Fortsatta begränsningar för kommuners vårdavtal
Lagar om ändring av 3 och 7 § i lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården och 1 och 2 § i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform
Kommunernas möjlighet att göra långvariga utläggningar av social- och hälsovårdstjänster på entreprenad och stora fastighetsinvesteringar begränsas till slutet av 2022. Samtidigt fortsätter kommunernas skyldighet att höra till samarbetsområden för social- och hälsovården till slutet av 2020.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 22.11.2018
- Senaste händelse
- 20.12.2018
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 28
- Stadfäst
- 28.12.2018
- Författning
- 1326/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Den temporära lagen om begränsning av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården förlängs med två år fram till slutet av 2022 och samarbetsförpliktelserna enligt kommun- och servicestrukturreformen med ett år fram till slutet av 2020. Nya långvariga service- och hyresavtal måste innehålla ett villkor om att den framtida arrangören kan säga upp avtalet under 2021 eller 2022 med ett års uppsägningstid utan ersättningsskyldighet.
Vad det betyder
Ändringen gäller kommuner, samkommuner och serviceproducenter inom social- och hälsovården. Genom begränsningarna och dispensförfarandet för investeringar hindras kommunerna från att binda upp sig till omfattande långvariga avtal eller dyra byggprojekt innan ansvaret för tjänsterna enligt planerna överförs till de nya arrangörerna 2021.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Förslag till uttalande, betänkandet / Sirpa Paatero
Ja vann med rösterna 107–73.
Vänsterförbundet röstade med regeringen. 19 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.12.2018.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
28 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades förlängningen av lagen som begränsar kommunernas utläggningar på entreprenad och investeringar inom social- och hälsovården. Att själva begränsningarna förlängs ansågs i riksdagen i bred utsträckning vara nödvändigt, men oppositionen krävde stramare begränsningar än regeringen. Debatten breddades till en intensiv ordväxling om valfrihetsmodellen och dess konsekvenser i den omfattande social- och hälsovårdsreform som bereddes.
- Borde begränsningarna av kommunernas utläggningar på entreprenad ha skärpts mer än i regeringens proposition?
- Leder social- och hälsovårdsreformens valfrihetsmodell till bättre tjänster eller till ökade kostnader och ojämlikhet?
- Skapar lagförslaget oklarheter och risker för kommunernas fastighetsleasingavtal?
Samlingspartiet ansåg att förlängningen av begränsningslagen var en motiverad temporär åtgärd under beredningen av social- och hälsovårdsreformen och försvarade den kommande valfrihetsmodellen som ett sätt att förbättra tillgången till basservice.
”On järkevää rajoituslailla nyt pitää tilannetta nykyisellään.”
— Timo Heinonen - CenternFör
Centern ansåg att begränsningslagen var nödvändig för att förhindra okontrollerade totalutläggningar från kommunernas sida och hålla samman strukturerna inom social- och hälsovården före landskapsreformen.
”Sen takia tämä esitys, joka nyt meillä on käsittelyssä, ei ole pelkästään hyvä vaan välttämätön.”
— Markus Lohi Sannfinländarna ansåg att begränsningslagen var helt nödvändig för att lugna situationen på fältet och förhindra vilda utläggningar på entreprenad, även om partiet kritiserade regeringens övergripande modell för social- och hälsovården som en enda röra.
”Tämä rajoituslaki on tarpeen, se on aivan selvä.”
— Toimi Kankaanniemi - SDPFör med reservationer
SDP ansåg att det var nödvändigt att förlänga begränsningarna, men ansåg att regeringens föreslagna utläggningsgräns på 30 procent var för slapp och krävde en stramare gräns på 15 procent samt att riskerna med leasingavtal utreds.
”Tältä osin rajoituslakien voimassaolon jatkaminen on tärkeää, ja siltä osin on myös varmasti iso eduskunnan tuki tällä esityksellä takana sille, että tätä voimassaoloa tulee jatkaa aina sinne vuoden 22 loppuun asti.”
— Krista Kiuru - De GrönaFör med reservationer
De Gröna kritiserade i debatten regeringens bredare proposition om social- och hälsovården för att marknadsmodellen och parallella strukturer försvagar samordningen av tjänsterna och blir dyra för skattebetalarna.
