HE 315/2022 vpGodkändÖverlämnad 5.12.2022

Finlands anslutning till försvarsalliansen Nato

Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal

Finland ansluter sig till försvarsalliansen Nato och blir en del av dess gemensamma försvar. I och med anslutningen får Finland Natos säkerhetsgarantier och förbinder sig samtidigt att bistå andra medlemsländer vid ett eventuellt angrepp.

Status
Godkänd
Överlämnad
5.12.2022
Senaste händelse
2.3.2023
Omröstningar
4
Anföranden
224
Stadfäst
23.3.2023
Författning
442/2023

Vad som föreslås

Finland godkänner och sätter i kraft nordatlantiska fördraget samt avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Finland ansluter sig till Natos gemensamma försvarsplanering, kommandostruktur, underrättelsesamarbete samt övervakningssystem för luftrum och havsområden.

Vad det betyder

Försvarsmakten och statsförvaltningen integreras i Natos strukturer, vilket ökar personalbehovet vid ministerierna och förutsätter att cirka 100 officerare stegvis sänds till Natos staber. Medlemskapets direkta årliga administrativa kostnader och medlemsavgifter uppskattas till 70–100 miljoner euro, varav den samfinansierade andelen för 2023 är cirka 27,4 miljoner euro. De värnpliktigas ställning förblir oförändrad så att beväringars och reservisters deltagande i uppdrag utomlands även i fortsättningen kräver deras samtycke.

Så röstade riksdagen

Om budgeten röstas inte på en gång. Riksdagen röstade 4 gånger om enskilda anslag och oppositionens alternativ, och budgeten godkändes utifrån dessa omröstningar.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 23.3.2023.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

224 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Debatten behandlade Finlands anslutning till försvarsalliansen Nato efter att säkerhetsläget förändrats till följd av Rysslands anfall mot Ukraina. Propositionen hade ett exceptionellt brett stöd i riksdagen över regerings- och oppositionsgränserna. Endast ett fåtal ledamöter motsatte sig medlemskapet eller krävde förhandsvillkor för det, till exempel beträffande kärnvapen.

  • Borde Finland ställa nationella villkor för placeringen av kärnvapen eller permanenta baser?
  • Borde Nato-avtalet ha godkänts omedelbart eller först efter riksdagsvalet?
  • SDPFör

    Gruppen ansåg att Nato-medlemskapet är det bästa skyddet och bedömde att Finland även som medlem fortsätter att främja en regelbaserad världsordning och fred.

    Se on paras turva, jonka voimme saada.
    Antti Lindtman
  • Gruppen stödde medlemskapet som en förstärkning av det självständiga Finlands säkerhet och ansåg det viktigt att bevara den nationella enigheten.

    Kannatan Suomen liittymistä Natoon täysivaltaiseksi jäseneksi.
    Hannu Hoskonen
  • Gruppen ansåg att Nato-medlemskapet stärker Finlands säkerhet i det förändrade världsläget och ansåg det viktigt att slutföra ratificeringen utan dröjsmål.

    Myös minä kannatan Nato-sopimuksen ratifiointia.
    Satu Hassi
  • En del av gruppen stödde Nato-medlemskapet som en förstärkning av den samnordiska säkerheten, medan andra krävde att propositionen förkastas och kritiserade bristen på förbehåll om kärnvapen.

    Esitän, että käsittelyssä nyt olevat hallituksen lakiesitykset ja ulkoasiainvaliokunnan siitä tekemä mietintö hylätään, ja esitän eduskunnan hyväksyttäväksi seuraavia lausumia:
    Markus Mustajärvi
  • SFPFör

    Gruppen ansåg att Nato-medlemskapet är ett naturligt och nödvändigt steg för att maximera Finlands och Europas säkerhet som en del av det västliga samfundet.

    Joka kerta meidän turvallisuus on hieman parantunut, niin nytkin.
    Anders Adlercreutz
  • Gruppen betraktade Nato-medlemskapet som partiets långsiktiga mål och betonade att Finland aldrig mer blir ensamt.

    Ei koskaan enää yksin — tänään meillä on käsittelyssä hallituksen esitys, millä osaltamme saatamme voimaan liittymisemme puolustusliitto Natoon.
    Timo Heinonen
  • Gruppen gav ett starkt stöd åt medlemskapet och såg försvarsalliansen som en avgörande faktor för att garantera Finlands militära säkerhet mot hotet från Ryssland.

    Kannatan Nato-sopimuksen hyväksymistä.
    Arja Juvonen
  • Gruppen ansåg anslutningen vara en nödvändig säkerhetslösning och gladdes åt riksdagens breda enighet i frågan.

