HE 90/2026 vpUnder behandlingÖverlämnad 13.5.2026

Lagfästa principer för tjänsteutbudet

Lagstiftning om principerna för tjänsteutbudet inom social- och hälsovården

I lag definieras tydliga principer för vilka behandlingar, undersökningar och tjänster som hör till den offentligt finansierade social- och hälsovården. Syftet med reformen är att förbättra tjänsternas verkningsfullhet och göra valen öppnare och mer jämlika.

Status
Under behandling
Överlämnad
13.5.2026
Senaste händelse
2.9.2026
Omröstningar
0
Anföranden
14

Vad som föreslås

I hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen föreskrivs principerna för vad som hör till tjänsteutbudet: behov, säkerhet, effekt och kostnadseffektivitet, samt som genomgående principer jämlikhet och människovärdets okränkbarhet. Inom hälso- och sjukvården övergår man från tidigare uteslutningskriterier till förutsättningar för att höra till tjänsteutbudet, och välfärdsområdena förpliktas att i sina samarbetsavtal avtala om ibruktagande och utfasning av metoder.

Vad det betyder

Lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2027 och de påverkar användare av offentliga social- och hälsovårdstjänster, välfärdsområdena, fånghälsovården, statens sinnessjukhus, studerandehälsovården för högskolestuderande (SHVS) samt ersättningar från FPA. Offentliga resurser ska styras till verkningsfulla behandlingar och förebyggande arbete samtidigt som metoder med ringa nytta eller metoder som är oskäligt dyra i förhållande till den uppnådda nyttan kan avgränsas utanför det offentliga tjänsteutbudet.

Så röstade riksdagen

Behandlingen pågår: riksdagen har ännu inte röstat om propositionen i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

14 anföranden · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades införandet i lag av principerna för social- och hälsovårdens tjänsteutbud. Propositionen ansågs allmänt vara nödvändig och debatten var exceptionellt samstämmig över partigränserna. Alla grupper ansåg att ramlagstiftningen förtydligar prioriteringen av verkningsfulla behandlingar och avståendet från åtgärder med ringa nytta.

  • Gruppen anser att fastställandet av principerna är mycket välkommet, eftersom det gör det möjligt att rikta resurser till genuint verkningsfull vård och att avstå från onödiga eller skadliga behandlingar.

    Kaiken kaikkiaan tämä on toivottava asia, joka selkeyttää palveluiden tuottamista myös alueilla.
    Mari Kaunistola
  • Gruppen anser att ramlagen stärker social- och hälsovårdstjänsternas verkningsfullhet, förbättrar resursanvändningen och ger yrkesutbildade ett tydligt lagstadgat stöd för behandlingsbeslut.

    Esityksen tavoitteena on edistää sosiaali- ja terveydenhuollon vaikuttavuutta sekä asiakkaiden ja potilaiden yhdenvertaisuutta.
    Wille Rydman
  • SDPFör

    Gruppen stöder målen om att förbättra verkningsfullheten och öppenheten, men betonar noggrannhet i verkställandet så att principerna inte används för att försämra tjänsterna.

    Kuten todettiin, palveluvalikoimaan kuulumisen ja kohdentamisen periaatteet edistäisivät palvelujen vaikuttavuutta ja yhdenvertaisuutta.
    Riitta Kaarisalo
  • Gruppen stöder propositionen, eftersom ramlagstiftning behövs för att förtydliga servicelöftet och rikta resurser till genuint verkningsfull verksamhet i stället för mekaniska nedskärningar.

    Hallituksen esitys on tarpeellinen, ja sanon heti alkuun, että kannatan sen hyväksymistä.
    Markus Lohi

Sammandraget är AI-genererat utifrån 14 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 13.5.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 20.5.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto

Beslut per lagförslag7

  • 1Laki terveydenhuoltolain 7 a §:n muuttamisesta
  • 2Laki sosiaalihuoltolain muuttamisesta
  • 3Laki sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä annetun lain 36 §:n muuttamisesta
  • 4Laki vankeuslain 10 luvun 1 §:n muuttamisesta
  • 5Laki tutkintavankeuslain 6 luvun 1 §:n muuttamisesta
  • 6Laki mielenterveyslain 6 §:n muuttamisesta
  • 7Laki korkeakouluopiskelijoiden opiskeluterveydenhuollosta annetun lain 3 §:n muuttamisesta

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 7 a §, sådan den lyder i lag 1202/2013, som följer:

7 a §Principerna för tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården

Tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården omfattar medicinskt och odontologiskt motiverad prevention av sjukdomar hos individen eller befolkningen, medicinskt och odontologiskt motiverade undersökningar för att upptäcka sjukdom eller skada hos individen eller befolkningen samt medicinskt och odontologiskt motiverad diagnos, vård, behandling och rehabilitering av individen eller befolkningen.

