Förbättrad anställningstrygghet för nollavtalsanställda
Lagstiftning om förbättring av arbetstagarens ställning vid varierande arbetstid
Avtal om varierande arbetstid, såsom nollavtal, får i fortsättningen ingås endast när arbetsgivarens behov av arbetskraft verkligen varierar. Arbetstagare garanteras också rätt till lön för sjuktid och uppsägningstid samt rätt att tacka nej till extra arbetsskift utan påföljder.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 14.12.2017
- Senaste händelse
- 9.5.2018
- Omröstningar
- 7
- Anföranden
- 164
- Stadfäst
- 18.5.2018
- Författning
- 377/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I arbetslagstiftningen införs begreppet varierande arbetstid och det förbjuds att använda sådan arbetstid för att täcka ett fast behov av arbetskraft. Arbetsgivaren ska lämna en utredning om behovet av arbetskraft, på arbetstagarens begäran förhandla om att höja minimiarbetstiden så att den motsvarar det faktiska utfallet samt betala lön för sjuktid och uppsägningstid utifrån den faktiska arbetsmängden. Samtidigt förbjuds obegränsat samtycke till mertidsarbete och lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att arbetstagaren kan säga upp sig utan karenstid från ett arbete som inte har erbjudits minst 18 timmar i veckan eller där lönen understiger en viss gräns.
Vad det betyder
Lagarna träder i kraft den 1 juni 2018. Ändringarna förbättrar ställningen för cirka 83 000 nollavtalsanställda, av vilka en stor del är under 30 år, kvinnor och anställda inom handels-, restaurang- eller vårdbranschen. En del av de nuvarande avtalen med varierande arbetstid övergår till avtal med fast arbetstid. Ändringen medför administrativa skyldigheter för uppskattningsvis 15 000–25 000 arbetsgivarföretag vid planeringen av arbetsskift och utredningar om arbetskraftsbehov samt något ökade lönekostnader för sjuktid och uppsägningstid.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Förslag till uttalande, betänkandet / Anna Kontula
Ja vann med rösterna 128–63.
De Gröna, SFP och KD röstade med regeringen. 8 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 18.5.2018.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
164 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades regleringen av avtal om varierande arbetstid och en förbättrad anställningstrygghet för nollavtalsanställda. Alla riksdagsgrupper ansåg det nödvändigt att skapa spelregler och såg förslaget som ett steg i rätt riktning. Oppositionspartierna kritiserade dock propositionen för att vara otillräcklig och ansåg att den gör nollavtal officiella utan tillräckligt skydd för arbetstagaren.
- Förbättrar propositionen ställningen och rättsskyddet för nollavtalsanställda i tillräcklig grad?
- Gör lagen nollavtal officiella och ökar den osäkerheten i arbetslivet?
- Är kriterierna för att tillämpa varierande arbetstid och för förhandlingsskyldigheten för vaga?
Gruppen stödde propositionen som en god kompromiss som förbättrar arbetstagarnas ställning och samtidigt bevarar den nödvändiga flexibiliteten på arbetsmarknaden.
”Minusta on kiistatonta se, että työntekijöiden asemaa nollatyösopimuksissa on syytä parantaa, kuten tässä esityksessä tehdään.”
— Arto Satonen - CenternFör
Gruppen ansåg att lagförslaget rättar till de värsta missförhållandena med nollavtal och skapar nödvändig balans mellan arbetsgivare och arbetstagare.
”Nyt käsittelyssä olevan lakiehdotuksen tärkein peruste on se, että nollatuntityösopimuksen käytölle saadaan selkeät pelisäännöt.”
— Hannakaisa Heikkinen - Blå framtidFör
Gruppen ansåg att propositionen är en historisk och balanserad reform som för första gången skapar tydliga spelregler för varierande arbetstider.
”Tosiaan tällä esityksellä puututaan ensimmäistä kertaa Suomen historiassa niihin ongelmiin, joita liittyy niin sanottujen nollatuntisopimusten käyttöön.”