    Iloitsen siitä, miten suurella enemmistöllä tätä merkittävää turvallisuuspolitiikan linjausta, historiallista päätöstä, olemme nyt tekemässä.
    Päivi Räsänen
  • Ledamoten såg Nato-medlemskapet som en naturlig kulmen på Finlands långa historia av att frigöra sig från det östliga inflytandet och integreras i väst.

    Tähän on sisältynyt lukuisia vaiheita autonomian ajalta itsenäistymiseen, pikkuhiljaa läntisiin organisaatioihin integroitumiseen, ja se huipentuu nyt Nato-jäsenyyteen.
    Wille Rydman
  • Ledamoten motsatte sig medlemskapet och kritiserade statsledningen för att ha förstört grannrelationerna till Ryssland.

    Suomalaiset ovat ja ovat aina olleet rauhaa rakastava kansa.
    Ano Turtiainen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 224 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ulkoasiainvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan, valtiovarainvaliokunnan, puolustusvaliokunnan ja tiedusteluvalvontavaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 315/2022 vp sisältyvien 1. ja 2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 5.12.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Ulkoministeriö
  2. 13.12.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 17.2.2023Valiokunnan mietintö tai lausunto · ulkoasiainvaliokunta
  4. 21.2.2023Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 1.3.2023Ainoa käsittely · Täysistunto
  6. 1.3.2023Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag5

  • 1Laki Pohjois-Atlantin sopimuksestaHyväksytty · 442/2023 · 23.3.2023
  • 2Laki Pohjois-Atlantin liiton, kansallisten edustajien ja kansainvälisen henkilöstön asemasta tehdystä sopimuksestaHyväksytty · 443/2023 · 23.3.2023
  • Pohjois-Atlantin sopimusHyväksytty · 644/2023
  • Pohjois-Atlantin sopimuksen pöytäkirja Suomen tasavallan liittymisestäHyväksytty · 644/2023
  • Sopimus Pohjois-Atlantin liiton, kansallisten edustajien ja kansainvälisen henkilöstön asemastaHyväksytty · 857/2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om nordatlantiska fördraget

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det i Washington den 4 april 1949 upprättade nordatlantiska fördraget, sådant det lyder ändrat genom anslutningsprotokollen, ska gälla som lag, sådana som Finland har förbundit sig till dem.

2 §

Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 §

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

2.Lag om avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i det i Ottawa den 20 september 1951 upprättade avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal ska gälla som lag, sådana som Finland har förbundit sig till dem.

2 §

Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet.

3 §

Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner nordatlantiska fördraget, sådant det lyder ändrat genom anslutningsprotokollen, samt avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. Nordatlantiska fördraget är det fördrag genom vilket Nato inrättats. Det innehåller bestämmelser om principerna för alliansens verksamhet och om medlemmarnas skyldigheter. Genom att ansluta sig till nordatlantiska fördraget blir Finland medlem i Nato. Avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal gäller Natos status som juridisk person samt privilegier och immunitet för Natos personal. Nordatlantiska fördraget undertecknades i Washington den 4 april 1949. Fördraget trädde i kraft internationellt den 24 augusti 1949. Finlands anslutningsprotokoll, genom vilket Finland ansluter sig till nordatlantiska fördraget, undertecknades efter anslutningssamtalen av Natos trettio medlemsstater den 5 juli 2022. Samma dag undertecknades även Sveriges anslutningsprotokoll. Finlands och Sveriges anslutning till Nato förutsätter att alla medlemsstater i Nordatlantiska fördragsorganisationen godkänner anslutningsprotokollen i enlighet med sina nationella förfaranden. Därefter lämnar Nordatlantiska fördragsorganisationens generalsekreterare Finland och Sverige en inbjudan att ansluta sig till nordatlantiska fördraget. Finlands anslutning till nordatlantiska fördraget träder i kraft när Finlands anslutningsinstrument deponeras hos Amerikas förenta staters regering. Strävan är att Finland och Sverige ska deponera sina anslutningsinstrument samtidigt, och Finland och Sverige godkänner då inte varandras anslutningsprotokoll separat. Avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal träder i kraft för Finlands del när Finland deponerar sitt ratifikationsinstrument hos Amerikas förenta staters regering. Propositionen innehåller förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget och avtalet. Den föreslagna lagen om nordatlantiska fördraget avses träda i kraft samtidigt som fördraget träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Den föreslagna lagen om avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal avses på motsvarande sätt träda i kraft samtidigt som avtalet träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.