Lindrad beskattning av arbete
Lag om inkomstskatteskalan för 2026 och lag om ändring av inkomstskattelagen samt till vissa andra skattelagar
Beskattningen av arbete lindras från ingången av 2026 genom att de högsta marginalskatterna sänks samt arbetsinkomstavdraget och grundavdraget höjs. Som motvikt slopas avdragsrätten för fackföreningsavgifter, skattefriheten för tjänstecyklar och löntagarnas arbetsrumssavdrag.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 22.9.2025
- Senaste händelse
- 21.11.2025
- Omröstningar
- 12
- Anföranden
- 51
- Stadfäst
- 5.12.2025
- Författning
- 1140/2025
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I propositionen föreskrivs om en progressiv inkomstskatteskala för 2026 genom vilken de högsta marginalskatterna på förvärvsinkomster sänks till cirka 52 procent, skalans temporära översta trappsteg slopas och en indexjustering på 3,6 procent görs i de lägsta trappstegen. Maximibeloppet och inkomstgränserna för arbetsinkomstavdraget höjs, dess andra avtrappning slopas, barnförhöjningen höjs till 105 euro per barn, grundavdraget höjs och den nedre gränsen för tilläggsskatten på pensionsinkomster höjs till 60 000 euro. Dessutom slopas avdragsrätten för arbetsmarknadsorganisationers medlemsavgifter för både löntagare och arbetsgivare, skattefriheten för tjänstecyklar avskaffas, löntagarnas arbetsrumssavdrag för arbete i den egna bostaden slopas, källskatten för utländska experter sänks till 25 procent och förmånen utvidgas till att även gälla återflyttande finländska medborgare i högst 24 månader, beskattningen av villkorlig tilläggsköpeskilling och tilläggsvederlag flyttas till den tidpunkt då de fastställs samt föreskrivs att kostnader för juridisk rådgivning som föranleds av arbetsuppgifter och som betalas av arbetsgivaren ska vara skattefria för arbetstagaren.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2026 och minskar skatteintäkterna under 2026 statiskt med cirka 1,8 miljarder euro. Lindringen av inkomstbeskattningen gäller cirka 3,9 miljoner personer och gynnar proportionellt och i eurobelopp mest den högsta inkomstdecilen samt barnfamiljer. Slopandet av avdraget för fackförbunds och arbetsgivarorganisationers medlemsavgifter höjer den faktiska kostnaden för medlemskap för cirka två miljoner löntagare och ökar samfundsskatteutfallet med 20 miljoner euro. Slopandet av löntagarnas arbetsrumssavdrag för distansarbete skärper beskattningen för cirka 360 000 personer med i genomsnitt 158 euro per år. Avskaffandet av tjänstecykelns skattefrihet gäller nya förmåner som avtalats den 24 april 2025 eller senare (på tidigare förmåner tillämpas en övergångsperiod på högst fem år) och skärper beskattningen för mottagare av full förmån med hundratals euro per år. Källskatten på 25 procent för utländska och återflyttande specialister förbättrar företagens möjligheter att rekrytera spetskompetens till Finland.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 18.11.2025Riksdagen godkände lagen med rösterna 116–40.
Propositionen innehöll flera lagförslag som det röstades om separat. Här visas omröstningen om det huvudsakliga lagförslaget – de övriga finns nedan.
De Gröna och Centern röstade med regeringen. 43 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 20.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 5.12.2025.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
51 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
Debatten om att lindra beskattningen av arbete och slopa vissa skatteavdrag var mycket kontroversiell. Regeringspartierna ansåg att propositionen var viktig för att förbättra incitamenten att arbeta och stärka köpkraften. Oppositionen kritiserade å sin sida skattesänkningarna för att gynna höginkomsttagare för mycket och krävde att åtgärderna riktas till låg- och medelinkomsttagare.
- Riktas skattelindringarna för mycket till höginkomsttagare?
- Borde avdragsrätten för fackföreningsavgifter och tjänstecyklar bevaras?
- Påskyndar de föreslagna skattelösningarna den ekonomiska tillväxten och den inhemska efterfrågan på bästa sätt?
Gruppen understöder propositionen, eftersom en lindring av marginalskatten och beskattningen av arbetsinkomst förbättrar incitamenten att arbeta och sätter fart på den ekonomiska tillväxten.
”Tämän hallituksen esityksen myötä työnteon kannustavuus paranee huomattavasti Suomessa.”
— Ville Valkonen Gruppen stöder propositionen, eftersom den lindrar beskattningen av arbete, stärker köpkraften och förbättrar särskilt barnfamiljers utkomst via barnförhöjningen.
