Höjning av studielån och försörjartillägg
Lag om ändring av lagen om studiestöd
Maximibeloppet för statsborgen för studielån höjs och studiepenningens försörjartillägg för studerande med vårdnad om barn höjs. Samtidigt ökas antalet lyftposter för studielån under läsåret för studerande på andra stadiet.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 2.11.2023
- Senaste händelse
- 14.12.2023
- Omröstningar
- 12
- Anföranden
- 96
- Stadfäst
- 21.12.2023
- Författning
- 1201/2023
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Statsborgen för studielån höjs från 650 euro till 850 euro i månaden för myndiga som studerar i Finland, från 800 euro till 1 000 euro för dem som studerar utomlands och från 300 euro till 400 euro i månaden för dem under 18 år som studerar vid en annan läroinrättning än en högskola. Studiepenningens försörjartillägg höjs med 30 euro i månaden till 141,63 euro. Dessutom delas lyftposterna för studielån för andra än högskolestuderande upp i två poster per termin, det vill säga i minst fyra poster per läsår.
Vad det betyder
Ändringen förbättrar de studerandes månatliga utkomst, men ökar studiestödets lånebetoning och de studerandes eventuella skuldbörda. Höjningen av försörjartillägget träder i kraft den 1 januari 2024 och berör årligen cirka 26 000 studerande med vårdnad om barn. Höjningarna av borgensbeloppen för studielån och det ökade antalet lyftposter träder i kraft den 1 augusti 2024 och gäller alla studerande på andra stadiet och på högskolenivå som lyfter studielån.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Förslag till uttalande, betänkandet / Markku Siponen 1
Ja vann med rösterna 92–69.
Regeringen ja, oppositionen nej. 38 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 21.12.2023.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
96 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen debatterade ändringarna i studiestödssystemet och de studerandes utkomst i ett läge där studiepenningen och bostadsbidraget samtidigt försämrades. Regeringspartierna ansåg att höjningen av studielånet och försörjartillägget var ett nödvändigt och med tanke på statsfinanserna ansvarsfullt sätt att trygga utkomsten, medan oppositionen motsatte sig studiernas växande lånebetoning och skuldsättningen av unga. Debatten var mycket omtvistad, och oppositionen krävde höjningar av de direkta stöden i stället för låneborgen.
- Borde utkomsten tryggas genom att höja studielånet eller genom att höja studiepenningen?
- Ökar studiestödets lånebetoning ojämlikheten och utmattningen bland unga?
- Är besparingarna som riktas mot de studerande skäliga i den ekonomiska balanseringens namn?
Höjningen av statsborgen för studielån tryggar de studerandes utkomst i ett svårt ekonomiskt läge där staten inte har råd att höja studiepenningen. Högskoleutbildning förbättrar framtida inkomster, och det finländska stödsystemet samt de avgiftsfria studierna ligger internationellt sett på en mycket god nivå.
”Tämän vuoksi hallitus esittää opintotuen lainapainotteisuuden lisäämistä, jotta opiskelijoiden toimeentuloa voidaan parantaa.”
— Oskari Valtola Läget i de offentliga finanserna kräver besparingar, men de föreslagna ändringarna stärker de studerandes köpkraft och stöder särskilt studerande med familj. Studierna förblir avgiftsfria i Finland och lönsamma i framtiden.
”Opintotuesta haetaan säästöä siten, että tuki pysyy samana koko hallituskauden ajan. Hallitus tästä huolimatta on tekemässä opintotuen huoltajakorotuksen 30 euron noston kuukaudessa.”
— Ari Koponen - SFPFör
Höjningen av studielånets maximibelopp och försörjartillägget kompenserar för andra nödvändiga besparingar i den sociala tryggheten och tryggar möjligheten att studera på heltid.
”Tämä lakiesitys kompensoi muita opiskelijoiden toimeentuloon vaikuttavia säästöjä ja sillä tavalla parantaa myös lasta huoltavien opiskelijoiden asemaa.”
— Sandra Bergqvist Helheten i studiestödet är fortfarande mycket rimlig i Finland, och nivåhöjningen av försörjartillägget uppmuntrar till att kombinera familjeliv och studier.
