HE 146/2024 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 3.10.2024

Beaktande av samhällsekonomin vid medling

Lag om ändring av lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder

Riksförlikningsmannen och förlikningsnämnden för arbetstvister ska i fortsättningen beakta samhällsekonomins helhetsintresse och en fungerande lönebildning i sitt medlingsarbete och i sina förlikningsförslag. Riksförlikningsmannen eller en förlikningsman som denne förordnat är i fortsättningen även ordförande för förlikningsnämnden.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
3.10.2024
Senaste händelse
18.12.2024
Omröstningar
1
Anföranden
132
Stadfäst
19.12.2024
Författning
816/2024

Vad som föreslås

I lagen om medling i arbetstvister införs en bestämmelse om förlikningsmannens skyldighet att trygga samhällsekonomins helhetsintresse så att lönebildningen och arbetsmarknaden fungerar så bra som möjligt. Denna princip och den allmänna linje som formats på arbetsmarknaden ska iakttas även när förlikningsförslag läggs fram. Dessutom förenhetligas förlikningsnämndens praxis så att riksförlikningsmannen eller en förlikningsman leder nämnden och nämnden binds av samma medlingsregler som förlikningsmännen.

Vad det betyder

Ändringen befäster på lagnivå den praxis där den allmänna linje som öppnats av exportbranscherna används som grund för lönejusteringar vid statlig medling. Arbetsmarknadsorganisationerna kan fortfarande fritt avtala om anställningsvillkoren sinsemellan, men vid statlig medling kan förlikningsmannen inte förbigå samhällsekonomins helhetsintresse och den allmänna linjen. För arbetsgivarna ökar ändringen lönekostnadernas förutsägbarhet. På arbetstagarsidan och inom den offentliga sektorn kan ändringen göra det svårare att få löneuppgörelser som överskrider den allmänna linjen genom medlingsinstitutet. Lagen avses träda i kraft den 1 december 2024.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 16.12.2024

Riksdagen godkände lagen med rösterna 10790.

107
Jaa · godkändes
90
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 2 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 5 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 19.12.2024.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

132 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen förde en exceptionellt het och splittrad debatt om regeringens proposition om att ändra systemet för medling i arbetstvister så att det stöder en exportdriven lönemodell. Regeringspartierna ansåg att reformen är nödvändig för att trygga Finlands ekonomi och konkurrenskraft genom att skriva in den traditionella exportdrivna linjen i lag. Oppositionsgrupperna motsatte sig propositionen enhälligt och ansåg att den binder förlikningsmannens händer och driver kvinnodominerade branscher in i en permanent lönegrop.

  • Låser en exportdriven medlingsmodell kvinnodominerade branscher och den offentliga sektorn i en permanent lönegrop?
  • Begränsar lagförslaget riksförlikningsmannens oberoende och försvårar det lösningen av arbetstvister?
  • Borde man stifta lag om lönemodellen och lönebildningen i stället för att arbetsmarknadens parter avtalar om saken?
  • Samlingspartiet ansåg att den exportdrivna modellen tryggar Finlands samhällsekonomi, konkurrenskraft och finansieringsbasen för offentliga tjänster. Enligt gruppen skriver lagen endast in en sedan länge tillämpad praxis och begränsar inte parternas frihet att avtala om löner.

    Vientivetoista työmarkkinamallia vahvistava lakimuutos on merkittävä askel Suomen kilpailukyvyn ja taloudellisen vakauden turvaamiseksi.
    Juha Hänninen
  • Sannfinländarna stödde propositionen som en främjare av ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Gruppen betonade att parterna behåller sin avtalsfrihet och att det blev aktuellt att skriva in modellen i lag efter att arbetsmarknadsförhandlingarna strandat.

    Vientivetoinen palkkamalli toteutetaan kansantalouden turvaamiseksi ja kilpailukyvyn edistämiseksi.
    Jaana Strandman
  • Kristdemokraterna ansåg att den exportdrivna modellen är ett etablerat och motiverat tillvägagångssätt med tanke på samhällsekonomin och arbetsmarknaden.

    Vientivetoinen palkkamalli on ollut periaatteessa käytäntö jo 60-luvulta lähtien.
    Mika Poutala
  • SDPEmot

    SDP motsatte sig propositionen som en lönegropslag som försvagar riksförlikningsmannens oberoende och verksamhetsförutsättningar. Enligt gruppen hindrar lagen löneutvecklingen inom den offentliga sektorn och kvinnodominerade branscher och äventyrar avtalssamhället.

    Tämä laki on todellinen palkkakuoppalaki. Se tulee jättämään sekä matalapalkka- että naisvaltaiset alat palkkakuoppaan.
    Kim Berg
  • Centern motsatte sig lagstiftningen och ansåg att den innebär diktat på arbetsmarknaden i stället för avtal. Propositionen ökar enligt gruppen störningarna på arbetsmarknaden och försämrar lönejämställdheten mellan könen.

    Vientivetoinen palkkamalli on turha, epäselvä ja siinä on enemmän uhkia kuin mahdollisuuksia.
    Olga Oinas-Panuma
  • De Gröna motsatte sig lagen eftersom gruppen ansåg att modellen binder förlikningsmannens händer och cementerar kvinnodominerade branschers ogrundade löneskillnader och svaga inkomstnivå.

