Begränsning av kommunala vårdutläggningar och investeringar
Lagar om ändring av lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården och lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform
Kommuners och samkommuners möjligheter att göra stora bygginvesteringar och långa utläggningar av tjänster inom social- och hälsovården begränsas hårdare än tidigare. Giltighetstiden för begränsningarna och för kommunernas samarbetsförpliktelser inom social- och hälsovården förlängs med ett år eftersom social- och hälsovårdsreformen har försenats.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 30.11.2017
- Senaste händelse
- 21.12.2017
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 76
- Stadfäst
- 28.12.2017
- Författning
- 1057/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Den temporära begränsningslagens giltighetstid förlängs till utgången av 2020 och samarbetsförpliktelserna enligt Paras-ramlagen till utgången av 2019. Tröskeln för det uppsägningsvillkor som krävs i avtal om utkontraktering sänks från 50 procent till 30 procent av kommunens driftskostnader för social- och hälsovården, om avtalet fortsätter efter 2020. Dessutom skärps förutsättningarna för att bevilja undantagslov för bygginvesteringar på över 5 miljoner euro, så att de endast gäller projekt som är nödvändiga för att trygga servicen.
Vad det betyder
Ändringen hindrar kommuner och samkommuner från att binda de framtida landskapen vid långvariga och dyra avtal eller fastighetsprojekt innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Den påverkar direkt kommuner, sjukvårdsdistrikt och privata företag inom hälso- och sjukvård samt omsorg, vars omfattande avtal måste innehålla en uppsägningsrätt för landskapet utan ersättningsskyldighet. Samtidigt tryggas att de nuvarande samarbetsområdena inom social- och hälsovården kan fortsätta sin verksamhet fram till utgången av 2019.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Lausumaehdotus, mietintö / Savio
Ja vann med rösterna 100–88.
Regeringen ja, oppositionen nej. 1 röstade blankt, 10 var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.12.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
76 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I riksdagen rådde bred enighet om att kommunernas utläggningar inom social- och hälsovården och stora investeringar temporärt måste begränsas innan social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Det rådde dock diskussion om hur stränga begränsningarna borde vara och vad kommunfältets ökade iver att lägga ut tjänster och rådande osäkerhet berodde på. Oppositionen ansåg att regeringens föreslagna utläggningsgräns på 30 procent var otillräcklig och krävde att den skulle skärpas till 15 procent.
- Är de föreslagna gränserna för utläggning på 30 procent tillräckliga eller borde gränsen sänkas till 15 procent?
- Beror kommunernas iver att lägga ut tjänster på den osäkerhet som regeringens beredning av social- och hälsovårdsreformen och jourförordningen har skapat?
Begränsningarna är en nödvändig korrigerande åtgärd för att förhindra oändamålsenliga totalutläggningar i kommunerna och trygga verksamhetsförutsättningarna för den framtida landskapsmodellen.
”Olemme tekemässä aivan oikeaa korjausliikettä ennen tätä varsinaista lakia.”
— Harri Jaskari - CenternFör
Att förlänga och skärpa begränsningslagen är nödvändigt för att förhindra långa avtal och okontrollerade fastighetsinvesteringar som binder de framtida landskapen under övergångsfasen i social- och hälsovårdsreformen.
”Lailla puututaan kahteen merkittävään asiaan, sote-palvelujen ulkoistamiseen ja rakennusinvestointeihin.”
— Annika Saarikko - Blå framtidFör
Lagen är en nödvändig åtgärd för att stoppa multinationella hälsojättars aggressiva marknadsinbrytningar och avtal som är ofördelaktiga för kommunerna.
”Tämä rajoituslaki tulee todella tarpeeseen.”
— Matti Torvinen - SannfinländarnaFör med reservationer
Begränsningsåtgärderna är nödvändiga, men regeringens åtgärder har kommit för sent och den föreslagna gränsen på 30 procent är otillräcklig för att förhindra de avtal om utläggning som hälsoföretag sluter.
”Hallitus esittää 30 prosentin rajaa voimassa olevan 50:n sijaan. Suunta on oikea, mutta kyllä täytyy myöntää, että se on riittämätön.”
— Toimi Kankaanniemi - SDPFör med reservationer
Begränsningarna är nödvändiga, men gränsen på 30 procent är otillräcklig och lämnar utrymme för betydande utläggningar, varför gränsen borde skärpas till 15 procent.
”Pidämme rajoituksen tiukentamista oikeansuuntaisena mutta riittämättömänä.”
— Anneli Kiljunen - De GrönaFör med reservationer
Skärpningen av lagen är en nödvändig nödbroms för att hindra paniklösningar i kommunerna, men situationen är en följd av regeringens egen ryckiga och försenade beredning av social- och hälsovårdsreformen.
”Tämä laki on todella tarpeellinen, mutta kuten sanottu, tämä on kyllä nyt hätäjarrua, mutta hyvä, että se edes tässä kohtaa on otettu käyttöön.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetFör med reservationer
Begränsningslagen är en nödvändig nödbroms, men den undanröjer inte ensam den osäkerhet i kommunfältet som regeringens social- och hälsovårdsreform och jourreform har orsakat, och begränsningsgränsen borde sänkas till 15 procent.
”Tämä nyt lähetekeskustelussa oleva sote-ulkoistusten rajoituslaki on siis ehdottoman tarpeellinen, mutta se ei kuitenkaan ole riittävä rauhoittamaan tilannetta maassa.”
