HE 77/2015 vpGodkändÖverlämnad 22.10.2015

Läsårsavgifter för studerande utanför EU

Lagar om ändring av universitetslagen och yrkeshögskolelagen

Finländska högskolor ska börja ta ut läsårsavgifter av studerande från länder utanför EU- och EES-området i främmandespråkiga examensprogram. Samtidigt förpliktas högskolorna att inrätta ett stipendiesystem till stöd för dem som studerar inom den avgiftsbelagda utbildningen.

Status
Godkänd
Överlämnad
22.10.2015
Senaste händelse
18.12.2015
Omröstningar
3
Anföranden
124
Stadfäst
30.12.2015
Författning
1600/2015

Vad som föreslås

Vid universitet och yrkeshögskolor införs obligatoriska läsårsavgifter för studerande från länder utanför EU- och EES-området i utbildning på främmande språk som leder till lägre eller högre högskoleexamen. Samtidigt preciseras reglerna för uppdragsutbildning och bestämmelserna om en särskild utvecklingsplan för utbildning och forskning upphävs.

Vad det betyder

Ändringen gäller studerande utanför EU- och EES-området, av vilka högskolorna tar ut en årlig läsårsavgift på minst 1 500 euro i studier som inleds den 1 augusti 2017 eller därefter. Avgiften tas inte ut i finsk- eller svenskspråkig utbildning, i doktorandutbildning eller av personer som har permanent eller kontinuerligt uppehållstillstånd i Finland. Högskolorna får avgiftsintäkterna direkt för eget bruk och beslutar självständigt om avgifternas storlek och stipendierna.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 15.12.2015

Riksdagen godkände lagen med rösterna 13746.

137
Jaa · godkändes
46
Ei

SDP och KD röstade med regeringen. 16 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 30.12.2015.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

124 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades införandet av läsårsavgifter för högskolestuderande från länder utanför EU och EES samt avregleringen av uppdragsutbildning. Regeringspartierna ansåg att reformen var ett nödvändigt steg för att sätta fart på utbildningsexporten och göra högskolornas finansiering mer mångsidig. Oppositionen kritiserade å sin sida att den avgiftsfria utbildningen urholkas och varnade för att antalet utländska studerande skulle rasa.

  • Får läsårsavgifterna fart på utbildningsexporten eller minskar de antalet internationella studerande?
  • Urholkar avgiftsuttaget principen om avgiftsfri utbildning i Finland?
  • Borde det vara obligatoriskt eller frivilligt för högskolorna att ta ut avgifter?
  • Samlingspartiet ansåg att läsårsavgifterna och slopandet av hindren för uppdragsutbildning öppnar betydande möjligheter till utbildningsexport för högskolorna och breddar deras finansieringsbas utan att äventyra finländarnas avgiftsfria utbildning.

    Tätä lainmuutosta on valmisteltu pitkään ja sitä on toivottu hartaasti korkeakouluissa ja Suomen kasvavalla koulutusvientitoimialalla.
    Sanni Grahn-Laasonen
  • Sannfinländarna ansåg att införandet av läsårsavgifter är en rättvis lösning, eftersom finländska skattebetalare inte ska bekosta studierna för dem som kommer från länder utanför EU.

    Ottaen huomioon Suomen talouden heikon tilan lukukausimaksun asettaminen EU- ja Eta-maiden ulkopuolelta tuleville korkeakouluopiskelijoille on järjen ja kohtuullisuuden voitto.
    Ritva Elomaa
  • Centern understödde förslaget, eftersom det främjar utbildningsexporten och inför en rimlig självrisk för de studerande, som samtidigt dämpas genom ett stipendiesystem.

    Kun tänne tulee Eta-alueen ulkopuolelta opiskelijoita, niin miksi meidän pitäisi velkarahalla kokonaan rahoittaa heidän opiskelunsa?
    Olavi Ala-Nissilä
  • SDPSplittrad

    Gruppens åsikter var delade: en del ledamöter ansåg att avgifterna och öppnandet för utbildningsexport var motiverade eller önskade att avgifterna skulle förbli frivilliga, medan andra motsatte sig avgifterna och såg dem som ett hot mot internationaliseringen.

    Meillä on kahdenlaista kantaa tässä näin, ja se on tietenkin hyvä sanoa tässä ääneen.
    Nasima Razmyar
  • De Gröna motsatte sig avgifterna och påpekade att ett tidigare försök och erfarenheter från övriga Norden visat att läsårsavgifterna försämrar högskolornas internationalisering och minskar antalet studerande.

    Tulos kokeilusta oli siis se, että lukukausimaksut kansainvälisille opiskelijoille ovat huono idea, joka kannattaisi unohtaa.
    Ozan Yanar
  • Vänsterförbundet motsatte sig förslaget av principiella skäl och konstaterade att läsårsavgifterna raserar antalet internationella studerande och inte ger någon verklig tilläggsfinansiering på grund av administrationskostnader och stipendier.

    Lukukausimaksut eivät kuitenkaan tuo lisärahoitusta korkeakouluille tai valtiolle.
    Li Andersson
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna ställde sig positivt till att främja utbildningsexporten, men uttryckte oro för eventuell byråkrati och krävde garantier för att avgifterna inte sprider sig till finländska studerande.

