HE 226/2020 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 19.11.2020

Allmänt åtal för hot i arbetet

Lag om ändring av 25 kap. 9 § i strafflagen

Olagligt hot som görs på grund av arbetsuppgifter eller ett offentligt förtroendeuppdrag faller under allmänt åtal om gärningsmannen kommer utanför arbetsgemenskapen. Att inleda förundersökning och väcka åtal kräver i fortsättningen inte ett eget straffyrkande från offret.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
19.11.2020
Senaste händelse
18.6.2021
Omröstningar
2
Anföranden
29
Stadfäst
29.6.2021
Författning
698/2021

Vad som föreslås

Strafflagen ändras så att olagligt hot ändras från ett målsägandebrott till en gärning som faller under allmänt åtal då det riktas mot en person på grund av dennes arbetsuppgifter eller offentliga förtroendeuppdrag och gärningsmannen inte hör till arbetsplatsens egen personal. I övriga situationer mellan privatpersoner förblir olagligt hot fortfarande i regel ett målsägandebrott.

Vad det betyder

Ändringen stärker arbetstagares och beslutsfattares skydd mot trakasserier, samordnad förföljelse och hot om våld samt undanröjer den tröskel som rädsla skapat för offer att yrka på straff. Den påverkar i synnerhet kundbetjänare, anställda inom social- och hälsovården, lärare, journalister, forskare samt kommunala och statliga förtroendevalda. Reformen beräknas leda till cirka 1 200 nya förundersökningar om olagligt hot per år för polisen och medföra årliga tilläggskostnader på totalt cirka 1,9 miljoner euro för polisen, åklagarna och domstolarna. Lagen avses träda i kraft hösten 2021.

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.

Jämnaste omröstningen2:a behandlingen · 15.6.2021

Betänkandet / Sebastian Tynkkynen , förslag till uttalande

Ja vann med rösterna 4211.

42
Jaa · ja
11
Ei · nej

Samlingspartiet röstade med regeringen. 146 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNSamlSannfObundenTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.6.2021.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

29 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen var i stor utsträckning enig om att olagligt hot som riktar sig mot arbete eller ett offentligt förtroendeuppdrag ska ändras till ett brott under allmänt åtal för att skydda arbetstagare och beslutsfattare. Diskussion och meningsskiljaktigheter väcktes däremot kring begreppet samordnad förföljelse och frågan om lagstiftningen borde skärpas mer allmänt även för att bekämpa andra former av trakasserier. Särskilt oppositionspartiet Sannfinländarna varnade för att använda vaga begrepp och för att yttrandefriheten äventyras.

  • Borde den straffrättsliga regleringen av samordnad förföljelse och trakasserier skärpas separat i större utsträckning?
  • Äventyrar införandet av begreppet samordnad förföljelse i lagstiftningen medborgarnas yttrandefrihet och rätt att kritisera beslutsfattare?
  • SDPFör

    Gruppen uttryckte sitt starka stöd för regeringens proposition som ett sätt att ingripa mot allvarliga systematiska trakasserier och hot inom olika branscher.

    Tämä hallituksen esitys on jälleen yksi konkreettinen toimi hallitusohjelman määrätietoisesta toteuttamisesta.
    Paula Werning
  • Gruppen ansåg att lagändringen var en mycket bra och nödvändig åtgärd för att stoppa hot som urholkar demokratin och samhällets grundpelare.

    Pidän erittäin hyvänä, että työntekijöiden ja julkista luottamustehtävää hoitavan henkilön laittomaan uhkailuun ollaan viimeinkin puuttumassa.
    Jouni Ovaska
  • Gruppen stödde förslaget som ett viktigt steg för att få bukt med hot och samordnad förföljelse, men ansåg att det också behövs fortsatta åtgärder för att bekämpa trakasserier.

