Skärpt ersättning för boendeutgifter i utkomststödet
Lag om ändring av 7 a § i lagen om utkomststöd
Boendeutgifterna för mottagare av utkomststöd ersätts i fortsättningen endast enligt en kommunspecifik maximinorm efter en tidsfrist på tre månader. Om sökanden inte flyttar till en förmånligare bostad och saknar en lagstadgad särskild grund för att bo kvar i sitt nuvarande hem, måste hen själv betala den del av hyran som överskrider normen.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 9.10.2023
- Senaste händelse
- 14.12.2023
- Omröstningar
- 6
- Anföranden
- 125
- Stadfäst
- 21.12.2023
- Författning
- 1242/2023
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
De behövliga boendeutgifter som godkänns inom utkomststödet ska i fortsättningen regleras genom förordning av statsrådet. Boendeutgifter som överskrider den kommunspecifika hyresnormen ersätts till fullt belopp endast under en tidsfrist på tre månader, om sökanden inte har en lagstadgad särskild grund (såsom barnets bästa, funktionsnedsättning, en ålder på över 80 år, svagt hälsotillstånd eller boendeservice inom socialvården) eller en motiverad orsak till att tidsfristen förlängs.
Vad det betyder
Lagen träder i kraft den 1 april 2024 och påverkar mottagare av utkomststöd vars boendeutgifter överskrider kommunens boendenorm (uppskattningsvis cirka 57 000 hushåll). Om sökanden trots bostadssökning inte tar emot en förmånligare bostad och det inte finns någon grund för undantag, minskar utkomststödet och sökanden måste täcka den överskjutande hyresdelen från sin grunddel. Åtgärden bedöms minska utgifterna för utkomststöd med 9–12 miljoner euro år 2024 och med 21,5–24,5 miljoner euro per år från och med år 2025, och den beräknas stärka sysselsättningen med cirka 1 200 personer.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 11.12.2023Riksdagen godkände lagen med rösterna 118–58.
Centern röstade med regeringen. 23 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 21.12.2023.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
125 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades skärpt ersättning för boendeutgifter inom utkomststödet och skyldigheten för stödmottagare att söka en förmånligare bostad inom en viss tidsfrist. Regeringspartierna betonade tydligare regler, likabehandling av medborgarna och bättre incitament för arbete. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att den innebär en oskälig nedskärning av utkomstskyddet i sista hand samt varnade för tvångsflyttningar och ökad hemlöshet.
- Leder taket för boendeutgifter till oskäliga tvångsflyttningar och ökad hemlöshet?
- Finns det tillräckligt med förmånliga bostäder på bostadsmarknaden som underskrider maximinormerna för utkomststöd?
- Kvarstår tillräckligt med individuell behovsprövning vid beviljandet av stöd i svåra livssituationer?
- Har de sammantagna konsekvenserna av nedskärningarna i den sociala tryggheten för låginkomsthushåll bedömts tillräckligt omfattande?
Samlingspartiet understödde propositionen eftersom gränser för boendeutgifter i lag behandlar stödmottagarna jämlikt i hela landet och förtydligar regleringen. Gruppen betonade att ett stöd i sista hand inte ska täcka obegränsat dyra boendekostnader och att särskilda situationer har beaktats i lagen.
”Kyllähän meillä on tarpeen saada tämä lain tasolle, jotta suomalaisia kohdellaan yhdenvertaisesti riippumatta siitä, missä päin Suomea he asuvat.”
— Mia Laiho Sannfinländarna stödde lagändringen och ansåg att den avvecklar flitfällor och sporrar till arbete. Enligt gruppen försätter propositionen stödmottagarna i en likvärdig ställning, och undantagsklausulerna lämnar inte de mest utsatta utan skydd.
”Meidän täytyy selkeyttää näitä kriteereitä tässä, jotta ne olisivat tasapuoliset niille, jotka niitä tarvitsevat.”
— Pia Sillanpää - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionen och krävde att den förkastas, eftersom den försämrar utkomsten för de allra mest sårbara och leder till oförutsedda problem på grund av bristfälliga konsekvensbedömningar. Gruppen ansåg också att det i verkligheten inte finns tillräckligt med förmånliga bostäder som ryms inom normen.
”Emme tosiaan kannata tätä hallituksen esitystä koskien toimeentulotuessa hyväksyttävien asumismenojen kiristämistä.”
— Ilmari Nurminen - CenternEmot
Centern motsatte sig propositionen, kritiserade försvagningen av den individuella prövningen och varnade för att ändringen leder till att låginkomsttagare tvingas flytta från sina hemkommuner. Gruppen ansåg det oskäligt att nedskärningarna hopar sig för samma mindre bemedlade familjer.
”tämä lakihan tulee mahdollistamaan pakkomuutot yhteiskunnan kaikista heikoimmassa asemassa olevien ihmisten osalta.”
— Katri Kulmuni - De GrönaEmot
De Gröna motsatte sig lagen eftersom den försvårar vardagen för redan sårbara personer och ökar utkomstproblemen. Gruppen påpekade att det i synnerhet i stora städer ofta är omöjligt att hitta förmånligare hyresbostäder.
