en bestämmelse med stöd av vilken finansministeriet på eget initiativ eller på ansökan kan rätta beräkningsfel i finansieringsbesluten och i grunderna för dem. Samtidigt kompletteras beräkningen av övergångsutjämningarna så att engångsposter och retroaktiva poster som snedvrider finansieringen rättas i kommunernas bokslut för 2021 och 2022.
Vad det betyder
Ändringen påverkar välfärdsområdena, Helsingfors stad och statsfinanserna. Rättelsetröskeln gäller bokslutsposter i kommunerna vars effekt är minst cirka 50 euro per invånare. Lagen träder i kraft i december 2023, och rättelserna påverkar finansieringsbesluten för 2024 samt engångsersättningarna för 2023.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
6 anföranden · 6 talare · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades korrigeringen av fel i lagen om välfärdsområdenas finansiering och övergångsutjämningarna samt skapandet av en ny rättelsemekanism. Korrigeringsåtgärderna i själva lagförslaget ansågs allmänt vara behövliga, men oppositionen uttryckte oro över det mer omfattande finansieringsunderskottet i välfärdsområdena och kommunerna samt över föregångarkommunernas ställning. Propositionen gick vidare i positiv anda, även om flera kritiska synpunkter framfördes om finansieringens tillräcklighet och sätten att genomföra den.
- Behandlar finansieringsmodellen social- och hälsovårdsreformens föregångarkommuner och föregångarområden orättvist?
- Borde tidsfristen för välfärdsområdenas skyldighet att täcka underskott förlängas?
- Är välfärdsområdenas totala finansieringsnivå tillräcklig för att trygga de lagstadgade tjänsterna?
Sannfinländarna understödde propositionen, eftersom felen och uppgifterna i finansieringsmodellen måste rättas till snabbt, vilket också ökar välfärdsområdenas finansieringsbas.
”Ehdotetut muutokset ovat kannatettavia, ja uudistuksia tarvitaan.”
— Mira Nieminen - SDPFör med reservationer
SDP tackade för lagkorrigeringarna som förbättrar finansieringens rättvisa, men betonade välfärdsområdenas stora underskott och föreslog att tidsfristen för skyldigheten att täcka underskotten förlängs.
”Hallintovaliokuntaa voi kyllä kiittää hyvin laaditusta mietinnöstä ja näiden konkreettisten haasteiden ratkaisemisesta näiltä osin, jotka nyt liittyvät tähän rahoituslakiin”
— Joona Räsänen - CenternFör med reservationer
Centern ansåg att rättelsen av beräkningarna var viktig, men varnade för att modellen behandlar de föregångarkommuner illa som frivilligt genomförde social- och hälsovårdsreformen och löneharmoniseringen redan tidigare.
”Palkkojen vapaaehtoinen harmonisointi jo ennen hyvinvointialueen perustamista on nykyisellä laskentamallilla jättämässä alueemme kunnat pysyvästi eriarvoiseen asemaan.”
— Hanna Räsänen - De GrönaFör med reservationer
De Gröna ansåg att betänkandet och rättelserna var grundliga, men uttryckte djup oro över områdenas akuta finansieringsbrist och nedskärningsspiral samt behandlingen av föregångarområdena.
”Hyvinvointialueitten rahoitus puhuttaa täällä ihan liian vähän ottaen huomioon sen vakavan tilanteen, joka on alueilla.”
— Hanna Holopainen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 6 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 43/2023 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 9.10.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 10.10.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 7.11.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 9.11.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 14.11.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 15.11.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki hyvinvointialueiden rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1047/2023 · 24.11.2023
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om välfärdsområdenas finansiering
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) 35 § 6 mom., sådant det lyder i lag 292/2023, och fogas till lagen en ny 26 a § som följer:
26 a §Rättelse av räknefel
Med avvikelse från vad som i 50 och 51 § i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om förutsättningarna för rättelse av fel kan finansministeriet självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut som avses i denna lag och i de uppgifter som ligger till grund för besluten. På rättelse av räknefel tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 8 kap. i förvaltningslagen.
35 §Övergångsutjämning
Skillnaden mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna enligt 1 mom. beräknas enligt nivån 2022. De faktiska kostnaderna för kommunerna inom välfärdsområdets område beaktas kommunvis som medeltal för 2021 och 2022, vilka höjs till nivån för hela landet för 2022. Vid beräkningen av medeltalet används de bokslutsuppgifter som kommunerna lämnat till Statskontoret för 2021 och kommunernas budgetuppgifter för 2022. De faktiska kostnaderna justeras 2023 från och med finansieringen för 2024 på basis av de tjänstespecifika bokslutsuppgifter för 2022 som kommunerna lämnat till Statskontoret. De retroaktiva löneharmoniseringskostnader som ingår i kommunernas bokslut för 2021 och 2022 samt kommunens enskilda bokslutsuppgifter som avsevärt snedvrider de faktiska kostnaderna beaktas vid justeringen på det sätt som föreskrivs i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) och i bestämmelser som utfärdats med stöd av 6 mom. i den paragrafen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.