”Palkansaajien ostovoimaa on entisestään tuettava, ja palkasta on jäätävä enemmän käteen työtä tekevälle.”
— Anne Rintamäki - SDPEmot
Gruppen motsätter sig propositionen, eftersom den anser att skattelindringarna mest gynnar höginkomsttagare och att slopade avdrag till och med skärper beskattningen för många låg- och medelinkomsttagare.
”Nyt on tavallisten suomalaisten vuoro veronkevennyksissä.”
— Joona Räsänen - CenternEmot
Gruppen motsätter sig propositionens prioriteringar och kräver att skattesänkningarna riktas starkare till medelinkomsttagare samt att avdragen för distansarbete och tjänstecyklar bevaras.
”Meidän kohderyhmämme on tässä tavalliset keskituloiset suomalaiset palkansaajat, ne, jotka tienaavat 2 500—6 000 euroa kuukaudessa, valtaosa suomalaisista.”
— Markus Lohi - De GrönaEmot
Gruppen motsätter sig omfattande skattesänkningar för höginkomsttagare samt slopandet av cykelförmånen och avdragsrätten för fackföreningsavgifter och kräver att beskattningens tyngdpunkt flyttas till olägenheter.
”Suurituloisimpien verojen alentaminen ei ole perusteltua myöskään talouskasvun näkökulmasta.”
— Saara Hyrkkö - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsätter sig propositionen och kräver att lagarna förkastas, eftersom den anser att åtgärderna ökar inkomstskillnaderna och försvagar arbetstagarnas organisering till följd av att avdraget för fackföreningsavgifter slopas.
”Hallituksen verolinja antaa herkut niille, keillä jo on ennestään paljon, ja jättää muruset pienituloisille.”
— Hanna Sarkkinen - GrupplösaFör
Gruppen understöder propositionen och anser att lindringen av beskattningen av arbete och skattelättnaderna för experter som återvänder från utlandet stärker ekonomins tillväxtförutsättningar.
”Tämän hallituksen linja on selvä: vain työ luo kestävää kasvua, ja kasvu luo turvaa.”
— Juha Hänninen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 51 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 22.9.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 26.9.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 7.11.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 14.11.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 19.11.2025Toinen käsittely · Täysistunto
- 20.11.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag7
- 1Laki vuoden 2026 tuloveroasteikostaHyväksytty · 1140/2025 · 5.12.2025
- 2Laki tuloverolain muuttamisestaHyväksytty · 1141/2025 · 5.12.2025
- 3Laki verotusmenettelystä annetun lain 16 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1142/2025 · 5.12.2025
- 4Laki varainsiirtoverolain muuttamisestaHyväksytty · 1143/2025 · 5.12.2025
- 5Laki ulkomailta tulevan palkansaajan lähdeverosta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1144/2025 · 5.12.2025
- 6Laki elinkeinotulon verottamisesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1145/2025 · 5.12.2025
- 7Laki maatilatalouden tuloverolain 6 ja 7 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1146/2025 · 5.12.2025
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om inkomstskatteskalan för 2026
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Vid beskattningen för 2026 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överstiger den nedre gränsen, %
0 0 12,64
22 000 2 780,8 19
32 600 4 794,8 30,25
40 100 7 063,55 33,25
52 100 11 053,55 37,5
2 §
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 64 § 4 mom. och 110 § 2 mom., av dem 64 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1205/2020, ändras 31 § 1 mom. 6 punkten och 4 mom., 95 § 1 mom. 2 punkten, 106 §, 124 § 4 mom. samt 125 § 2 och 4 mom., av dem 31 § 4 mom. sådant det lyder i lag 716/2004, 106 § och 125 § 2 och 4 mom. sådana de lyder i lag 702/2024 och 124 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1510/2016, samt fogas till 31 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1170/1998, 716/2004, 876/2017, 1077/2020 och 619/2021, ett nytt 9 mom. och till lagen nya 69 e och 110 a § som följer:
31 §Särskilda stadganden om naturliga avdrag
Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat
6) avgifter till arbetslöshetskassor,
Avdragsgilla utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst och inte heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. Utgifter för förvärvande av dividendinkomst är dock avdragsgilla oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a–33 d § är skattefri inkomst. Avdragsgilla utgifter är inte medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och inte heller medlemsavgifter till sådana andra organisationer som enligt sina stadgar kan ha mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet.