Förutsättningarna för att en åtgärd, en undersökning, vård, behandling eller rehabilitering inom hälso- och sjukvården ska höra till tjänsteutbudet är att

1) syftet är att tillgodose individens eller befolkningens behov av hälso- och sjukvård,

2) den inte innebär en orimligt stor risk för patientens liv eller hälsa i förhållande till de hälsofördelar och det terapeutiska värde som kan uppnås,

3) genomslaget för hälsa och välfärd är tillräckligt på basis av den evidens som finns tillgänglig, och

4) kostnaderna är skäliga i förhållande till de hälso- och välfärdsfördelar och det terapeutiska värde som kan uppnås.

Beslutsfattandet om huruvida en åtgärd, en undersökning, vård, behandling eller rehabilitering inom hälso- och sjukvården ska höra till tjänsteutbudet grundar sig på en helhetsbedömning och i den ska patienternas jämlikhet och människovärdets okränkbarhet säkerställas.

En patient kan undersökas och behandlas med en undersöknings- och behandlingsmetod som inte hör till tjänsteutbudet, om användningen av metoden är medicinskt eller odontologiskt nödvändig på grund av en sjukdom eller skada som allvarligt hotar patientens liv eller hälsa med beaktande av patientens hälsotillstånd och den förväntade sjukdomsutvecklingen samt den hälsofördel och det terapeutiska värde som kan uppnås med metoden i den individuella situationen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av socialvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i socialvårdslagen (1301/2014) 3 § 7 punkten, sådan den lyder i lag 790/2022, och fogas till 3 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 790/2022 och 1280/2022, en ny 8 punkt och till lagen en ny 30 a § som följer:

3 §Definitioner

I denna lag avses med

7) verksamhetsenhet en funktionell helhet som har en offentlig eller privat serviceproducent som huvudman och som tillhandahåller socialservice i serviceproducentens lokaler eller i klientens hem,

8) tjänsteutbudet inom socialvården helheten av socialservice och annan verksamhet inom socialvården och de arbetsformer inom socialvården som ingår i dem.

30 a §Principerna för tjänsteutbudet inom socialvården

Vid planeringen av ordnandet och tillhandahållandet av socialvård samt vid beslutsfattandet om användning, ibruktagande och urbruktagande av service och arbetsformer är en förutsättning för att en service eller arbetsform inom socialvården ska höra till tjänsteutbudet inom socialvården, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, att

1) syftet är att tillgodose behovet av främjandet eller upprätthållandet av klientens sociala välfärd, trygghet eller funktionsförmåga eller att svara på ett socialt problem som förekommer bland befolkningen eller ett uppenbart hot om detta,

2) tillhandahållandet är klientsäkert,

3) effekten för välfärden är tillräcklig på basis av den evidens som finns tillgänglig, och

4) kostnaderna är skäliga i förhållande till de välfärdsfördelar som kan uppnås.

Beslutsfattandet om huruvida en service eller arbetsform inom socialvården ska höra till tjänsteutbudet inom socialvården grundar sig på en helhetsbedömning och i den ska klienternas jämlikhet och människovärdets okränkbarhet säkerställas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 36 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) 36 § 3 mom. 8 punkten som följer:

36 §Samarbetsavtal mellan välfärdsområden

Med beaktande av vad som föreskrivs om saken i denna lag och annanstans, bestäms i samarbetsavtalet arbetsfördelningen, samarbetet och samordningen mellan välfärdsområdena

8) vid ibruktagande, användning och urbruktagande av service och arbetsformer inom socialvården samt tjänster och metoder inom hälso- och sjukvården samt styrning i anslutning till dem med beaktande av 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen och 30 a § i socialvårdslagen samt de riksomfattande riktlinjerna som gäller det tjänsteutbud som avses i de bestämmelserna,