— Jari Lindström - SannfinländarnaFör med reservationer
Gruppen understödde att möjliggöra flexibelt deltidsarbete, men ansåg att de föreslagna bestämmelserna är otillräckliga för att åtgärda de praktiska problemen med varierande arbetstid.
”Toisaalta ehdotetut säännökset ovat riittämättömiä korjaamaan vaihtelevan työajan sopimuksen käytäntöön liittyviä epäkohtia.”
— Rami Lehto - SDPFör med reservationer
Gruppen ansåg att lagen är ett steg i rätt riktning men otillräcklig, eftersom den lämnar arbetstagarens ställning fortsatt för svag och gör nollavtal officiella.
”Haluan ainoastaan todeta, että tämä lakiesitys kyllä parantaa nollatuntisopimuksella työskentelevien asemaa, mutta ei riittävästi.”
— Merja Mäkisalo-Ropponen - De GrönaFör med reservationer
Gruppen välkomnade reformen och skapandet av spelregler, men uttryckte oro för att lagen cementerar osäkra avtal som ett nytt normalläge i arbetslivet.
”Vihreät siis ovat tämän hallituksen esityksen kannalla.”
— Johanna Karimäki - VänsterförbundetFör med reservationer
Gruppen bedömde att propositionen är ett steg till det bättre, men ansåg den vara alldeles för blygsam för att få bort missbruket av nollavtal och ojämlikheten i förhandlingspositionen.
”Tämä on hyvä alku, mutta vasta alku sille, että me yritämme ratkaista nollatuntisopimusten ongelmat.”
— Anna Kontula Gruppen stödde lagen som en god början och ett steg i rätt riktning i regleringen av nollavtal.
”Olen iloinen siitä, että nyt nollatyösopimus tulee ohjauksen ja sääntelyn piiriin.”
— Antero Laukkanen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 164 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 14.12.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
- 7.2.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 16.4.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
- 26.4.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 4.5.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 7.5.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag4
- 1Laki työsopimuslain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 377/2018 · 18.5.2018
- 2Laki työaikalain 18 ja 35 §:n muuttamisestaHyväksytty · 378/2018 · 18.5.2018
- 3Laki työsuojelun valvonnasta ja työpaikan työsuojeluyhteistoiminnasta annetun lain 13 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 379/2018 · 18.5.2018
- 4Laki työttömyysturvalain muuttamisestaHyväksytty · 380/2018 · 18.5.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av arbetsavtalslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 2 kap. 4 § 2 mom. 9 punkten, 11 § och 17 § 1 mom. samt 13 kap. 7 § 1 mom., sådana de lyder, 2 kap. 4 § 2 mom. 9 punkten, 11 § och 17 § 1 mom. i lag 1448/2016 och 13 kap. 7 § 1 mom. i lag 1467/2016, samt fogas till 1 kap. en ny 11 § och till 6 kap. en ny 4 a § som följer:
1 kap. – Allmänna bestämmelser
11 §Villkor om varierande arbetstid
Med villkor om varierande arbetstid avses ett arbetstidsarrangemang där arbetstagarens arbetstid under en bestämd tidsperiod enligt överenskommelse varierar mellan en minimitid och en maximitid som anges i arbetsavtalet enligt det arbete som arbetsgivaren erbjuder, eller ett arbetstidsarrangemang där arbetstagaren förbinder sig att arbeta för arbetsgivaren när arbetstagaren särskilt kallas till arbete.
Det får inte på initiativ av arbetsgivaren avtalas om varierande arbetstid, om det arbetskraftsbehov hos arbetsgivaren som tillgodoses genom avtalet är kontinuerligt.
