HE 87/2023 vpGodkändÖverlämnad 23.11.2023

Uppskov med nedskärningar i kommunernas statsandelar

Komplettering av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 21 och 47 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 42/2023 rd)

Den minskning av statsandelarna med koppling till social- och hälsovårdsreformen som planerats för kommunerna 2024 lindras och periodiseras till senare år. Detta förhindrar plötsliga ekonomiska svårigheter och ger kommunerna tid att anpassa sig.

Status
Godkänd
Överlämnad
23.11.2023
Senaste händelse
13.12.2023
Omröstningar
0
Anföranden
35
Stadfäst
21.12.2023
Författning
1235/2023

Vad som föreslås

Den efterhandskorrigering som minskar statsandelen för 2023 på grund av skillnaden mellan skatteinkomster och kostnader i social- och hälsovårdsreformen senareläggs till 2025–2027 i stället för tidigare 2024–2025. Dessutom görs ett tidsbegränsat tillägg på 192 miljoner euro till statsandelarna för 2024, vilket skärs ned tillbaka i årliga poster på 64 miljoner euro åren 2025–2027.

Vad det betyder

Ändringen gäller alla kommuner i Finland och tryggar deras förmåga att finansiera lagstadgade tjänster, såsom den grundläggande utbildningen och småbarnspedagogiken, år 2024. År 2024 får kommunerna tidsbegränsad tilläggsfinansiering med 34,70 euro per invånare, och åren 2025–2027 minskas statsandelarna på motsvarande sätt med 11,57 euro per invånare och år. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2024.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

35 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen behandlade regeringens proposition om att skjuta upp och periodisera de nedskärningar i kommunernas statsandelar till åren 2025–2027 som beror på skattegranskningarna i samband med social- och hälsovårdsreformen. Propositionen fick brett stöd över regerings- och oppositionsgränserna som en snabb och nödvändig åtgärd för att underlätta kommunernas ekonomi. I debatten uttrycktes dock stor oro över hur kommunerna ska klara sig och hur basservicen ska tryggas från och med 2025, då nedskärningarna träder i kraft.

  • Hur tryggas kommunernas tjänster och finansiering efter 2024?
  • Borde regeringen slopa indexbromsen för statsandelarna för att stödja den kommunala ekonomin?
  • Hur snabbt måste totalreformen av statsandelssystemet genomföras?
  • Propositionen ger kommunerna tilläggstid att anpassa sig till de minskade statsandelarna till följd av social- och hälsovårdsreformen och förhindrar plötsliga nedskärningar i basservicen.

    Tämän vuoksi hallitus esittää, että sote-uudistuksen aiheuttamaa kuntien peruspalveluiden valtionosuuden lisävähennystä ei tehdä vuonna 2024, vaan vähennys jaksotetaan vuosille 2025—2027.
    Anna-Kaisa Ikonen
  • Att periodisera nedskärningarna och införa ett tidsbegränsat tillägg är nödvändiga åtgärder, eftersom kommunerna redan hade hunnit fastställa sina budgetar och skattesatser.

    Hallituksen esitys on kuntatalouden näkökulmasta välttämätön ja oikea toimenpide.
    Jorma Piisinen
  • SDPFör med reservationer

    Att periodisera tidsplanen är rätt lösning för nästa år, men det tillför inte kommunerna några nya pengar utan skjuter bara problemen framåt. Gruppen krävde också att nedskärningen av indexhöjningen av statsandelarna slopas.

    Silti lisäajan antaminen kunnille oli hallitukselta oikea ratkaisu tässä vaikeassa tilanteessa, ja siitä on kiitostakin syytä antaa.
    Eemeli Peltonen
  • CenternFör med reservationer

    En snabb reaktion och ett uppskov underlättar kommunernas situation nästa år, men de nedskärningar som samlas till kommande år äventyrar lagstadgade tjänster och understryker behovet av att reformera statsandelssystemet.

  • De GrönaFör med reservationer

    En snabb reaktion och en periodisering av nedskärningarna behövdes, men åtgärden skjuter bara upp problemet tillfälligt och äventyrar på längre sikt resurserna för särskilt småbarnspedagogiken och utbildningen.

