Tydligare dataskydd och registerföring inom justitieförvaltningen

Utöver vad som i 25 och 26 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) föreskrivs om registrering av ärenden ska Åklagarmyndigheten se till att följande ärenden registreras utan dröjsmål i ärendehanteringssystemet för brottmål:

1) underrättelser från förundersökningsmyndigheter om brott som kommit för undersökning samt ärenden som kommit för åtalsprövning,

2) brottmål där Europeiska åklagarmyndigheten kan utöva behörighet,

3) andra än i 1 och 2 punkten avsedda brottmål som Åklagarmyndigheten ska handlägga.

Åklagarmyndigheten ska också utan dröjsmål registrera förundersökningsmaterial som förundersökningsmyndigheter har lämnat in för åtalsprövning eller för ett i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) avsett föreläggande.

Om ett ärende eller material som i enlighet med 1 eller 2 mom. ska registreras och som enligt lag är sekretessbelagt, ska det i samband med registreringen ses till att ärendet eller materialet är försett med behövliga anteckningar om sekretess.

Åklagarmyndigheten är personuppgiftsansvarig i fråga om personuppgifter som ingår i sådana brottmål och förundersökningsmaterial som myndigheten registrerat på grundval av 1 och 2 mom. På registerföringen tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 7 § i lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs (955/2020). Bestämmelser om de krav som ska iakttas vid behandlingen av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018).

Utöver vad som föreskrivs i 8 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten ska Åklagarmyndigheten vid registrering av personuppgifter om parterna i ett brottmål se till att uppgifter om en sådan skyddad person som avses i lagen om vittnesskyddsprogram (88/2015) förvaras åtskilda från uppgifter om andra kategorier av registrerade och att uppgifterna i fråga skyddas genom tillbörliga tekniska åtgärder för att säkerställa att endast de personer som behöver behandla uppgifterna för att sköta brottmålet i fråga har åtkomst till dem.

Uppgifter om personer som avses i 5 kap. 40 § i polislagen (872/2011), 36 § i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018), 3 kap. 39 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015) och 10 kap. 39 § i tvångsmedelslagen (806/2011) får inte registreras i det ärendehanteringssystemet för brottmål som avses i 22 a i denna lag.

Om det i samband med behandlingen av ett brottmål är nödvändigt att behandla sådana personuppgifter som avses i 11 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten, ska tillbörliga tekniska skyddsåtgärder säkerställas i ärendehanteringssystemet i samband med registreringen av brottmålet.

Uppgifterna om ett brottmål ska raderas ur ärendehanteringssystemet för brottmål senast tio år efter det att ärendet har avgjorts. Efter det att förvaringstiden gått ut ska uppgifterna arkiveras eller förstöras på ett informationssäkert sätt.

En i ärendehanteringssystemet för brottmål registrerad fysisk persons hemadress och annan kontaktinformation får lämnas ut ur systemet endast till myndigheter för att åklagaren eller någon annan myndighet ska kunna utföra sina lagstadgade uppgifter.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I denna lag avses med

2) justitieförvaltningsmyndighet Domstolsverket, domstolar, Åklagarmyndigheten och Rättstjänstverket samt rättshjälpsbyråer när de behandlar och avgör ärenden som avses i rättshjälpslagen (257/2002).

Domstolar, Åklagarmyndigheten och rättshjälpsbyråer är skyldiga att ansluta sig till informationsresursen och att via denna förmedla meddelanden och information till andra myndigheter.

Rättsregistercentralen, Domstolsverket, domstolarna, Åklagarmyndigheten och Rättstjänstverket är gemensamt personuppgiftsansvariga i fråga om den nationella informationsresursen.

De myndigheter som nämns i 1 mom. ansvarar för de skyldigheter som åvilar personuppgiftsansvariga till den del det är fråga om sådan behandling av personuppgifter vars ändamål och medel de är med om att bestämma för att sköta sina egna lagstadgade uppgifter.

Utöver vad som föreskrivs i 2 mom. ska domstolarna, Åklagarmyndigheten och Rättstjänstverket i egenskap av personuppgiftsansvariga ansvara för att de uppgifter som de för in i den nationella informationsresursen är korrekta och vid behov uppdaterade samt för att rätta upptäckta fel utan dröjsmål. Rättsregistercentralen ansvarar för att dessa uppgifter vidareförmedlas från informationsresursen till andra informationssystem i enlighet med de anteckningar som den myndighet som lämnat ut uppgifterna gjort samt för de övriga skyldigheter som åvilar den personuppgiftsansvarige med avseende på informationsresursen och som inte har fördelats mellan de personuppgiftsansvariga.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. får en justitieförvaltningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna för att sköta myndighetens tillsyns-, planerings- eller utvecklingsuppgifter och för att säkerställa tjänsteinnehavares rättsskydd använda de uppgifter som myndigheten fört in i informationsresursen till den del uppgifterna är nödvändiga för dessa ändamål.

Rättsregistercentralen beslutar om utlämnande av uppgifter ur informationsresursen, utan att detta begränsar den rätt som justitieförvaltningsmyndigheter har med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och med stöd av bestämmelserna om offentlighet vid rättegång att lämna ut uppgifter som de fört in i informationsresursen.

Rättsregistercentralen får överföra en begäran om information för handläggning till den behöriga myndigheten, om begäran avser ett ärende som är anhängigt eller som har behandlats hos en rättshjälpsbyrå, hos Åklagarmyndigheten eller hos en domstol, eller om begäran avser anteckningar i fråga om vilka en domstol har begränsat utlämnande av uppgifter med stöd av 16 § 2 mom.

Denna lag träder i kraft den 20 .