”Suomessahan meillä vielä ovat käytössä yleinen asumistuki sekä ateriatuki, joten pidän tätä kokonaisuutta opiskelijoiden kannalta hyvin kohtuullisena.”
— Päivi Räsänen - SDPEmot
Nedskärningarna som riktas mot de studerande och att studiestödet görs alltmer lånebetonat ökar de ungas ångest, skuldbörda och utkomstbekymmer samt fördröjer utexamineringen.
”Nyt esitetyt leikkaukset lisäävät tätä henkistä ahdistuneisuutta ja myös huolta toimeentulosta.”
— Tuula Haatainen - CenternEmot
Det är understött att fortsätta med försörjartillägget, men att öka lånebetoningen när räntorna stiger är fel linje. Utkomsten borde stärkas genom att höja studiepenningen direkt och genom att genomföra försök med en regional studielånskompensation.
”Opintolainan valtiontakauksen enimmäismäärän korottaminen lisää opintotuen lainapainotteisuutta ja pidemmällä aikavälillä todennäköisesti myös opiskelijoiden lainamääriä.”
— Markku Siponen - De GrönaEmot
Statens skuldbörda vältras orimligt över på de studerande, vilket ökar ojämlikheten och försämrar de ungas psykiska hälsa. I stället för låneborgen borde en direkt nivåhöjning av studiepenningen göras.
”Opintolainan valtiontakauksen korotuksen sijaan opintorahan korotus riittävälle tasolle olisi reilu ja kestävä tapa tukea opiskelijoita.”
— Inka Hopsu - VänsterförbundetEmot
Att öka lånebetoningen bryter mot principen om avgiftsfri utbildning och försätter studerande med olika bakgrund i en ojämlik ställning. Utkomstproblemen borde lösas genom att höja studiepenningen, inte genom att skuldsätta unga för att de ska klara de grundläggande vardagsutgifterna.
”Opintolainan valtiontakauksen määrän nostaminen ei ole oikea ratkaisu opiskelijoiden toimeentulo-ongelmien selättämisessä. Sen sijaan opintorahaan on tehtävä tasokorotus.”
— Veronika Honkasalo
Sammandraget är AI-genererat utifrån 96 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 2.11.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 7.11.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 23.11.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 29.11.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 11.12.2023Toinen käsittely · Täysistunto
- 14.12.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki opintotukilain muuttamisestaHyväksytty · 1201/2023 · 21.12.2023
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om studiestöd
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 11 § 6 mom., 15 a § 3 mom. och 16 § 1 mom., sådana de lyder, 11 § 6 mom. i lag 1213/2019 samt 15 a § 3 mom. och 16 § 1 mom. i lag 4/2017, som följer:
11 §Studiepenningens belopp
Försörjarförhöjningen till studiepenningen är 141,63 euro per månad.
15 a §Lyftande av studielån
Studielån lyfts enligt följande:
1) ett studielån som beviljats för avläggande av examen vid en utländsk läroanstalt, för vetenskapliga påbyggnadsstudier eller till en person som får vuxenutbildningsstöd kan lyftas i en post,
2) av ett studielån som beviljats för högskolestudier kan den andel som är avsedd för höstterminen lyftas tidigast den 1 augusti och den andel som är avsedd för vårterminen tidigast den 1 januari,
3) studielån som beviljats för andra än i 1 och 2 punkten avsedda studier kan lyftas enligt följande:
a) låneposter avsedda för augusti-oktober tidigast den 1 augusti,
b) låneposter avsedda för november och december tidigast den 1 november,
c) låneposter avsedda för januari-mars tidigast den 1 januari,
d) låneposter avsedda för april-juli tidigast den 1 april.
16 §Statsborgens belopp
Beloppet av statsborgen för studielån per stödmånad är
1) 850 euro för högskolestuderande och för den som får vuxenutbildningsstöd,
2) 850 euro för andra än högskolestuderande, om den studerande har fyllt 18 år, och 400 euro om den studerande är yngre än 18 år; rätten till högre statsborgen börjar vid ingången av den månad då den studerande fyller 18 år,
3) 1 000 euro för studerande som studerar utomlands.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 11 § 6 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2024.
Beloppet av den försörjarförhöjning till studiepenningen som avses i 11 § 6 mom. motsvarar det poängtal enligt lagen om folkpensionsindex som fastställts för år 2023.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.