— Hanna Sarkkinen - SFPFör med reservationer
Temporära begränsningar är nödvändiga, men hela lagbehovet beror på problemen i beredningen av social- och hälsovårdsreformen samt jourförordningen, vilka har drivit kommunerna till nödlösningar.
”Kyllähän tämä koko asia lähti raiteiltaan silloin 2015, kun kaksi toisiinsa kuulumatonta asiaa, valinnanvapaus ja maakuntamalli, lähdettiin koplaamaan toisiinsa.”
— Anders Adlercreutz - KristdemokraternaFör med reservationer
Begränsningslagen är en understödd nödlösning, men kommunernas förhastade åtgärder beror på regeringens oklara beredning av social- och hälsovårdsreformen och förordningen om centralisering av den specialiserade sjukvården.
”Tämä hätäratkaisu kertoo todellakin siitä, miten sekavassa tilanteessa soten valmistelu on.”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 76 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja hallintovaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Täysistunto keskeytettiin kello 15.58. Täysistuntoa jatkettiin kello 16.16. 1. lakiehdotuksen 3 § Selonteko hyväksyttiin. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 182/2017 vp sisältyvien 1.—2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 30.11.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 4.12.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 14.12.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 15.12.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 20.12.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki kuntien ja kuntayhtymien eräiden oikeustoimien väliaikaisesta rajoittamisesta sosiaali- ja terveydenhuollossa annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1057/2017 · 28.12.2017
- 2Laki eräiden kunta- ja palvelurakenneuudistuksesta annetussa laissa säädettyjen velvoitteiden soveltamisesta annetun lain 1 ja 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1058/2017 · 28.12.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården (548/2016) 3 § 1 och 2 mom. samt 4 och 7 § som följer:
3 §Avtal med privata tjänsteproducenter samt avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader och lokaler
Kommuner och samkommuner ska i avtal som de ingår med privata tjänsteproducenter och i avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader och lokaler, vilka ingås efter ikraftträdandet av denna lag och är i kraft efter 2019, inkludera ett avtalsvillkor enligt vilket den som har lagstadgat organiseringsansvar för social- och hälsovården har rätt att säga upp avtalet under år 2020 så att det slutar gälla tolv månader från uppsägningen utan att uppsägningen medför ersättningsskyldighet. Trots det som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) kan uppsägningsvillkoret införas också i gällande upphandlingskontrakt utan något nytt upphandlingsförfarande.
Ett avtalsvillkor enligt 1 mom. ska tas in i sådana i 1 mom. avsedda avtal med en privat tjänsteproducent vars uppskattade årliga värde överstiger trettio procent av de årliga driftsekonomiutgifterna enligt det senaste bokslutet för den social- och hälsovård som kommunen eller samkommunen har organiseringsansvar för och avtalet fortsätter att gälla efter 2020. Om en kommun eller samkommun under den tid denna lag är i kraft ingår fler än ett avtal med samma privata tjänsteproducent och avtalens sammanlagda värde överstiger den ovannämnda gränsen, ska uppsägningsvillkoret likaså tas in i alla dessa avtal. Om avtal ingås med flera olika producenter ska ett uppsägningsvillkor tas in i ett avtal som medför att gränsen på trettio procent överskrids samt i alla avtal som ingås efter detta avtal.
4 §Investeringar i byggnader
En kommun eller samkommun får inte ingå sådana förbindelser om investeringar i byggnader som används inom social- och hälsovården för vilka de totala kostnaderna exklusive mervärdesskatt överstiger fem miljoner euro.
Trots det som föreskrivs i 1 mom. får en kommun eller samkommun ansöka om dispens för att ingå en förbindelse om en sådan investering som avses i 1 mom. Social- och hälsovårdsministeriet kan bevilja dispens, om investeringen är nödvändig och brådskande för att trygga tillgången till tjänsterna. Trots det som föreskrivs i 1 mom. får kommuner och samkommuner ingå förbindelser om investeringar som hänför sig till årligt underhåll av byggnader samt om sådana investeringar som är nödvändiga utifrån tillsynsmyndighetens inspektioner. Ansökan ska innehålla en redogörelse för investeringskostnaderna samt för investeringens övriga ekonomiska konsekvenser.
Bestämmelserna om investeringar i 1 och 2 mom. gäller även sådana investeringar i byggnader som görs med stöd av avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader för vilka de totala kostnaderna exklusive mervärdesskatt överstiger fem miljoner euro och av vars avtalsvillkor följer att projektet kan jämställas med en investering i kommunens eller samkommunens egendom. Om en kommun eller samkommun har fått dispens enligt 2 mom. för en sådan investering ska 3 § inte tillämpas på ett avtal om den investering som dispensen avser.
7 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och gäller till och med den 31 december 2020.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av 1 och 2 § i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform (490/2014) 1 och 2 §, sådana de lyder i lag 1436/2015, som följer:
1 §Förlängd tillämpning av samarbetsförpliktelsen
Genom denna lag förlängs tillämpningen av 5, 5 a och 5 b § i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) samt giltighetstiden för de samarbetsförpliktelser inom primärvården och socialvården som statsrådet ålagt med stöd av 5 a § eller 15 § 2 mom. i den lagen till utgången av 2019. Kommunen behöver dock inte till det samarbetsområde som avses i 5 § i den nämnda lagen överföra skötseln av sådana uppgifter som den skött vid ikraftträdandet av denna lag.
Genom denna lag förlängs dessutom den behörighet som föreskrivs statsrådet i 15 § 2 mom. i den lag som nämns i 1 mom. till utgången av 2019.
2 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 och gäller till och med den 31 december 2019.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.