Beaktande av samhällsekonomin vid medling
Lag om ändring av lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder
Riksförlikningsmannen och förlikningsnämnden för arbetstvister ska i fortsättningen beakta samhällsekonomins helhetsintresse och en fungerande lönebildning i sitt medlingsarbete och i sina förlikningsförslag. Riksförlikningsmannen eller en förlikningsman som denne förordnat är i fortsättningen även ordförande för förlikningsnämnden.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 3.10.2024
- Senaste händelse
- 18.12.2024
- Omröstningar
- 1
- Anföranden
- 132
- Stadfäst
- 19.12.2024
- Författning
- 816/2024
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I lagen om medling i arbetstvister införs en bestämmelse om förlikningsmannens skyldighet att trygga samhällsekonomins helhetsintresse så att lönebildningen och arbetsmarknaden fungerar så bra som möjligt. Denna princip och den allmänna linje som formats på arbetsmarknaden ska iakttas även när förlikningsförslag läggs fram. Dessutom förenhetligas förlikningsnämndens praxis så att riksförlikningsmannen eller en förlikningsman leder nämnden och nämnden binds av samma medlingsregler som förlikningsmännen.
Vad det betyder
Ändringen befäster på lagnivå den praxis där den allmänna linje som öppnats av exportbranscherna används som grund för lönejusteringar vid statlig medling. Arbetsmarknadsorganisationerna kan fortfarande fritt avtala om anställningsvillkoren sinsemellan, men vid statlig medling kan förlikningsmannen inte förbigå samhällsekonomins helhetsintresse och den allmänna linjen. För arbetsgivarna ökar ändringen lönekostnadernas förutsägbarhet. På arbetstagarsidan och inom den offentliga sektorn kan ändringen göra det svårare att få löneuppgörelser som överskrider den allmänna linjen genom medlingsinstitutet. Lagen avses träda i kraft den 1 december 2024.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 16.12.2024Riksdagen godkände lagen med rösterna 107–90.
Regeringen ja, oppositionen nej. 2 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 5 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 19.12.2024.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
132 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen förde en exceptionellt het och splittrad debatt om regeringens proposition om att ändra systemet för medling i arbetstvister så att det stöder en exportdriven lönemodell. Regeringspartierna ansåg att reformen är nödvändig för att trygga Finlands ekonomi och konkurrenskraft genom att skriva in den traditionella exportdrivna linjen i lag. Oppositionsgrupperna motsatte sig propositionen enhälligt och ansåg att den binder förlikningsmannens händer och driver kvinnodominerade branscher in i en permanent lönegrop.
- Låser en exportdriven medlingsmodell kvinnodominerade branscher och den offentliga sektorn i en permanent lönegrop?
- Begränsar lagförslaget riksförlikningsmannens oberoende och försvårar det lösningen av arbetstvister?
- Borde man stifta lag om lönemodellen och lönebildningen i stället för att arbetsmarknadens parter avtalar om saken?
Samlingspartiet ansåg att den exportdrivna modellen tryggar Finlands samhällsekonomi, konkurrenskraft och finansieringsbasen för offentliga tjänster. Enligt gruppen skriver lagen endast in en sedan länge tillämpad praxis och begränsar inte parternas frihet att avtala om löner.
”Vientivetoista työmarkkinamallia vahvistava lakimuutos on merkittävä askel Suomen kilpailukyvyn ja taloudellisen vakauden turvaamiseksi.”
— Juha Hänninen Sannfinländarna stödde propositionen som en främjare av ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Gruppen betonade att parterna behåller sin avtalsfrihet och att det blev aktuellt att skriva in modellen i lag efter att arbetsmarknadsförhandlingarna strandat.
”Vientivetoinen palkkamalli toteutetaan kansantalouden turvaamiseksi ja kilpailukyvyn edistämiseksi.”
— Jaana Strandman Kristdemokraterna ansåg att den exportdrivna modellen är ett etablerat och motiverat tillvägagångssätt med tanke på samhällsekonomin och arbetsmarknaden.
”Vientivetoinen palkkamalli on ollut periaatteessa käytäntö jo 60-luvulta lähtien.”
— Mika Poutala - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionen som en lönegropslag som försvagar riksförlikningsmannens oberoende och verksamhetsförutsättningar. Enligt gruppen hindrar lagen löneutvecklingen inom den offentliga sektorn och kvinnodominerade branscher och äventyrar avtalssamhället.