Kostnaderna för en bostad eller fritidsbostad som den skattskyldige själv eller familjen använder är inte avdragsgilla utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst. Om den skattskyldige använder en ovan avsedd bostad för förvärv av andra skattepliktiga inkomster än löneinkomster, har den skattskyldige rätt att dra av kostnader för användningen av bostaden till högst det belopp som Skatteförvaltningen bestämmer för avdrag för arbetsrum. Skatteförvaltningen bestämmer årligen beloppen av avdrag för arbetsrum på basis av förvärvsverksamhetens storlek och omfattning och på basis av skäliga genomsnittliga kostnader för arbetsrum.
69 e §Kostnader för juridisk rådgivning som betalas av arbetsgivaren
Skattepliktig förmån uppkommer inte av sådana kostnader för juridisk rådgivning i en arbetstagares brottmål som betalas av arbetsgivaren, om
1) det ligger i arbetsgivarens intresse att betala kostnaderna för den juridiska rådgivningen,
2) målet har uppkommit i samband med utförandet av arbetsuppgifter,
3) det inte är uppenbart att arbetstagaren borde ha uppfattat sin verksamhet som lagstridig redan vid tidpunkten för gärningen, och
4) arbetstagaren inte har fått ersättning för samma kostnader från något annat håll och arbetstagaren förbinder sig att till arbetsgivaren betala den ersättning som han eller hon eventuellt senare får från något annat håll.
I 1 mom. avses med kostnader för juridisk rådgivning arbetstagarens kostnader för utredning av målet, förundersökning, åtalsprövning, förlikningsförhandling och rättegång.
Vad som i denna paragraf föreskrivs om kostnader som ett brottmål orsakar arbetstagaren tillämpas också på motsvarande kostnader som orsakas av åläggande av administrativa påföljder samt behandling av tvistemål.
Kostnader som betalats av arbetsgivaren räknas som skattepliktig förvärvsinkomst till den del arbetstagaren senare får ersättning från något annat håll för samma kostnader och arbetstagaren inte betalar ersättningen vidare till arbetsgivaren utan obefogat dröjsmål. Om en rättelse som gäller ovan avsedda inkomst på grund av bestämmelserna om tidsfrister inte kan göras i arbetstagarens beskattning för det skatteår under vilket arbetsgivaren har betalat kostnaderna, görs rättelsen för det äldsta skatteår för vilket den kan göras.
Vad som i denna paragraf föreskrivs om kostnader som betalas av arbetsgivaren tillämpas också på de motsvarande kostnader för en hyrd arbetstagare eller en arbetstagare i ett koncernbolag som betalas av den hyrda arbetstagarens användarföretag eller det andra koncernbolaget.
95 §Avdrag för inkomstens förvärvande
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av
2) avgifter till arbetslöshetskassor,
106 §Grundavdrag
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 4 265 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, minskas avdraget med 18 procent av den överskjutande inkomsten.
110 a §Periodisering av överlåtelsevinst
Överlåtelsevinst betraktas som inkomst för det skatteår under vilket ett köp eller byte eller en annan överlåtelse skedde.
Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett villkorligt överlåtelsepris som ska betalas först när det villkor som anges i överlåtelseavtalet uppfylls, och betalningsskyldigheten och beloppet fastställs efter det skatteår som avses i 1 mom., beskattas överlåtelsevinsten med avvikelse från 1 mom. till denna del som inkomst för det skatteår under vilket skyldigheten att betala det villkorliga överlåtelsepriset samt beloppet av det har fastställts.
Vid beräkningen av en del av en överlåtelsevinst som avses i 2 mom. beräknas hela överlåtelsevinsten på nytt genom att det sammanlagda beloppet av de fastställda delarna av överlåtelsepriset används som överlåtelsepris. Till skatteåret hänförs den del av den omräknade överlåtelsevinsten som överstiger beloppet av den överlåtelsevinst från samma överlåtelse som har beskattats under tidigare skatteår. Om det under ett tidigare skatteår har fastställts förlust för en överlåtelse, rättar Skatteförvaltningen den fastställda förlusten så att den motsvarar beloppet av den omräknade överlåtelsevinsten eller överlåtelseförlusten. Rättelsen görs med iakttagande av vad som i lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om rättelse av beskattningen. Rättelsen görs också när det saknas förutsättningar för rättelse av beskattningen.
124 §Fastställande av skatten
Fysiska personer ska betala 5,85 procent i tilläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget överskrider 60 000 euro. På tilläggsskatten för pensionsinkomst tillämpas de bestämmelser i denna lag eller någon annan lag som gäller den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten.
125 §Arbetsinkomstavdrag
Avdraget utgör 18 procent av det inkomstbelopp som avses i 1 mom. Avdragets maximibelopp är dock 3 430 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 35 000 euro minskar avdraget med 2 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 35 000 euro, tills nettoförvärvsinkomsten uppgår till 50 550 euro. Avdraget minskar inte för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 50 550 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.
