HE 74/2023 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 12.10.2023

Skärpta villkor för allmänt bostadsbidrag

Lag om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag

Det allmänna bostadsbidraget minskas och villkoren för att få bidraget skärps för att spara på statens utgifter. Samtidigt slopas bostadsbidraget för ägarbostäder helt.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
12.10.2023
Senaste händelse
14.12.2023
Omröstningar
5
Anföranden
141
Stadfäst
21.12.2023
Författning
1241/2023

Vad som föreslås

Ersättningsprocenten för bostadsbidraget sänks från 80 procent till 70 procent, förvärvsinkomstavdraget på 300 euro slopas, grundsjälvrisken höjs och Helsingfors slås samman med kommungruppen för övriga huvudstadsregionen. Dessutom slopas bostadsbidraget för ägarbostäder helt och koefficienterna för barnfamiljers grundsjälvrisk ändras för att mildra nedskärningarnas konsekvenser.

Vad det betyder

Ändringarna träder i kraft i huvudsak den 1 april 2024 och för ägarbostädernas del den 1 september 2024. Bidraget minskar för hundratusentals hushåll med i snitt tiotals eller över hundra euro i månaden, och cirka 50 000 hushåll beräknas bli helt utan bidrag. Nedskärningarna drabbar främst bidragstagare som arbetar samt bidrag till ägarboende, och de ger statsfinanserna en nettobesparing på cirka 308 miljoner euro efter att de ökade utgifterna för utkomststöd har beaktats.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 11.12.2023

Riksdagen godkände lagen med rösterna 99–79.

99
Jaa · godkändes
79
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 21 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 4.11.2026). 16 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 21.12.2023.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

141 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Debatten handlade om nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget och de skärpta villkoren som en del av anpassningen av statsfinanserna. Regeringspartierna ansåg att besparingarna är nödvändiga för att balansera de offentliga finanserna och dämpa utgifterna för bostadsbidrag. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att den ökar fattigdomen bland låginkomsttagare och barnfamiljer samt behovet av utkomststöd.

  • Är de omfattande nedskärningarna i bostadsbidraget nödvändiga för att balansera de offentliga finanserna?
  • Ökar nedskärningarna fattigdomen oskäligt mycket och flyttar de över utgifter på utkomststödet?
  • Sporrar ändringarna till arbete eller försämrar de lönsamheten för lågavlönat arbete?
  • Statsfinansernas svåra skuldsituation kräver utgiftsanpassningar, och det är nödvändigt att dämpa de kraftigt ökade utgifterna för bostadsbidrag.

    ”Esitetyt muutokset yleiseen asumistukeen vahvistavat julkista taloutta arviolta noin 308 miljoonalla eurolla vuositasolla ja hillitsevät asumistukimenojen voimakasta kasvua.”
    — Sanni Grahn-Laasonen
  • Statens medel är knappa, så de offentliga utgifterna måste skäras ner och de begränsade stöden riktas till dem som behöver dem allra mest.

    ”Jostakin pitää miettiä, mitenkä nämä rahat saadaan riittämään, että ne riittävät niille, jotka niitä eniten tarvitsevat.”
    — Minna Reijonen
  • SFPFör

    Att bevara välfärdssamhällets tjänster och stöd kräver en stark ekonomi och en ansvarsfull användning av skattemedlen.

    ”Palveluiden pohjana tulee olla vahva talous, ja talous rakentuu veronmaksajien varoista.”
    — Henrik Wickström
  • SDPEmot

    Nedskärningarna försämrar låginkomsttagares och arbetandes försörjning avsevärt, ökar fattigdomen och driver tiotusentals människor till utkomststöd.

    ”Tässäkin esityksessä on monia muutoksia, jotka heikentävät ihmisten toimeentuloa ja arjessa pärjäämistä.”
    — Kim Berg
  • Även om det är nödvändigt att dämpa utgifterna för bostadsbidrag är regeringens metoder orättvisa och behandlar särskilt familjer i ägarbostäder oskäligt.

    ”Säästöt tulee kuitenkin toteuttaa niin, etteivät ne kohdistu kohtuuttomalla tavalla, että ne ovat oikeudenmukaisia.”
    — Hilkka Kemppi
  • Nedskärningarna drabbar de mest utsatta människorna, förvärrar barnfattigdomen och gör det svårare att avskaffa hemlösheten.

    ”Asumistuen leikkaukset kohdistuvat heihin, jotka ovat jo valmiiksi heikossa asemassa.”
    — Bella Forsgrén
  • Propositionen är en historiskt hård nedskärning i den sociala tryggheten, vilket försätter låginkomsttagare, deltidsanställda och studerande i djup ekonomisk nöd.

    ”Asumistukeen tehtävät heikennykset tulevat leikkaamaan monien ihmisten tuloja hyvin merkittävällä tavalla.”
    — Li Andersson

Sammandraget är AI-genererat utifrån 141 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja ympäristövaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 12.10.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 17.10.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 1.12.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 8.12.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 12.12.2023Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 13.12.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki yleisestä asumistuesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1241/2023 · 21.12.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 13 § och ändras 7 §, 8 § 1 mom., 9 och 10 §, 12 § 6 mom., 16 § 1 mom., 31 § 3 mom. och 52 §, av dem 8 § 1 mom. och 10 § sådana de lyder i lag 1533/2016, 9 § sådan den lyder i lagarna 1533/2016 och 557/2022 samt 16 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1672/2015, som följer:

7 §Bostad

Bostadsbidrag kan beviljas för de boendeutgifter som ett hushåll har för en sådan hyresbostad eller bostadsrättsbostad i Finland som ska betraktas som stadigvarande bostad. Bostaden ska duga som bostad och enligt dess officiella användningsändamål vara avsedd som bostad eller i övrigt avsedd för stadigvarande bostadsbruk.