    Kristillisdemokraatit ovat halunneet suhtautua tähän esitykseen avoimin mielin ja nimenomaan lähtien siitä, että on tärkeää saada tämä koulutusvienti Suomessa kunnolla käyntiin.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 124 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 22.10.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 3.11.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 8.12.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 11.12.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 15.12.2015Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 17.12.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki yliopistolain muuttamisestaHyväksytty · 1600/2015 · 30.12.2015
  • 2Laki ammattikorkeakoululain muuttamisestaHyväksytty · 1601/2015 · 30.12.2015

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av universitetslagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i universitetslagen (558/2009) 91 §, ändras 9 § och 82 § 4 mom., sådana de lyder i lag 960/2015, samt fogas till lagen en ny 10 §, i stället för den 10 § som gällt temporärt, som följer:

9 §Uppdragsutbildning

Ett universitet kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning (uppdragsutbildning ).

Uppdragsutbildning kan inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller för sådana personers familjemedlemmar. Uppdragsutbildning kan inte heller ordnas för personer som har i utlänningslagen (301/2004) avsett EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller för sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 37, 37 a, 37 b, 43 a–43 d, 45, 45 a, 45 b, 82, 83, 83 a, 84, 84 a, 85 och 86 § i denna lag.

Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till sådan utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet har examensrätt för. Uppdragsutbildning får inte ordnas så att den inverkar negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet ger. Universitetet ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnandet av uppdragsutbildningen som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis.

10 §Avgifter som tas ut för sådan utbildning på främmande språk som leder till examen

Universitetet ska ta ut en avgift på minst 1 500 euro per läsår av studerande som antagits till en utbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska och som leder till lägre eller högre högskoleexamen. Universitetet beslutar om de arrangemang som hänför sig till uttagandet av avgiften.

Avgift tas dock inte ut av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller av sådana personers familjemedlemmar. Avgift tas inte heller ut av personer som har i utlänningslagen avsett EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, eller av sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. Avgift tas inte heller ut av studerande som deltar i uppdragsutbildning enligt 9 §.

Universitetet ska ha ett stipendiesystem för att stödja studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

82 §Omprövnings- och rättelseförfarande

En studerande kan muntligen eller skriftligen begära rättelse av bedömningen av någon annan studieprestation än en sådan som nämns i 3 mom., eller av tillgodoräknandet av studier som genomförts någon annanstans eller av kunnande som visats på något annat sätt. En begäran om rättelse som gäller bedömningen av en studieprestation ska framställas till den lärare som gjort bedömningen inom 14 dagar från den tidpunkt då den studerande har haft möjlighet att ta del av bedömningsresultaten och av tillämpningen av bedömningsgrunderna på honom eller henne. En begäran om rättelse som gäller tillgodoräknande ska framställas till den som fattat beslutet inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Omprövning av ett beslut som fattats med anledning av en begäran om rättelse enligt detta moment får inom 14 dagar begäras hos examensnämnden eller något annat organ som förordnats sköta uppgiften, på det sätt som anges i förvaltningslagen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 10 § tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2017 eller senare. Ett universitet får dock om det så önskar tillämpa 10 § på studerande som har inlett sina studier efter ikraftträdandet av lagen.

2.Lag om ändring av yrkeshögskolelagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i yrkeshögskolelagen (932/2014) 63 §, ändras 13 § samt fogas till lagen en ny 13 a § som följer:

13 §Uppdragsutbildning

En yrkeshögskola kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning (uppdragsutbildning).

Uppdragsutbildning kan inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller för sådana personers familjemedlemmar. Uppdragsutbildning kan inte heller ordnas för personer som har i utlänningslagen (301/2004) avsett EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta eller för sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 25—27, 33—40 och 57—61 § i denna lag.

Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till den utbildningsuppgift som anges i tillståndet för yrkeshögskolan. Uppdragsutbildningen får inte inverka negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som yrkeshögskolan ger. Yrkeshögskolan ska av den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnandet av uppdragsutbildningen som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis.

13 a §Avgifter som tas ut för sådan utbildning på främmande språk som leder till examen

Yrkeshögskolan ska ta ut en avgift på minst 1 500 euro per läsår av studerande som antagits till en utbildning som ges på något annat språk än finska eller svenska och som leder till yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen. Yrkeshögskolan beslutar om de arrangemang som hänför sig till uttagandet av avgiften.

Avgift tas dock inte ut av medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart, eller av sådana personers familjemedlemmar. Avgift tas inte heller ut av personer som har i utlänningslagen avsett EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, eller av sådana personers familjemedlemmar. I fråga om begreppet familjemedlem tillämpas definitionen i utlänningslagen. Avgift tas inte heller ut av studerande som deltar i uppdragsutbildning enligt 13 §.

Yrkeshögskolan ska ha ett stipendiesystem för att stödja studerande som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 13 a § tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2017 eller senare. En yrkeshögskola får dock om den så önskar tillämpa 13 a § på studerande som har inlett sina studier efter ikraftträdandet av lagen.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att universitetslagen och yrkeshögskolelagen ändras. Enligt propositionen föreslås i universitetslagen och yrkeshögskolelagen bestämmelser om studieavgifter som ska tas ut av studerande från länder utanför Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för sådan utbildning på främmande språk som leder till lägre eller högre högskoleexamen. Studieavgiften föreslås vara minst 1 500 euro per läsår. Enligt förslaget ska högskolorna ha ett stipendiesystem genom vilket studierna för dem som deltar i avgiftsbelagd examensutbildning stöds. Det föreslås även att bestämmelserna om uppdragsutbildning i universitetslagen och yrkeshögskolelagen preciseras. I propositionen föreslås att de bestämmelser i universitetslagen och yrkeshögskolelagen som gäller utvecklingsplanen för utbildning och forskning upphävs. Det föreslås även att bestämmelserna om omprövnings- och rättelseförfarande i universitetslagen preciseras. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.