- VänsterförbundetFör med reservationer
Vänsterförbundet stödde begränsningslagen för att dämpa kommunernas kortsiktiga utläggningar på entreprenad och fastighetsaffärer, men önskade ännu stramare begränsningar och motsatte sig kraftigt regeringens marknadsmodell.
”Tämä käsillä oleva rajoituslaki on tarpeen, joskin se voisi olla ehkä tiukempikin. Kuntien hallitsemattomat ulkoistukset ja erilaiset kiinteistökoplaukset on saatava hallintaan.”
— Hanna Sarkkinen - SFPFör med reservationer
SFP fäste uppmärksamhet vid att små sjukhus verksamhet och operationssalar som kommunerna investerat i avvecklas under osäkerheten och begränsningarna inom social- och hälsovården, vilket skapar olägenheter i regionerna.
”On ollut surullista seurata tällä hallituskaudella, miten ympäri Suomea on ajettu pienempiä sairaaloita alas saman tien, kun koko sote-uudistus on vielä levällään.”
— Anna-Maja Henriksson
Sammandraget är AI-genererat utifrån 28 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 22.11.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 27.11.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 11.12.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 13.12.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 18.12.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki kuntien ja kuntayhtymien eräiden oikeustoimien väliaikaisesta rajoittamisesta sosiaali- ja terveydenhuollossa annetun lain 3 ja 7 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1326/2018 · 28.12.2018
- 2Laki eräiden kunta- ja palvelurakenneuudistuksesta annetussa laissa säädettyjen velvoitteiden soveltamisesta annetun lain 1 ja 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1327/2018 · 28.12.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av 3 och 7 § i lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om temporär begränsning av vissa av kommunernas och samkommunernas rättshandlingar inom social- och hälsovården (548/2016) 3 § 1 och 2 mom. samt 7 §, sådana de lyder i lag 1057/2017, som följer:
3 §Avtal med privata tjänsteproducenter samt avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader och lokaler
Kommuner och samkommuner ska i avtal som de ingår med privata tjänsteproducenter och i avtal om hyres- eller annan nyttjanderätt till byggnader och lokaler, vilka ingås efter ikraftträdandet av denna lag och är i kraft efter 2020, inkludera ett avtalsvillkor enligt vilket den som har lagstadgat organiseringsansvar för social- och hälsovården har rätt att säga upp avtalet under år 2021 eller 2022 så att det slutar gälla tolv månader från uppsägningen utan att uppsägningen medför ersättningsskyldighet. Trots det som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) kan uppsägningsvillkoret införas också i gällande upphandlingskontrakt utan något nytt upphandlingsförfarande.
Ett avtalsvillkor enligt 1 mom. ska tas in i sådana i 1 mom. avsedda avtal med en privat tjänsteproducent vars uppskattade årliga värde överstiger trettio procent av de årliga driftsekonomiutgifterna enligt det senaste bokslutet för den social- och hälsovård som kommunen eller samkommunen har organiseringsansvar för. Om en kommun eller samkommun under den tid denna lag är i kraft ingår fler än ett avtal med samma privata tjänsteproducent och avtalens sammanlagda värde överstiger den ovannämnda gränsen, ska uppsägningsvillkoret likaså tas in i alla dessa avtal. Om avtal ingås med flera olika producenter ska ett uppsägningsvillkor tas in i ett avtal som medför att gränsen på trettio procent överskrids samt i alla avtal som ingås efter det avtalet.
7 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016 och gäller till och med den 31 december 2022.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av 1 och 2 § i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om tillämpning av vissa förpliktelser enligt lagen om en kommun- och servicestrukturreform (490/2014) 1 och 2 §, sådana de lyder i lag 1058/2017, som följer:
1 §Förlängd tillämpning av samarbetsförpliktelsen
Genom denna lag förlängs tillämpningen av 5, 5 a och 5 b § i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) och giltighetstiden för de samarbetsförpliktelser inom primärvården och socialvården som statsrådet ålagt med stöd av 5 a § eller 15 § 2 mom. i den lagen till utgången av 2020. Kommunen behöver dock inte till det samarbetsområde som avses i 5 § i den lagen överföra skötseln av sådana uppgifter som den skött vid ikraftträdandet av denna lag.
Genom denna lag förlängs dessutom den behörighet som föreskrivs statsrådet i 15 § 2 mom. i den lag som nämns i 1 mom. till utgången av 2020.
2 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 och gäller till och med den 31 december 2020.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.