Minimiarbetstiden i ett villkor om varierande arbetstid får inte på initiativ av arbetsgivaren avtalas att vara kortare än vad arbetsgivarens behov av arbetskraft förutsätter. Om den utförda arbetstiden under de föregående sex månaderna visar att den avtalade minimiarbetstiden inte motsvarar arbetsgivarens verkliga behov av arbetskraft, ska arbetsgivaren på begäran av arbetstagaren förhandla om en ändring av arbetstidsvillkoret så att det motsvarar det verkliga behovet. Kan överenskommelse inte träffas om en ny minimiarbetstid, ska arbetsgivaren skriftligen lägga fram sakliga grunder för på vilket sätt det gällande arbetstidsvillkoret fortfarande motsvarar arbetsgivarens behov av arbetskraft.
2 kap. – Arbetsgivarens skyldigheter
4 §Information om de centrala villkoren i arbetet
Informationen kan ges i en eller flera handlingar eller genom hänvisning till en lag eller ett kollektivavtal som tillämpas i anställningsförhållandet. Av informationen ska åtminstone framgå
9) den tillämpade arbetstiden; i fråga om varierande arbetstid som avtalats på initiativ av arbetsgivaren ska det dessutom ges en redogörelse för i vilka situationer och i vilken omfattning det för arbetsgivaren uppstår behov av arbetskraft,
11 §Lön för sjukdomstid
En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är förhindrad att utföra sitt arbete har rätt till lön för sjukdomstid. Om anställningsförhållandet har varat minst en månad, har arbetstagaren rätt att under den tid hindret varar få sin fulla lön till utgången av den nionde vardagen efter den dag han eller hon insjuknade, dock högst till dess arbetstagarens rätt att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) börjar. I ett anställningsförhållande som varat mindre än en månad har arbetstagaren på motsvarande sätt rätt att få 50 procent av sin lön.
Vid varierande arbetstid uppstår rätt till lön för sjukdomstid enligt 1 mom., om ett arbetsskift som infaller under tiden för arbetsoförmågan har antecknats i arbetsskiftsförteckningen, om det på annat sätt har överenskommits om arbetsskiftet eller om det med tanke på förhållandena annars kan anses vara klart att arbetstagaren skulle ha arbetat om han eller hon haft arbetsförmåga. Lönen för sjukdomstid bestäms på motsvarande sätt även när det har avtalats om fast arbetstid och mängden mertidsarbete under de sex månader som föregår sjukdomstidens början i genomsnitt har överstigit den avtalade mängden minst fyrdubbelt.
En arbetstagare som har orsakat sin arbetsoförmåga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har inte rätt till lön för sjukdomstid. Arbetstagaren ska på begäran lämna en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga till arbetsgivaren.
En arbetsgivare som betalt lön för sjukdomstid till en arbetstagare har rätt att för motsvarande tid få den dagpenning som enligt sjukförsäkringslagen eller lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) tillkommer arbetstagaren, dock högst ett belopp motsvarande den lön som arbetsgivaren har betalt.
17 §Arbetsgivarens kvittningsrätt och förskott på lön
Arbetsgivaren får inte kvitta arbetstagarens lönefordran med motfordran till den del lönen enligt utsökningsbalken (705/2007) eller en förordning som utfärdats med stöd av den är undantagen från utmätning.
6 kap. – Allmänna bestämmelser om upphävande av arbetsavtal
4 a §Lön för uppsägningstid vid varierande arbetstid
Om det i arbetsavtalet har överenskommits om varierande arbetstid och det arbete som arbetsgivaren erbjuder under uppsägningstiden understiger den genomsnittliga arbetsmängden under de 12 veckor som föregår det sista arbetsskiftet, ska arbetsgivaren ersätta det inkomstbortfall som beror på underskridningen. Ersättningsskyldighet föreligger inte, om anställningsförhållandet före uppsägningen varat mindre än en månad. Lönen för uppsägningstiden bestäms på motsvarande sätt även när det har avtalats om fast arbetstid och mängden mertidsarbete under de sex månader som föregår uppsägningen i genomsnitt har överstigit den avtalade mängden minst fyrdubbelt.
