Tydligare beslutsfattande om internationellt bistånd
Lag om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd
I Finland skapas tydliga regler för hur den högsta statsledningen beslutar om att lämna internationellt bistånd eller begära det av andra länder. Förfarandet omfattar särskilt biståndsskyldigheterna enligt EU-fördragen samt krissituationer som kräver militära maktmedel eller omfattande resurser.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 4.5.2016
- Senaste händelse
- 16.6.2017
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 75
- Stadfäst
- 28.6.2017
- Författning
- 418/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
En ny lag stiftas där republikens presidents, statsrådets och riksdagens befogenheter att besluta om betydande internationellt bistånd fastställs, såsom verkställandet av EU:s solidaritets- eller biståndsklausuler och användningen av militära maktmedel. I lagen skapas också ett skyndsamt förfarande för allvarliga och plötsliga situationer.
Vad det betyder
Ändringen gör statsledningens beslutsfattande snabbare och tydligare vid säkerhetshot, terroristattacker eller storolyckor. Effekterna riktas mot statens högsta beslutsfattare samt säkerhets- och räddningsmyndigheterna (Försvarsmakten, polisen, Gränsbevakningsväsendet och räddningsväsendet), vars beredskap att verka i internationella uppdrag eller ta emot utländskt bistånd effektiveras.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
75 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades de högsta statsorganens beslutsfattande om att lämna och begära internationellt bistånd, särskilt i enlighet med förpliktelserna i EU-fördragen. Det rådde bred enighet om lagförslagets huvudlinjer, men mest debatt väckte militärpersoners skyldighet att delta i uppdrag utomlands utan särskilt samtycke. Från oppositionen krävdes en linje som starkare bygger på frivillighet och avtal för Försvarsmaktens personal.
- Bör Försvarsmaktens personals deltagande i uppdrag som gäller internationellt bistånd bygga på frivillighet eller tjänsteplikt?
- Säkerställer beslutsmodellen tillräcklig parlamentarisk styrning även i brådskande krissituationer?
- Hur tryggas den nationella beslutanderätten vid verkställandet av EU:s biståndsskyldigheter?
Gruppen stödde propositionen som en viktig reform som förutom att lämna bistånd även gör det möjligt att få avgörande militärt bistånd till Finland i en krissituation. Beslutsfattandet ansågs kräva ett friktionsfritt samarbete och förvaltningsövergripande samordning.
”Tämä on erittäin tärkeä lisäpanos ja lisätyökalu Suomen turvallisuuspoliittiseen työkalupakkiin ja Lissabonin sopimuksen käytännön toteuttamiseen, jos ikäviä paikkoja tulee.”
— Pertti Salolainen Gruppen stödde att lagstiftningen uppdateras för att motsvara aktuella kris- och säkerhetshot. Gruppen betonade Finlands självbestämmanderätt i beslutsfattandet och ansåg det viktigt att personalens försäkringsskydd och anställningsvillkor beaktas.
”On äärimmäisen tärkeää, että tällaisissa kysymyksissä on selkeä lainsäädäntö siitä huolimatta, että toivottavasti tätä lakia ei koskaan jouduta käyttämään.”
— Kimmo Kivelä - CenternFör
Gruppen ansåg att lagen är nödvändig och värd understöd med tanke på Finlands internationella förpliktelser och säkerhet. I anförandena betonades en hög tröskel för att lämna bistånd samt att riksdagen ska informeras grundligt och involveras starkt.
”Valiokunta pitää tärkeänä, ettei Suomella ole lainsäädännöllisiä esteitä osallistua muiden unionimaiden tai Pohjoismaiden tukemiseen kriisitilanteissa eikä myöskään esteitä avun pyytämiselle.”
— Matti Vanhanen - SDPFör med reservationer
Gruppen understödde ett tydligare beslutsfattande om internationellt bistånd, men lämnade en reservation gällande personalens skyldigheter. Gruppen krävde att deltagandet i uppdrag för den nuvarande personalens del borde bygga på frivillighet och avtal.
”Yhdymme hallituksen esityksen perusteluihin siitä, että Lissabonin sopimuksen velvoitteisiin vastaaminen edellyttää muutoksia Suomen lainsäädäntöön. Esityksessä on kuitenkin yksityiskohtia, joita emme voi hyväksyä.”
— Mika Kari - De GrönaFör med reservationer
Gruppen ansåg att lagen behövs för att ta emot och lämna internationellt bistånd, men uttryckte oro för om personal i nuvarande anställningsförhållanden kan förpliktas retroaktivt till utlandsuppdrag utan samtycke.
”On tärkeää, että tämä lakiesitys on nyt tulossa meille, kun on selvä juttu, että meillä on ongelmia siinä, miten me voimme ottaa vastaan ja saada kansainvälistä apua.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetFör med reservationer
Gruppen ansåg att en tydligare lagstiftning i sig är behövlig, men krävde absolut att det nationella handlingsutrymmet bevaras och att verksamheten begränsas till frivillighet. Gruppen varnade för att EU rör sig mot gemensamma väpnade styrkor.
”On tärkeätä, että selvennetään tätä avunantovelvoitetta ja sitä, miten se käytännössä toimii. Mutta samaan aikaan pitää tehdä hyvin selväksi se, että millään lainsäädännöllä Suomi ei automaattisesti tule siihen tilanteeseen.”
— Paavo Arhinmäki Gruppen ansåg att lagstiftningen behövs, men lyfte fram samordningen av kontaktytorna mellan inrikes- och utrikesministeriet samt frågan om hur det nationella handlingsutrymmet förhåller sig till EU:s bindande biståndsklausul.
