Lättare uppsägning av arbetstagare
Ändring av lagstiftningen om uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person
Det ska bli lättare att säga upp en arbetstagare av personliga skäl när det i fortsättningen räcker med saklig grund i stället för tidigare saklig och vägande grund. Samtidigt begränsas arbetsgivarens skyldighet att erbjuda annat arbete före uppsägningen.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 23.10.2025
- Senaste händelse
- 19.12.2025
- Omröstningar
- 15
- Anföranden
- 201
- Stadfäst
- 22.12.2025
- Författning
- 1390/2025
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Arbetsavtalslagen och lagen om sjöarbetsavtal ändras så att det inte längre krävs vägande skäl eller allvarligt brott mot förpliktelserna för uppsägning av personliga skäl, utan det räcker med saklig grund. Samtidigt regleras de omständigheter som ska beaktas vid helhetsbedömningen mer precist än tidigare och arbetsgivarens skyldighet att utreda möjligheten att erbjuda annat arbete begränsas till situationer där arbetstagarens förutsättningar att arbeta har förändrats. Dessutom fogas uppdraget som företrädare för arbetstagarna uttryckligen till förteckningen över förbjudna uppsägningsgrunder.
Vad det betyder
Lagarna träder i kraft den 1 januari 2026. Ändringen gäller cirka 2,1 miljoner löntagare i anställningsförhållande samt arbetsgivare, och syftet är att sänka tröskeln för att anställa och säga upp särskilt i små och medelstora företag. Ändringen gäller inte cirka 190 000 anställda i tjänsteförhållande, och kollektivavtalens uppsägningsbestämmelser kan begränsa effekterna i vissa branscher. I praktiken bedöms personrelaterade uppsägningar och personalomsättningen öka, vilket också kan öka antalet ersättningslösa tidsperioder på 45 dagar inom utkomstskyddet för arbetslösa.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 18.12.2025Riksdagen godkände lagen med rösterna 108–54.
Regeringen ja, oppositionen nej. 21 röstade blankt, 16 var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 22.12.2025.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
201 anföranden · 4 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades sänkningen av tröskeln för uppsägning av personliga skäl genom att kravet på vägande skäl slopas. Regeringspartierna ansåg att ändringen sänker rekryteringströskeln för små och medelstora företag och minskar risken för felrekryteringar. Oppositionen betraktade lagen som ett projekt som försvagar arbetstagarnas ställning och ökar osäkerheten utan påvisade sysselsättningseffekter.
- Sänker lättare uppsägning rekryteringströskeln och skapar det nya arbetsplatser?
- Försvagar lagändringen arbetstagarnas anställningsskydd oskäligt och ökar den risken för diskriminering?
- Borde lättnaderna i regleringen begränsas enbart till små företag?
Samlingspartiet stöder propositionen, eftersom den minskar arbetsgivarnas anställningsrisk och förbättrar företagens förutsättningar att anställa särskilt under ekonomiskt osäkra tider.
”Ehkä jotain tästä meidän työmarkkinakulttuuristamme kertoo se, että nyt puhutaan irtisanomissuojan heikentämisestä, kun meidän pitäisi puhua palkkaamisriskin keventämisestä.”
— Tere Sammallahti Sannfinländarna ser propositionen som en viktig åtgärd för att stödja verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag samt sänka tröskeln för att anställa.
”Erityisesti pienille ja keskisuurille yrityksille tämä esitys on hyvin tervetullut. Epäonnistunut rekrytointi pienelle yritykselle voi olla kohtalokas.”
— Merja Rasinkangas - SDPEmot
SDP motsätter sig propositionen, eftersom partiet anser att den är en ogrundad försvagning av arbetstagarens anställningsskydd som ökar osäkerheten och tvisterna utan bevis på sysselsättningsfördelar.
”Työntekijän näkökulmasta tämä laki on pelkästään heikennys.”
— Tuula Haatainen - CenternFör med reservationer
Centern förhåller sig förbehållsamt till regeringens proposition och anser att lättare uppsägning borde begränsas till småföretag med under 20 anställda.
”Keskusta rajaisi tämän irtisanomisen helpottamisen alle 20 henkilöä työllistäviin yrityksiin sen takia, että nimenomaan siellä on se haaste, että ei uskalleta välttämättä palkata uusia ihmisiä.”
— Olga Oinas-Panuma - De GrönaEmot
De Gröna motsätter sig propositionen, eftersom partiet anser att lagändringen försvagar arbetstagarnas ställning och raserar avtalskulturen i det finländska arbetslivet.