13 kap. – Särskilda bestämmelser
7 §Avvikelse genom kollektivavtal
Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har med avvikelse från vad som anges i 6 § rätt att avtala om vad som föreskrivs
1) i 1 kap. 5 § om förmåner som är beroende av anställningsförhållandets längd,
2) i 1 kap. 11 § 3 mom. om skyldighet att förhandla,
3) i 2 kap. 5 § om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda deltidsanställda arbete,
4) i 2 kap. 11 § om lön för sjukdomstid,
5) i 2 kap. 13 § om lönebetalningsperiod och betalningstid,
6) om grunderna för sådan permittering som avses i 5 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom., dock inte om förlängning av maximitiden för den permittering som avses i 1 mom. 2 punkten,
7) i 5 kap. 3 § om förhandsinformation och hörande av arbetstagare,
8) i 5 kap. 4 § om meddelande om permittering,
9) i 5 kap. 7 § 2 mom. om arbetsgivarens rätt att från lönen för uppsägningstiden dra av lönen för tiden för meddelande om permittering,
10) i 6 kap. 4 a § om grunden för bestämmande av inkomstbortfall som ersätts,
11) i 6 kap. 6 § om återanställande av arbetstagare,
12) i 7 kap. 4 § om den geografiska omfattningen av skyldigheten att erbjuda arbete,
13) i 7 kap. 13 § om en uppsagd arbetstagares rätt till sysselsättningsfrämjande träning eller utbildning,
14) i 9 kap. om förfarandet vid upphävande av arbetsavtal.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Om ett arbetsavtal som innehåller ett villkor om varierande arbetstid har ingåtts före ikraftträdandet av denna lag, ska arbetsgivaren inom sex månader från ikraftträdandet lämna sådan information om arbetstiden som avses i 2 kap. 4 § 2 mom. 9 punkten. Om ett villkor om varierande arbetstid som överenskommits före ikraftträdandet av denna lag inte uppfyller villkoren i 1 kap. 11 §, ska arbetsgivaren inom sex månader från ikraftträdandet erbjuda arbetstagaren möjlighet att ändra villkoret så att det motsvarar arbetsgivarens behov av arbetskraft.
2.Lag om ändring av 18 och 35 § i arbetstidslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i arbetstidslagen (605/1996) 18 och 35 § som följer:
18 §Arbetstagarens samtycke
Övertidsarbete får utföras endast om arbetstagaren särskilt för varje gång ger sitt samtycke. Arbetstagaren kan dock ge sitt samtycke för en bestämd, kortare tidsperiod åt gången, om detta är behövligt med tanke på arbetsarrangemangen.
Mertidsarbete får utföras endast med arbetstagarens samtycke, om inte arbetsavtalet innehåller en överenskommelse om mertidsarbete. Arbetstagaren har dock då rätt att av grundad personlig anledning vägra utföra mertidsarbete på dagar då han eller hon enligt arbetsskiftsförteckningen är ledig.
Om arbetstagarens i arbetsavtalet överenskomna ordinarie arbetstid varierar på det sätt som avses i 1 kap. 11 § i arbetsavtalslagen, får arbetsgivaren utöver den arbetstid som antecknats i arbetsskiftsförteckningen låta arbetstagaren utföra mertidsarbete endast om arbetstagaren ger sitt samtycke för varje gång eller för en kortare tidsperiod åt gången.
När arbetstagaren kommer överens om beredskap enligt 5 §, ger han eller hon samtidigt sitt samtycke till mertids- och övertidsarbete som behövs under beredskapstiden.
Om mertids- eller övertidsarbete är nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl, får en tjänsteman eller tjänsteinnehavare hos ett offentligt samfund inte vägra utföra sådant arbete.