”Edustaja Kanerva nosti esiin nämä mahdolliset poikkeuksellisista ja kiireellisistä tilanteista nousevat päätökset ja niissä yhteistyön tarpeen ulkoministerin, puolustusministerin ja sisäministerin kesken.”
— Päivi Räsänen - Blå framtidFör
Gruppens ministrar presenterade och försvarade laghelheten som ett nödvändigt verktyg för Finlands säkerhetspolitik och internationella samarbete. Propositionen säkerställer att Finland alltid själv beslutar om att begära och lämna bistånd.
”Laissa on kyse siitä, että Suomeen saadaan selkeät päätöksentekomenettelyt, jotta Suomi voi tarvittaessa ja niin päättäessään antaa ja pyytää kansainvälistä apua.”
— Timo Soini
Sammandraget är AI-genererat utifrån 75 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ulkoasiainvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan, hallintovaliokunnan ja puolustusvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 72/2016 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 72/2016 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvän lausumaehdotuksen. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 4.5.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Ulkoasiainministeriö
- 10.5.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 18.5.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · ulkoasiainvaliokunta
- 31.5.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 6.6.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 14.6.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kansainvälisen avun antamista ja pyytämistä koskevasta päätöksenteostaHyväksytty muutettuna · 418/2017 · 28.6.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på beslutsfattande om lämnande av internationellt bistånd till en annan stat, till Europeiska unionen eller till en internationell organisation samt begäran om internationellt bistånd av dessa, med beaktande av målsättningen för och principerna i Förenta nationernas stadga (FördrS 1/1956) och av andra folkrättsliga regler, i fråga om bistånd
1) som grundar sig på artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
2) som grundar sig på artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen,
3) som inbegriper betydande militära resurser,
4) som kan inbegripa användning av militära maktmedel,
5) som är betydelsefullt i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende,
6) som är vittsyftande och principiellt viktigt.
Bestämmelser om beslutsfattande om lämnande av och begäran om annat internationellt bistånd än det som avses i 1 mom. utfärdas särskilt.
2 §Beslutsfattande om lämnande av och begäran om bistånd
Beslut om att lämna eller begära bistånd fattas vid statsrådets allmänna sammanträde efter föredragning från ministeriet i fråga. Om lämnande av eller begäran om bistånd är en internationell fråga som är betydelsefull i utrikes- och säkerhetspolitiskt hänseende, fattas beslutet till denna del av republikens president utifrån statsrådets förslag till avgörande. Bestämmelser om statsrådets behörighet att bereda beslut som fattas i Europeiska unionen och att besluta om Finlands åtgärder med avseende på besluten finns i grundlagen.
Före det beslut som avses i 1 mom., efter att ärendet förberedelsevis har behandlats av republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott vid ett gemensamt sammanträde eller av EU-ministerutskottet, kan ministeriet i fråga vidta förberedande åtgärder och beredskapsåtgärder för att lämna eller ta emot bistånd.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också på väsentliga ändringar av ett beslut om lämnande av eller begäran om bistånd.
Försvarsmakten får inte åläggas att lämna bistånd enligt 1 § utan det förfarande som föreskrivs i 1−3 mom., om inte något annat följer av den behörighet som försvarsmaktens överbefälhavare har.
3 §Riksdagens deltagande i beslutsfattandet
Innan ett beslut enligt 2 § om lämnande av eller begäran om bistånd fattas ska statsrådet höra riksdagens utrikesutskott, om biståndet kan inbegripa användning av militära maktmedel. Om beslutet gäller en särskilt krävande situation, ska statsrådet höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse i saken innan beslut fattas.
4 §Skyndsamt förfarande
Om det inte är möjligt att fatta ett beslut enligt 2 § tillräckligt snabbt i exceptionellt brådskande och allvarliga situationer som handlar om att lämna eller begära bistånd mellan Finland och Europeiska unionen eller dess övriga medlemsstater, eller mellan Finland och de övriga nordiska länderna, kan ministeriet i fråga fatta beslut om lämnande av eller begäran om bistånd.
Beslut om lämnande av eller begäran om bistånd som inbegriper militära maktmedel kan inte fattas i skyndsamt förfarande. Biståndet kan emellertid inbegripa användning av militära maktmedel i en exceptionell situation enligt 1 mom. där det är nödvändigt för att avvärja en överhängande terroristattack som hotar ett stort antal människors liv eller hälsa eller en överhängande fara som utgör ett allvarligt hot mot rikets säkerhet och det inte finns något lindrigare sätt att avvärja faran. I sådana fall fattas beslut om lämnande av eller begäran om bistånd av republikens president på föredragning av kommendören för försvarsmakten i enlighet med beslutsförfarandet enligt 32 § 2 mom. i lagen om försvarsmakten (551/2007) så att försvarsministern ska vara närvarande och uttala sin uppfattning om saken. Statsministern kan närvara och uttala sin uppfattning om saken.
Statsrådet och republikens president ska utan dröjsmål underrättas om beslut om lämnande av eller begäran om bistånd. Beslut om huruvida biståndet ska fortsätta eller upphöra ska fattas med iakttagande av förfarandet enligt 2 och 3 §.
Försvarsmakten får inte åläggas att lämna bistånd enligt denna paragraf utan det beslutsförfarande som föreskrivs i 1 och 3 mom., om inte något annat följer av den behörighet som försvarsmaktens överbefälhavare har.
Bestämmelser om tryggande av Finlands territoriella integritet inom finskt territorium genom försorg av territorialövervakningsmyndigheterna finns i territorialövervakningslagen (755/2000).
5 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.