    Sote-uudistuksen verorahoituksen tarkastuslaskennan tuomaan yllätykselliseen 400 miljoonan leikkaukseen onneksi pystyttiin reagoimaan nopeasti ja sitä jaksotetaan.
    Inka Hopsu
  • VänsterförbundetFör med reservationer

    Att senarelägga minskningarna hjälper kommunerna nästa år, men skjuter bara fram krisen till 2025. Gruppen ansåg att nedskärningarna i statsandelarna och indexbromsen oundvikligen leder till nedskärningar i utbildningen.

    On hyvä, että hallitus kompensoi muutoksen kunnille ensi vuonna tällä lakiesityksellä, mutta ongelmat ovat edessä vuodesta 25 alkaen.
    Hanna Sarkkinen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 35 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 23.11.2023Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 28.11.2023Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 30.11.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
  4. 8.12.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 12.12.2023Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 13.12.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1235/2023 · 21.12.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) 21 § 1 mom., 32 §, 47 § och 57 § 4 mom., av dem 21 § 1 mom., 32 § och 57 § 4 mom. sådana de lyder i lag 1183/2022, som följer:

21 §Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6–12 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 21,92 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 78,08 procent.

32 §Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna

År 2024 ökas statsandelen för kommunal basservice med 34,70 euro per invånare till följd av den i 57 § 4 mom. avsedda justeringen för 2024 av överföringen av finansieringen för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet.

År 2025–2027 dras från statsandelen för kommunal basservice av 11,57 euro per invånare med anledning av den ökning som avses i 1 mom.

47 §Rättelse av räknefel

Med avvikelse från vad som i 50 och 51 § i förvaltningslagen (434/2003) föreskrivs om förutsättningarna för rättelse av fel kan finansministeriet självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut som avses i denna lag och i de uppgifter som ligger till grund för besluten. På rättelse av räknefel tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i 8 kap. i förvaltningslagen.

57 §Ikraftträdande

På grund av överföringen av organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet justeras de inkomster på riksnivå som överförs från kommunerna till välfärdsområdena utifrån bokslutsuppgifterna för 2022 och i fråga om skatteinkomsterna utifrån de debiterade skatteinkomsterna enligt den slutförda beskattningen så att de motsvarar de kostnader som överförs till välfärdsområdena. Skillnaden mellan inkomster och kostnader beaktas i statsandelen för basservicen från och med 2024. Om det på riksnivå till följd av justeringen har överförts mindre inkomster från kommunerna än kostnader, dras det belopp som motsvarar skillnaden av från den statsandel som beviljas kommunerna. Om mer inkomster än kostnader har överförts, läggs ett belopp som motsvarar skillnaden till den statsandel som beviljas kommunerna. Avdraget eller tillägget beaktas i statsandelen i alla kommuner i lika stora poster per invånare. På motsvarande sätt beaktas skillnaden i fråga om 2023 i efterhand så att 2025–2027 beaktas som tillägg till eller avdrag från statsandelen en tredjedel respektive år.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 21 och 47 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 42/2023 rd) kompletteras. På grund av överföringen av organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet justeras 2023 de inkomster på riksnivå som överförs från kommunerna till välfärdsområdena utifrån bokslutsuppgifterna för 2022 och i fråga om skatteinkomsterna utifrån de debiterade skatteinkomsterna enligt den slutförda beskattningen så att de motsvarar de kostnader som överförs till välfärdsområdena. Skillnaden mellan inkomster och kostnader dras av från statsandelen för basservice från och med 2024 och i fråga om 2023 i efterhand. Eftersom uppgifterna enligt den slutförda beskattningen avviker avsevärt från de preliminära uppgifter som har använts vid budgetberedningen, föreslås det att den oförutsett stora minskning av statsandelen för 2024 som är en följd av detta lindras. Den minskning av statsandelen i efterhand som gäller 2023 senareläggs så att minskningen görs 2025–2027 i stället för 2024 och 2025. I statsandelen för 2024 görs det dessutom en tidsbegränsad ökning på 34,70 euro per invånare, det vill säga sammanlagt 192 miljoner euro, vilket motsvarar den andel av statsandelsminskningen 2024 som ökat till följd av att de slutliga uppgifterna om skatteinkomsterna beaktats. På motsvarande sätt minskas statsandelen tidsbegränsat med 64 miljoner euro per år 2025–2027. Propositionen hänför sig till den proposition som kompletterar budgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2024.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.