Avdragets maximibelopp som avses i 2 mom. höjs med 105 euro för varje minderårigt barn för vilket den skattskyldige är vårdnadshavare vid skatteårets utgång. Om den skattskyldige inte omfattas av bestämmelserna om makar i denna lag och inte har en make utomlands, beviljas höjningen till dubbelt belopp i fråga om de barn för vilka den skattskyldige är enda vårdnadshavare.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026. Bestämmelserna i 110 a § tillämpas första gången på tilläggsköpesummor för vilka betalningsskyldigheten och beloppet fastställs den 1 januari 2026 eller därefter. På tilläggsköpesummor som fastställs före det tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen.
På cykelförmåner som arbetsgivare och arbetstagare har förbundit sig till den 23 april 2025 eller före det tillämpas de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen. Om en cykelförmån som omfattas av de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen har realiserats genom leasingavtal eller något annat motsvarande avtalsarrangemang, tillämpas bestämmelserna till utgången av avtalsperioden i fråga, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk. Om arbetsgivaren äger den cykel som utgör cykelförmånen och de bestämmelser i 64 § 4 mom. som gällde vid ikraftträdandet av lagen tillämpas på förmånen, ska bestämmelserna tillämpas till utgången av den tid för användningen av cykeln som avtalats före förmånen tagits i bruk, dock högst tills fem år har förflutit från det att förmånen togs i bruk.
3.Lag om ändring av 16 § i lagen om beskattningsförfarande
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 16 § 1 mom., sådant det lyder i lag 520/2010, som följer:
16 §Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter om utgifter och avdrag
Arbetslöshetskassorna ska för beskattningen lämna Skatteförvaltningen behövliga uppgifter om kassainbetalningar som är avdragsgilla vid beskattningen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagen tillämpas första gången när uppgifter lämnas för beskattningen för 2026. De bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas sista gången på de uppgifter som lämnas för 2025.
4.Lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om överlåtelseskatt (931/1996) 24 § 1 mom. och 29 §1 mom., av dem 29 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1026/2019, och fogas till 7 § ett nytt 2 mom. och till 21 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 991/2012 och 1191/2023, ett nytt 5 mom. som följer:
7 §Tidpunkten när skatten skall betalas
Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett villkorligt tilläggsvederlag för vilket betalningsskyldigheten och beloppet fastställs först efter det att skatten borde ha betalats enligt 1 mom., ska skatten till denna del betalas inom två månader från det att skyldigheten att betala vederlaget samt beloppet av det har fastställts.
21 §Tidpunkten när skatten skall betalas
Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett villkorligt tilläggsvederlag för vilket betalningsskyldigheten och beloppet fastställs efter det att skatten borde ha betalats enligt 1–4 mom., ska skatten till denna del betalas inom två månader från det att skyldigheten att betala vederlaget samt beloppet av det har fastställts.
24 §Utredning som skall företes när överlåtelse av värdepapper registreras samt samfundets ansvar
När överlåtelser av andra aktier eller andelsbevis än de som hör till värdeandelssystemet anmäls för anteckning i samfundets aktiebok eller förteckning över andelsbevis, ska anmälaren samtidigt visa att föreskriven skatt har betalats eller tagits ut för överlåtelsen. Om det i överlåtelseavtalet har avtalats om ett tilläggsvederlag som avses i 21 § 5 mom., betraktas som tillräcklig utredning en utredning om att en annan skatt har betalats eller tagits ut än den som ska betalas på tilläggsvederlaget efter anteckningen i aktieboken eller i förteckningen över andelsbevis.
29 §Utredning som skall företes om överlåtelse av fastighet
När lagfart och inskrivning söks ska sökanden lämna en utredning om betalningen av skatten samt annan behövlig utredning om omständigheter som påverkar skattens belopp. En utredning om betalningen av skatten behöver inte lämnas om inskrivningsmyndigheten har fått uppgift om betalningen av Skatteförvaltningen. I de situationer som avses i 7 § 2 mom. betraktas som en tillräcklig utredning om att skatten har betalats en utredning om att en annan skatt har betalats än den som ska betalas på tilläggsvederlaget efter ansökan om lagfart eller inskrivning.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången på överlåtelser som sker enligt överlåtelseavtal som ingåtts den dag lagen träder i kraft eller därefter. På överlåtelser som sker enligt överlåtelseavtal som ingåtts före den dag lagen träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
5.Lag om ändring av lagen om källskatt för löntagare från utlandet
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995) 2 § 1 mom. 4 punkten och 3 mom. samt 3 och 7 §, av dem 2 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1195/2023, 3 § sådan den lyder i lag 1558/2019 och 7 § sådan den lyder i lag 1133/2021, som följer:
2 §Definition av löntagare från utlandet
Med löntagare från utlandet avses vid tillämpningen av denna lag en fysisk person, om
4) personen inte har varit allmänt skattskyldig i Finland under de fem kalenderår som föregår det år då det arbete som avses i denna lag började.