”Tämä esitys tarkoittaa käytännössä leikkauksia toimeentulotukeen, juuri haavoittuvassa asemassa olevien ihmisten tilanteen vaikeuttamista sekä köyhyyden ja toimeentulo-ongelmien lisääntymistä.”
— Bella Forsgrén - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet krävde att propositionen förkastas och konstaterade att den innebär en direkt nedskärning i utkomststödet som ökar hemlöshet, skuldsättning och vräkningar. Gruppen ansåg att skärpta villkor för stödet i sista hand är omänskligt i en situation där det råder brist på bostäder till rimligt pris.
”Tällä lakimuutoksella hallitus käytännössä pakottaa köyhiä ihmisiä pakkomuuttoihin ja lisää todennäköisesti myös asunnottomuutta suomalaisessa yhteiskunnassa.”
— Li Andersson
Sammandraget är AI-genererat utifrån 125 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 9.10.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 10.10.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 29.11.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 8.12.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 12.12.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 13.12.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki toimeentulotuesta annetun lain 7 a §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1242/2023 · 21.12.2023
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av 7 a § i lagen om utkomststöd
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomststöd (1412/1997) 7 a §, sådan den lyder i lag 1023/2022, som följer:
7 a §Boendeutgifter
Som övriga grundutgifter beaktas till behövligt belopp följande boendeutgifter:
1) hyra för hyresbostad och i fråga om ägarbostad skötselvederlag, extra vederlag, vederlag för tomtlega och den andel av kapital- eller finansieringsvederlaget som används för att täcka ränteutgifterna för bolagslåneandelen, samt månatliga räntor på personliga lån för anskaffning av ägarbostad eller bostadsrätt och i fråga om alla boendeformer bastuavgifter,
2) nödvändiga underhållsutgifter för andra ägarbostäder än ägarbostäder i bolagsform,
3) uppvärmningskostnader,
4) utgifter för hushållselektricitet,
5) hemförsäkringspremier,
6) separat betalda vattenavgifter,
7) nödvändiga utgifter som hänför sig till inflyttning i en sådan bostad i fråga om vilken utgifterna överensstämmer med 2 och 3 mom.
Bestämmelser om det behövliga beloppet av sökandens boendeutgifter som avses i 1 –3 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet utifrån utvecklingen av genomsnittet av de boendeutgifter som mottagarna av Folkpensionsanstaltens grundläggande utkomststöd uppgett för Folkpensionsanstalten och som justeras årligen.
Om sökanden har en särskild orsak att bo i den bostad för vars boendeutgifter sökanden ansöker om utkomststöd, kan boendeutgifterna beaktas till fullt belopp den tid den särskilda orsaken föreligger. Sådana särskilda grunder är
1) barnets bästa, om det nor ett barn i samma hushåll som sökanden,
2) behov av extrautrymme som föranleds av särskild vård av sökanden eller sökandens familjemedlem eller av sökandens eller familjemedlemmens funktionsnedsättning, eller ändringar som gjorts i bostaden i enlighet med lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987),
3) behov av bostadsutrymme som föranleds av tillgodoseendet av ett barns umgängesrätt enligt ett avtal som fastställts av ett kommunalt organ eller ett välfärdsområde, eller genom ett domstolsbeslut samt behov av bostadsutrymme som föranleds av ordnandet av umgänge med ett barn som placerats utom hemmet eller omhändertagits med stöd av barnskyddslagen (417/2007),
4) sökandens eller dennas familjemedlems svaga hälsotillstånd, av någon annan orsak nedsatta funktionsförmåga eller ålder över 80 år,
5) att sökanden bor i en bostad som omfattas av boendeservice som ordnas av välfärdsområdet, eller
6) någon annan med 1–5 punkten jämförbar grundad anledning.
Om boendeutgifterna för den som ansöker om utkomststöd överskrider det behövliga belopp som med stöd av 2 mom. fastställts för sökandens boendekommun, och det inte är fråga om en i 3 mom. avsedd situation, ska sökanden anvisas att skaffa en förmånligare bostad. Dessutom ska Folkpensionsanstalten vid behov anvisa sökanden att ta kontakt med kommunen för att reda ut bostadsfrågan. Sökanden ska ges en tidsfrist på tre månader att skaffa sig en förmånligare bostad. Folkpensionsanstalten ska under denna tid beakta stödmottagarens boendeutgifter till deras fulla belopp. Tidsfristen kan förlängas av grundad anledning. Efter utgången av tidsfristen godkänns som sökandens boendeutgifter det belopp som med stöd av 2 mom. fastställts som behövligt i sökandens boendekommun. Bestämmelserna i detta moment gäller inte en sådan sökande av utkomststöd som redan tidigare i fråga om samma bostadsbehov har fått en anvisning och en tidsfrist för skaffande av en förmånligare bostad.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På ansökningar om utkomststöd som gäller tiden före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.