”Taas työmarkkinauudistuksia viedään eteenpäin pikemminkin sanelemalla kuin sopimalla, ja taas työmarkkinauudistuksia toteutetaan yksipuolisesti työntekijöiden kustannuksella.”
— Oras Tynkkynen - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet motsätter sig propositionen och ser den som en ideologisk försvagning som ökar risken för godtyckliga uppsägningar och diskriminering utan att förbättra sysselsättningen.
”Potkulaki ei lisää työllisyyttä vaan ainoastaan heikentää työntekijöiden asemaa.”
— Pia Lohikoski - GrupplösaFör
Riksdagsledamoten stöder propositionen, eftersom ledamoten anser att förbättrade förutsättningar för företagande och en lägre tröskel för att anställa är centrala sätt att öka sysselsättningen.
”Suomen on oltava maa, jossa yrittäminen on kannattavaa, houkuttelevaa ja siten työn tarjoaminen muille myös mahdollista.”
— Juha Hänninen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 201 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 23.10.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
- 4.11.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 11.12.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
- 15.12.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2025Toinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki työsopimuslain 7 luvun muuttamisestaHyväksytty · 1390/2025 · 22.12.2025
- 2Laki merityösopimuslain 8 luvun muuttamisestaHyväksytty · 1391/2025 · 22.12.2025
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av 7 kap. i arbetsavtalslagen
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i arbetsavtalslagen (55/2001) 7 kap. 1 §, ändras 7 kap. 2 § och 3 § 1 mom. och det inledande stycket i 3 § 2 mom., av dem 7 kap. 2 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 127/2019 och 248/2024, samt fogas till 7 kap. en ny 2 a § som följer:
7 kap. – Grunder för uppsägning av arbetsavtal
2 §Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person
En arbetsgivare får säga upp ett tills vidare gällande arbetsavtal av ett sakligt skäl som har samband med arbetstagarens person. Uppsägningen får inte påverkas av diskriminerande skäl. Som ett sakligt skäl kan åtminstone betraktas
1) brott mot eller åsidosättande av arbetstagarens förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller av lag och som är av betydelse för anställningsförhållandet, såsom underlåtelse att iaktta de föreskrifter som arbetsgivaren ger inom ramen för sin rätt att leda arbetet, försummelse av arbetet, ogrundad frånvaro, osakligt uppförande samt oaktsamhet i arbetet,
2) sådana väsentliga förändringar i arbetstagarens personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter.
Huruvida en uppsägningsgrund föreligger eller inte avgörs på basis av en helhetsbedömning, i vilken hänsyn ska tas till hur allvarligt arbetstagarens förfarande som är föremål för granskning eller förändringarna i arbetsförutsättningarna är samt övriga omständigheter som inverkar på saken, såsom
1) arbetstagarens ställning och uppgifternas karaktär,
2) arbetstagarens övriga agerande i strid med förpliktelser som är av betydelse för anställningsförhållandet,
3) åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att uppfylla sina egna förpliktelser, såsom att ge arbetstagaren tillräckliga anvisningar, samt arbetsgivarens övriga förfarande i ärendet,
4) antalet anställda hos arbetsgivaren,
5) arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter som en helhet.
Om arbetstagarens förutsättningar att klara av arbetet förändras, ska arbetsgivaren efter att ha hört arbetstagaren på det sätt som avses i 9 kap. 2 § före uppsägningen reda ut om det är möjligt att undvika uppsägning genom att arbetstagaren placeras i annat arbete.
En arbetstagare som har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser som följer av anställningsförhållandet eller brutit mot dem får dock inte sägas upp förrän han eller hon varnats och därigenom beretts möjlighet att rätta till sitt förfarande. Om grunden för uppsägningen är en så allvarlig överträdelse i anslutning till anställningsförhållandet att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet, behöver ingen varning ges.
2 a §Förbjudna uppsägningsgrunder
Som förbjudna uppsägningsgrunder betraktas åtminstone
1) arbetstagarens sjukdom, funktionsnedsättning eller olycksfall, om inte hans eller hennes arbetsförmåga på grund av dessa har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet,
2) det att arbetstagaren deltar i en sådan stridsåtgärd som avses i lagen om kollektivavtal eller i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder (420/1962) eller som verkställs av en arbetstagarförening,
3) arbetstagarens politiska, religiösa eller andra åsikter, eller arbetstagarens deltagande i samhälls- eller föreningsverksamhet,
4) det att arbetstagaren är eller har varit verksam som representant för arbetstagarna eller strävar efter att bli en sådan,
5) anlitande av rättsskyddsmedel som står till buds för arbetstagaren.