    Nyt hallitus haluaa estää tämän ja lukita naisvaltaiset alat palkkakuoppaan.
    Tiina Elo
  • Vänsterförbundet krävde att propositionen förkastas och ansåg att den strider mot jämställdheten och ensidigt gynnar arbetsgivarna samt hindrar att lönegropen inom låglöne- och vårdbranscherna åtgärdas.

    Vientivetoinen palkkamalli tulee toteutuessaan lukitsemaan julkiset naisvaltaiset alat palkkakuoppaan.
    Minja Koskela

Sammandraget är AI-genererat utifrån 132 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 146/2024 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 3.10.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
  2. 9.10.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 10.12.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
  4. 11.12.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 17.12.2024Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 17.12.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki työriitojen sovittelusta ja eräiden työtaistelutoimenpiteiden edellytyksistä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 816/2024 · 19.12.2024

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder (420/1962) 1 § 2 mom., 3 § 2 mom. 4 punkten, 11 § och 13 § 1 mom., sådana de lyder, 1 § 2 mom. och 3 § 2 mom. 4 punkten i sin finska språkdräkt i lag 354/2009 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2020, 11 § i sin finska språkdräkt delvis ändrad i lag 247/2024 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024 och 13 § 1 mom. i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024, och fogas till 3 § 2 mom., sådant det lyder i sin finska språkdräkt i lag 354/2009 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024, en ny 5 punkt, och till 13 §, sådan den lyder i sin finska språkdräkt delvis ändrad i lag 247/2024 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024, ett nytt 4 mom. som följer:

1 §Syfte och tillämpningsområde

För en viss medlingsuppgift kan en medlingsnämnd tillsättas. Ordförande för medlingsnämnden är riksmedlaren eller en medlare med uppgiften som bisyssla. Bestämmelser om tillsättande av en medlingsnämnd och biträdande av den utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 §Riksmedlarens uppgifter

Riksmedlaren ska

4) vid behov vara ordförande för en medlingsnämnd eller förordna en medlare till ordförande för nämnden,

5) utföra de övriga uppgifter som statsrådet ålägger riksmedlaren.

11 §Uppgörelse

Vid fullgörandet av sina medlingsuppgifter ska medlaren, efter att grundligt ha satt sig in i tvisten och på dess bedömande väsentligen inverkande omständigheter samt parternas yrkanden, försöka förmå parterna att noggrant fastställa tvistepunkterna och inskränka dessa till det minsta möjliga samt eftersträva uppgörelse parterna emellan närmast på grundvalen av deras egna förslag och anbud, i vilka medlaren ska föreslå sådana eftergifter och jämkningar, som ändamålsenlighet och skälighet syns kräva.

Vid fullgörandet av sina medlingsuppgifter ska medlaren i syfte att trygga det övergripande samhällsekonomiska intresset förfara så att lönebildningen fungerar på bästa möjliga sätt och arbetsmarknadens funktionssätt inte äventyras.

13 §Förslag till uppgörelse och avbrytande av medling

Lyckas inte medlaren genom förhandlingar eller på annat sätt bilägga tvisten, kan medlaren med iakttagande av 11 § lägga fram ett skriftligt förslag till uppgörelse för parterna med uppmaning till dem att inom en kort, av medlaren utsatt tid godkänna förslaget. Förslaget får inte utan medlarens samtycke offentliggöras innan medlingen genomdrivits eller avbrutits.

Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas även på ett förslag till uppgörelse framlagt av en medlingsnämnd.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder ändras. Propositionen hänför sig till regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. I propositionen föreslås bestämmelser i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder enligt vilka medlare är ålagda att vid fullgörandet av sitt medlingsuppdrag och i syfte att trygga det övergripande samhällsekonomiska intresset förfara så att lönebildningen fungerar på bästa möjliga sätt och arbetsmarknadens funktionssätt inte äventyras. Enligt förslaget ska medlaren vid fullgörandet av sitt medlingsuppdrag vägleda parterna i arbetstvisten till att hitta lösningar som är väl avvägda med hänsyn till Finlands konkurrenskraft och en välfungerande lönebildning. Medlaren ska enligt förslaget iaktta denna princip också när medlaren lägger fram ett förslag till uppgörelse. Förslaget avses utgöra en legislativ grund för beaktande vid medlingsverksamhet av faktorer som är väsentliga med tanke på det övergripande samhällsekonomiska intresset och en fungerande lönebildning. Propositionen innehåller dessutom förslag vars syfte är att förenhetliga de tillvägagångssätt som medlingsnämnder tillsatta för en viss medlingsuppgift följer. I lagen föreslås en bestämmelse om att riksmedlaren eller en av denne förordnad medlare ska vara ordförande för medlingsnämnden. Medlingsnämnden föreslås vara bunden av samma bestämmelser avsedda att främja arbetsmarknadens funktionssätt som medlaren. Lagens bestämmelser om lämnande av förslag till uppgörelse ska också tillämpas på medlingsnämndens förslag till uppgörelse. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 december 2024.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.