Den skattskyldige anses vara löntagare från utlandet under en tid av högst 84 månader från det att det arbete som avses i denna lag började och så länge som detta arbete fortgår utan avbrott. Om den skattskyldige är finsk medborgare, anses denne dock vara löntagare från utlandet under en tid av högst 24 månader.
3 §Underlaget för och beloppet av skatten
Källskatten på löneinkomst är 25 procent av totalbeloppet av den lön för arbete enligt 2 § som är underkastad förskottsinnehållning beräknad enligt lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). Skattskyldig är inkomsttagaren. Skatten tas ut som en slutlig skatt så att arbetsgivaren drar av skatten från den lön som betalas.
7 §Tillämpningen av lagen i landskapet Åland
Om det på lön som en löntagare från utlandet uppbär ska betalas kommunalskatt till en kommun i landskapet Åland, är beloppet av källskatten på löneinkomst 7,3 procent. Om förutsättningar för tillämpningen av denna paragraf föreligger, ska anteckning därom göras i löntagarens skattekort.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 2 § 1 och 3 mom. tillämpas på arbete enligt denna lag som börjar den 1 januari 2026 eller därefter. Bestämmelserna i 3 och 7 § tillämpas på lön som betalas den 1 januari 2026 eller därefter.
6.Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 8 § 1 mom. 9 punkten, ändras 16 § 11 punkten och 18 § 4 mom. 5 punkten, sådana de lyder, 16 § 11 punkten i lag 364/2023 och 18 § 4 mom. 5 punkten i lag 1144/2021, och fogas till 16 §, sådan den lyder i lagarna 859/1981, 1164/1990, 717/2004, 1134/2005, 1077/2008, 987/2012 och 364/2023, nya 12–15 punkter som följer:
16 §
Såsom utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande anses inte:
11) skatter som ska betalas med stöd av lagen om tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen (363/2023),
12) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som enligt sina egna stadgar eller bolagsordningen har mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet eller vars stadgar eller bolagsordning är av så allmän natur att stadgarna eller bolagsordningen också omfattar främjande av mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet,
13) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är medlem i en förening eller annan juridisk person som avses i 12 punkten,
14) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är i en i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) avsedd intressegemenskap med en förening eller annan juridisk person som avses i 12 punkten,
15) ospecificerade serviceavgifter som en förening eller juridisk person som avses i 12, 13 eller 14 punkten tar ut av sina medlemmar i stället för medlemsavgifter.
18 §
Ett annat än ett offentligt noterat andelslags överskottsåterbäring till en medlem som idkar näringsverksamhet eller gårdsbruk är avdragbar, då
5) en andelslagsmedlems andel av andelskapitalet och röstvärde i andelslaget vid utgången av räkenskapsperioden är högst 10 procent tillsammans med medlemmar i närstående kretsar och i intressegemenskap som avses i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande, och
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026.
7.Lag om ändring av 6 och 7 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) 6 § 1 mom. 11 punkten, sådan den lyder i lag 718/1990, ändras 7 § 6 punkten, sådan den lyder i lag 1135/2005, och fogas till 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 847/1970, 509/1973, 1541/1992, 1135/2005 och 1156/2005, nya 7–10 punkter som följer:
7 §
Avdragbara utgifter äro icke:
6) böter, påföljdsavgifter eller andra betalningspåföljder av sanktionskaraktär,
7) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som enligt sina egna stadgar eller bolagsordningen har mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet eller vars stadgar eller bolagsordning är av så allmän natur att stadgarna eller bolagsordningen också omfattar främjande av mål med anknytning till arbetsmarknadsverksamhet,
8) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är medlem i en förening eller annan juridisk person som avses i 7 punkten,
9) medlemsavgifter till en sådan förening eller annan juridisk person som är i en i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) avsedd intressegemenskap med en förening eller annan juridisk person som avses i 7 punkten,
10) ospecificerade serviceavgifter som en förening eller juridisk person som avses i 7, 8 eller 9 punkten tar ut av sina medlemmar i stället för medlemsavgifter.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2026.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.