”Tämä laki on todellinen palkkakuoppalaki. Se tulee jättämään sekä matalapalkka- että naisvaltaiset alat palkkakuoppaan.”
— Kim Berg - CenternEmot
Centern motsatte sig lagstiftningen och ansåg att den innebär diktat på arbetsmarknaden i stället för avtal. Propositionen ökar enligt gruppen störningarna på arbetsmarknaden och försämrar lönejämställdheten mellan könen.
”Vientivetoinen palkkamalli on turha, epäselvä ja siinä on enemmän uhkia kuin mahdollisuuksia.”
— Olga Oinas-Panuma - De GrönaEmot
De Gröna motsatte sig lagen eftersom gruppen ansåg att modellen binder förlikningsmannens händer och cementerar kvinnodominerade branschers ogrundade löneskillnader och svaga inkomstnivå.
”Nyt hallitus haluaa estää tämän ja lukita naisvaltaiset alat palkkakuoppaan.”
— Tiina Elo - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet krävde att propositionen förkastas och ansåg att den strider mot jämställdheten och ensidigt gynnar arbetsgivarna samt hindrar att lönegropen inom låglöne- och vårdbranscherna åtgärdas.
”Vientivetoinen palkkamalli tulee toteutuessaan lukitsemaan julkiset naisvaltaiset alat palkkakuoppaan.”
— Minja Koskela
Sammandraget är AI-genererat utifrån 132 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 146/2024 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 3.10.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
- 9.10.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 10.12.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
- 11.12.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 17.12.2024Toinen käsittely · Täysistunto
- 17.12.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki työriitojen sovittelusta ja eräiden työtaistelutoimenpiteiden edellytyksistä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 816/2024 · 19.12.2024
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder (420/1962) 1 § 2 mom., 3 § 2 mom. 4 punkten, 11 § och 13 § 1 mom., sådana de lyder, 1 § 2 mom. och 3 § 2 mom. 4 punkten i sin finska språkdräkt i lag 354/2009 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2020, 11 § i sin finska språkdräkt delvis ändrad i lag 247/2024 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024 och 13 § 1 mom. i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024, och fogas till 3 § 2 mom., sådant det lyder i sin finska språkdräkt i lag 354/2009 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024, en ny 5 punkt, och till 13 §, sådan den lyder i sin finska språkdräkt delvis ändrad i lag 247/2024 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024, ett nytt 4 mom. som följer:
1 §Syfte och tillämpningsområde
För en viss medlingsuppgift kan en medlingsnämnd tillsättas. Ordförande för medlingsnämnden är riksmedlaren eller en medlare med uppgiften som bisyssla. Bestämmelser om tillsättande av en medlingsnämnd och biträdande av den utfärdas genom förordning av statsrådet.
3 §Riksmedlarens uppgifter
Riksmedlaren ska
4) vid behov vara ordförande för en medlingsnämnd eller förordna en medlare till ordförande för nämnden,
5) utföra de övriga uppgifter som statsrådet ålägger riksmedlaren.
11 §Uppgörelse
Vid fullgörandet av sina medlingsuppgifter ska medlaren, efter att grundligt ha satt sig in i tvisten och på dess bedömande väsentligen inverkande omständigheter samt parternas yrkanden, försöka förmå parterna att noggrant fastställa tvistepunkterna och inskränka dessa till det minsta möjliga samt eftersträva uppgörelse parterna emellan närmast på grundvalen av deras egna förslag och anbud, i vilka medlaren ska föreslå sådana eftergifter och jämkningar, som ändamålsenlighet och skälighet syns kräva.
Vid fullgörandet av sina medlingsuppgifter ska medlaren i syfte att trygga det övergripande samhällsekonomiska intresset förfara så att lönebildningen fungerar på bästa möjliga sätt och arbetsmarknadens funktionssätt inte äventyras.
13 §Förslag till uppgörelse och avbrytande av medling
Lyckas inte medlaren genom förhandlingar eller på annat sätt bilägga tvisten, kan medlaren med iakttagande av 11 § lägga fram ett skriftligt förslag till uppgörelse för parterna med uppmaning till dem att inom en kort, av medlaren utsatt tid godkänna förslaget. Förslaget får inte utan medlarens samtycke offentliggöras innan medlingen genomdrivits eller avbrutits.
Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas även på ett förslag till uppgörelse framlagt av en medlingsnämnd.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.