    Nyt esitetty muutos tehostaisikin sekä yhteiskunnan että työnantajan reagointimahdollisuuksia työtehtävissä ja julkisissa luottamustehtävissä toimiviin kohdistunutta uhkailua ja maalittamista vastaan ja parantaisi näin uhriksi joutuvien henkilöiden asemaa.
    Sofia Virta
  • Gruppen understödde reformen eftersom den flyttar ansvaret för att inleda en straffprocess bort från det enskilda offret och förbättrar skyddet för arbetstagare.

    On tärkeää, että lainsäädännöllä nyt puututaan siihen, ettei laittoman vihapuheen vastustaminen jää vain uhrin harteille.
    Veronika Honkasalo
  • SFPFör

    Gruppen ansåg att lagförslaget var en mycket viktig åtgärd för att garantera säkerheten för arbetstagare, myndigheter och beslutsfattare samt för att trygga demokratins funktionsförmåga i ett hårdare klimat.

    Laittoman uhkauksen syyteoikeuden laajentaminen parantaa uhrin asemaa ja viranomaisten mahdollisuuksia puuttua siihen.
    Anna-Maja Henriksson
  • Gruppen gav sitt fulla stöd till lagförslaget och önskade att allmän åtalsrätt i fortsättningen även utsträcks till andra trakasseri- och ärekränkningsbrott.

    Haluan antaa kaiken tukeni tälle esitykselle, joka on ehdottoman tärkeä.
    Pihla Keto-Huovinen
  • SannfinländarnaFör med reservationer

    Gruppen understödde ändringen av åtalsrätten vid olagligt hot, men motsatte sig utskottets uttalande om att utreda samordnad förföljelse och varnade för inskränkningar i yttrandefriheten samt för att polisanmälningar politiseras.

    Yhdymme perussuomalaisina valiokunnan mietintöön koskien laittoman uhkauksen syyteoikeussäännöksen muuttamista ja korostamme pitävämme tärkeänä, että työtehtävä ja julkinen luottamustoimi voidaan suorittaa ilman väkivallalla tai muulla rikoksella uhkaamista.
    Sebastian Tynkkynen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 29 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin lakivaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 226/2020 vp sisältyvien 1.—3. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 19.11.2020Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
  2. 24.11.2020Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 3.6.2021Valiokunnan mietintö tai lausunto · lakivaliokunta
  4. 8.6.2021Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 16.6.2021Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 17.6.2021Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki rikoslain 25 luvun 9 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 698/2021 · 29.6.2021

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av 25 kap. 9 § i strafflagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889) 25 kap. 9 §, sådan den lyder i lag 441/2011, som följer:

25 kap. – Om brott mot friheten

9 §Åtalsrätt

Åklagaren får väcka åtal för frihetsberövande av oaktsamhet, olaga hot eller olaga tvång endast, om målsäganden anmäler brottet till åtal eller om ett livsfarligt hjälpmedel har använts vid olaga hot eller olaga tvång, eller om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver att åtal väcks.

Åklagaren får därtill väcka åtal för olaga hot, om gärningen har riktat sig mot en person på grund av personens arbetsuppgift och gärningsmannen inte hör till arbetsplatsens personal. Åklagaren får väcka åtal för olaga hot även om gärningen har riktat sig mot en person på grund av personens offentliga förtroendeuppdrag.

Åklagaren får inte väcka åtal för egenmäktigt omhändertagande av barn, om ett sådant åtal skulle strida mot barnets fördel. Innan åtal väcks ska socialnämnden i den kommun höras där barnet är bosatt eller befinner sig eller som annars uppenbarligen har de bästa uppgifterna om barnet.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att strafflagen ändras. Bestämmelsen om åtalsrätt för olaga hot ändras enligt förslaget så att gärningen hör under allmänt åtal, om olaga hot riktas mot en person på grund av personens arbetsuppgift och gärningsmannen inte hör till arbetsplatsens personal. Åklagaren får väcka åtal för olaga hot även om gärningen har riktat sig mot en person på grund av personens offentliga förtroendeuppdrag. Lagen avses träda i kraft hösten 2021.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.