Med hyresbostad avses en bostad där besittningen grundar sig på ett hyresavtal enligt lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995).

Det som i denna lag föreskrivs om hyresbostäder tillämpas också på bostadsrättsbostäder enligt lagen om bostadsrättsbostäder (393/2021), om inte något annat föreskrivs nedan.

8 §Rätt till bostadsbidrag

Ett hushåll har rätt att i bostadsbidrag få 70 procent av beloppet av de godtagbara boendeutgifter som anges i 9 § och som uppgår högst till det maximibelopp som anges i 10 §, med avdrag för den bassjälvriskandel som anges i 16 § och bestäms enligt inkomsterna.

9 §Godtagbara boendeutgifter

Som boendeutgifter för ett hushåll som bor i en hyresbostad godkänns hyran samt separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader. Som separat betalda vattenavgifter beaktas 17 euro per person och månad och som uppvärmningskostnader 38 euro per månad för den första personen och därefter 13 euro för varje ytterligare person.

De uppvärmningskostnader som nämns i 1 mom. höjs med 4 procent i landskapen Södra Savolax, Norra Savolax och Norra Karelen och med 8 procent i landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.

Om ett hushåll som bor på hyra har en underhyresgäst, avdras från de i denna paragraf avsedda boendeutgifterna för hushållet det hyresbelopp som underhyresgästen betalar.

10 §Maximala boendeutgifter

Av de boendeutgifter för ett hushåll som är godtagbara enligt 9 § beaktas högst följande belopp per månad:

Hushållets storlek, personer Kommungrupp I Kommungrupp II Kommungrupp III

1 492 390 344

2 706 570 501

3 890 723 641

4 1 038 856 764

Om ett hushåll består av fler än fyra personer, höjs de maximala boendeutgifterna enligt 1 mom. med 130 euro i kommungrupp I, 117 euro i kommungrupp II och 112 euro i kommungrupp III för varje medlem av hushållet som överstiger fyra personer.

Kommunerna delas in i kommungrupper enligt följande:

1) till kommungrupp I hör Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda,

2) till kommungrupp II hör Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kervo, Kouvola, Kuopio, Kyrkslätt, Lahtis, Lojo, Nokia, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki, Sibbo, Sjundeå, S:t Michel, Tammerfors, Tavastehus, Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa, Vichtis, Villmanstrand och Åbo,

3) till kommungrupp III hör alla andra kommuner än de som nämns i 1 eller 2 punkten.

12 §Inkomster som ska beaktas i bostadsbidraget

Från hyresinkomster avdras det vederlag och de underhållsutgifter som hyresvärden betalat.

16 §Bassjälvriskandel

Bassjälvriskandelen är 50 procent av de inkomster som ska beaktas i bostadsbidraget, med avdrag för det inkomstbelopp som berättigar till fullt bidrag. Den inkomst som berättigar till fullt bidrag är 555 euro, med ett tillägg på 78 euro för varje vuxen som hör till hushållet och med 246 euro för varje barn som hör till hushållet. Om bassjälvriskandelen är mindre än 10 euro beaktas den inte.

31 §Återkrav av bostadsbidrag

Belopp som ska återkrävas kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar. Utan bidragstagarens samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämförbar annan förmån.

52 §Avrundning av beloppen

När bostadsbidraget bestäms ska boendeutgifterna, inkomstposterna för hushållets medlemmar, bassjälvriskandelens storlek och det bostadsbidrag som ska betalas, beaktas till månadsbelopp med en cents noggrannhet. Hushållets sammanlagda inkomster, de maximala boendeutgifter som anges i 10 § och de värden enligt 16 § som används vid beräkningen av bassjälvriskandelen ska avrundas till hela euro.

§

Denna lag träder i kraft den 20 och den tillämpas på bidrag som beviljas eller justeras vid denna tidpunkt eller därefter. Bestämmelserna i 7 och 9 §, 12 § 6 mom. och 52 § träder dock i kraft den 1 september 2024. Upphävandet av 13 § beaktas inte vid bedömningen av den förändring i hushållets fortlöpande månadsinkomster som avses i 27 § 2 mom. 1 punkten.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om allmänt bostadsbidrag ändras. Propositionen grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Det föreslås att villkoren för att få bostadsbidrag ändras i syfte att balansera statsfinanserna. Inverkan av de inkomster som påverkar bidraget skärps, bidragsprocenten sänks och förvärvsinkomstavdraget slopas. Kommungruppstillhörigheten i fråga om bostadsbidraget ändras för huvudstadsregionens del. Dessutom föreslås det att det allmänna bostadsbidraget för ägarbostäder dras in. Genom att slopa förvärvsinkomstavdraget samt bostadsbidraget för ägarbostäder riktas bidraget till de hushåll som är minst bemedlade och har de minsta inkomsterna. Bestämmandet av den bassjälvriskandel som påverkar bidragsbeloppet ändras så att konsekvenserna av andra ändringar är lindrigare för barnfamiljer. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 april 2024. Bestämmelserna i 7 och 9 §, 12 § 6 mom. och 52 § avses träda i kraft den 1 september 2024.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.