3 §Uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker
Arbetsgivaren får säga upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare, om det till buds stående arbetet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller av orsaker i samband med omorganisering av arbetsgivarens verksamhet har minskat väsentligt och varaktigt. Skälet till uppsägningen måste vara sakligt och vägande. Arbetsavtalet får inte sägas upp, om arbetstagaren kan placeras i eller omskolas för andra uppgifter på det sätt som anges i 4 §.
Grund för uppsägning anses åtminstone inte föreligga, när
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På sådan uppsägning av en arbetstagare som endast beror på ett förfarande som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 7 kap. 2 § i den lydelse den hade vid ikraftträdandet av denna lag.
2.Lag om ändring av 8 kap. i lagen om sjöarbetsavtal
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) 8 kap. 1 §, ändras 8 kap. 2 § och 3 § 1 mom., av dem 8 kap. 2 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 249/2024, samt fogas till 8 kap. en ny 2 a § som följer:
8 kap. – Grunder för uppsägning av arbetsavtal
2 §Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person
En arbetsgivare får säga upp ett tills vidare gällande arbetsavtal av ett sakligt skäl som har samband med arbetstagarens person. Uppsägningen får inte påverkas av diskriminerande skäl. Som ett sakligt skäl kan åtminstone betraktas
1) brott mot eller åsidosättande av arbetstagarens förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller av lag och som är av betydelse för anställningsförhållandet, såsom underlåtelse att iaktta de föreskrifter som arbetsgivaren ger inom ramen för sin rätt att leda arbetet, försummelse av arbetet, ogrundad frånvaro, osakligt uppförande samt oaktsamhet i arbetet,
2) sådana väsentliga förändringar i arbetstagarens personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter.
Huruvida en uppsägningsgrund föreligger eller inte avgörs på basis av en helhetsbedömning, i vilken hänsyn ska tas till hur allvarligt arbetstagarens förfarande som är föremål för granskning eller förändringarna i arbetsförutsättningarna är samt övriga omständigheter som inverkar på saken, såsom
1) arbetstagarens ställning och uppgifternas karaktär,
2) arbetstagarens övriga agerande i strid med förpliktelser som är av betydelse för anställningsförhållandet,
3) åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att uppfylla sina egna förpliktelser, såsom att ge arbetstagaren tillräckliga anvisningar, samt arbetsgivarens övriga förfarande i ärendet,
4) antalet anställda hos arbetsgivaren,
5) arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter som en helhet.
Om arbetstagarens förutsättningar att klara av arbetet förändras, ska arbetsgivaren efter att ha hört arbetstagaren på det sätt som avses i 10 kap. 2 § före uppsägningen reda ut om det är möjligt att undvika uppsägning genom att arbetstagaren placeras i annat arbete.
En arbetstagare som har underlåtit att fullgöra sina förpliktelser som följer av anställningsförhållandet eller brutit mot dem får dock inte sägas upp förrän han eller hon varnats och därigenom beretts möjlighet att rätta till sitt förfarande. Om grunden för uppsägningen är en så allvarlig överträdelse i anslutning till anställningsförhållandet att det rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet, behöver ingen varning ges.
2 a §Förbjudna uppsägningsgrunder
Som förbjudna uppsägningsgrunder betraktas åtminstone
1) arbetstagarens sjukdom, funktionsnedsättning eller olycksfall, om inte hans eller hennes arbetsförmåga på grund av dessa har minskat väsentligt och för så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet,
2) det att arbetstagaren deltar i en sådan stridsåtgärd som avses i lagen om kollektivavtal eller i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder (420/1962) eller som verkställs av en arbetstagarförening,
3) arbetstagarens politiska, religiösa eller andra åsikter, eller arbetstagarens deltagande i samhälls- eller föreningsverksamhet,
4) det att arbetstagaren är eller har varit verksam som representant för arbetstagarna eller strävar efter att bli en sådan,
5) anlitande av rättsskyddsmedel som står till buds för arbetstagaren.
3 §Uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker
Arbetsgivaren får säga upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare, om det till buds stående arbetet av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller av orsaker i samband med omorganisering av arbetsgivarens verksamhet har minskat väsentligt och varaktigt. Skälet till uppsägningen måste vara sakligt och vägande. Arbetsavtalet får inte sägas upp, om arbetstagaren kan placeras i eller omskolas för andra uppgifter på det sätt som anges i 4 §.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På sådan uppsägning av en arbetstagare som endast beror på ett förfarande som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 8 kap. 2 § i den lydelse den hade vid ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.