35 §Arbetsskiftsförteckning
För varje arbetsplats ska det uppgöras en arbetsskiftsförteckning, av vilken framgår när arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt tidpunkterna för den vilotid som avses i 28 §. Arbetsskiftsförteckningen ska uppgöras för samma tidsperiod som utjämningsschemat för arbetstiden, om det inte på grund av utjämningsperiodens längd eller arbetets oregelbundenhet är synnerligen svårt. Arbetsskiftsförteckningen ska dock uppgöras för en så lång tidsperiod som möjligt. När arbetsskiftsförteckningen uppgörs ska bestämmelserna i 34 § 2 mom. iakttas på yrkande av arbetstagaren eller dennes i det momentet avsedda företrädare.
Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligen delges arbetstagarna i god tid, senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen.
Om arbetsgivaren för en arbetstagare med varierande arbetstid vill anteckna arbetsskift som överstiger den i arbetsavtalet överenskomna minimiarbetstiden, ska arbetstagaren ges tillfälle att före en viss tidpunkt meddela i vilken omfattning och under vilka förutsättningar han eller hon kan ta emot arbete. Denna tidpunkt får inte infalla tidigare än en vecka innan arbetsskiftsförteckningen görs upp.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
3.Lag om ändring av 13 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) 13 § 3 mom. 3 punkten, sådan den lyder i lag 1418/2016, som följer:
13 §Meddelande av anvisningar och uppmaningar
En uppmaning kan meddelas i fråga om
3) i arbetsavtalslagen (55/2001) eller någon annan lag vars efterlevnad arbetarskyddsmyndigheten har att övervaka avsedd skyldighet att gea) skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet, b) en skriftlig redogörelse för de grunder på vilka varierande arbetstid motsvarar arbetsgivarens behov av arbetskraft, c) en löneuträkning, d) ett skriftligt intyg om permittering, e) ett skriftligt meddelande om grunderna för upphävande av ett arbetsavtal, f) ett arbetsintyg.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
4.Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 2 a kap. 2 § 1 mom. och 5 § 1 mom. samt 14 kap. 1 a § 1 mom., sådana de lyder, 2 a kap. 2 § 1 mom. i lag 288/2012 och 5 § 1 mom. i lag 1451/2016 samt 14 kap. 1 a § 1 mom. i lag 1049/2013, som följer:
2 a kap. – Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda
2 §Giltig orsak att lämna arbetet
En person har giltig orsak att lämna sitt arbete
1) i de fall som avses i 8 kap. 1 § 2 mom. i arbetsavtalslagen,
2) då arbetet inte kan anses lämpligt med beaktande av hans eller hennes arbetsförmåga,
3) om det under de 12 kalenderveckor som direkt föregår uppsägningen inte har kunnat erbjudas arbete i sådan omfattning att det kan räknas in i arbetsvillkoret, och det inte i arbetsavtalet har avtalats om regelbundet arbete,
4) om han eller hon enligt 4 kap. 3 § inte har rätt till jämkad arbetslöshetsförmån och lönen för arbetet är mindre än 1 134 euro i månaden.
5 §Giltig orsak för vägran att ta emot arbete
Det som föreskrivs i 4 § tillämpas bara på arbete
1) som med beaktande av den arbetssökandes arbetsförmåga kan anses vara lämpligt för honom eller henne,
2) för vilket lön betalas enligt kollektivavtal eller, om det inte finns något kollektivavtal för branschen, där lönen för heltidsarbete är minst 1 134 euro i månaden,
3) som inte berörs av strejk, lockout eller blockad.
14 kap. – Särskilda bestämmelser
1 a §Justeringar med lönekoefficient
De belopp som anges i 2 kap. 7 § 1 mom. 7 punkten, 2 a kap. 2 § 1 mom. 4 punkten och 5 § 1 mom. 2 punkten, 5 kap. 4 § 3 mom. och 7 § 1 mom. samt 6 kap. 11 § 2 mom. justeras årligen från ingången av januari månad med den lönekoefficient (lönekoefficient ) som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På ett sådant i denna lag avsett förfarande från en arbetssökandes sida som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.