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av 10 kap. 1 § i fängelselagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i fängelselagen (767/2005) 10 kap. 1 § 5 mom., sådant det lyder i lag 1236/2016, som följer:

10 kap. – Social- och hälsovård

1 §Hälso- och sjukvård för fångar

Vid ordnandet av hälso- och sjukvården ska iakttas vad som föreskrivs i 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen om principerna för tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården samt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), mentalvårdslagen (1116/1990), lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och lagen om företagshälsovård (1383/2001). Vid ordnandet ska dessutom de enhetliga grunderna för vård som avses i 7 § i hälso- och sjukvårdslagen beaktas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

5.Lag om ändring av 6 kap. 1 § i häktningslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i häktningslagen (768/2005) 6 kap. 1 § 6 mom., sådant det lyder i lag 122/2023, som följer:

6 kap. – Social- och hälsovård

1 §Hälso- och sjukvård för häktade

Vid ordnandet av hälso- och sjukvården ska iakttas vad som föreskrivs i 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen om principerna för tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården samt lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994), mentalvårdslagen, lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och lagen om företagshälsovård (1383/2001).‏ Vid ordnandet ska dessutom de enhetliga grunderna för vård som avses i 7 § i hälso- och sjukvårdslagen beaktas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

6.Lag om ändring av 6 § i mentalvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut fogas till mentalvårdslagen (1116/1990) 6 §, sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lagarna 752/2015 och 583/2022, ett nytt 4 mom. som följer:

6 §Vård på statens sinnessjukhus

På den hälso- och sjukvård som ges på statens sinnessjukhus tillämpas vad som föreskrivs i 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen om principerna för tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården. Då tjänsterna tillhandahålls ska dessutom de enhetliga grunderna för vård som avses i 7 § i den lagen beaktas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

7.Lag om ändring av 3 § i lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande

I enlighet med riksdagens beslut fogas till lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande (695/2019) 3 §, sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lag 1137/2023, ett nytt 3 mom. som följer:

3 §Studerandehälsovård

På den studerandehälsovård som avses i denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 7 a § i hälso- och sjukvårdslagen om principerna för tjänsteutbudet inom hälso- och sjukvården. Då tjänsterna tillhandahålls ska dessutom de enhetliga grunderna för vård som avses i 7 § i den lagen beaktas.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att hälso- och sjukvårdslagen, socialvårdslagen och lagen om ordnande av social- och hälsovård ändras samt att fängelselagen, häktningslagen, mentalvårdslagen och lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande ändras i anslutning till detta. Syftet med lagförslagen är att främja social- och hälsovårdens verkningsfullhet samt kundernas och patienternas jämlikhet. Syftet är att öka öppenheten och godtagbarheten i fråga om val som gäller tjänsteutbudet inom social- och hälsovården såväl nationellt som vid ordnandet och genomförandet av tjänsterna. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska det föreskrivas om principerna enligt vilka tillhörigheten av tjänster och metoder till tjänsteutbudet och uteslutning av dem ur det ska genomföras inom den offentliga social- och hälsovården. Enligt regeringsprogrammet ska det föreskrivas om principerna för vilka tjänster och metoder som ska höra till den offentliga social- och hälsovårdens tjänsteutbud och hur de ska riktas i syfte att främja tjänsternas verkningsfullhet och jämlikhet. I hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen föreslås bestämmelser om principer enligt vilka tillhörigheten av tjänster och metoder till tjänsteutbudet och uteslutning av dem ur det ska genomföras inom den offentliga social- och hälsovården. De föreslagna principerna är behovsprincipen, säkerhetsprincipen, principen om verkningsfullhet och principen om kostnadsnyttoeffekt. Som genomgående principer föreslås jämlikhet och människovärdets okränkbarhet. Det föreslås att lagen om ordnande av social- och hälsovård ändras så att det i samarbetsavtalet mellan välfärdsområdena i fortsättningen ska avtalas om arbetsfördelning, samarbete och samordning mellan välfärdsområdena när det gäller service och arbetsformer inom socialvården samt ibruktagande, användning och urbruktagande av tjänster och metoder inom hälso- och sjukvården samt styrning i anslutning till dessa. Till fängelselagen, häktningslagen, mentalvårdslagen och lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande fogas hänvisningar till bestämmelserna om de enhetliga grunderna för vård och om principerna för tjänsteutbudet i hälso- och sjukvårdslagen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2027.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.