Arbetsgivarens rätt att neka sparad ledighet

Arbetsgivaren ska för arbetstagarna eller deras företrädare redogöra för de allmänna principer som iakttas på arbetsplatsen när semester ges och sparad ledighet tas ut. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska arbetsgivaren ge arbetstagaren tillfälle att framföra sin åsikt om semesterns tidpunkt. Arbetsgivaren ska i möjligaste mån beakta arbetstagarnas synpunkter och bemöta arbetstagarna jämlikt när tidpunkten för semestrarna och den sparade ledigheten bestäms.

Det som i 25 och 26 § föreskrivs om flyttande av semester och givande av flyttad semester gäller även sparad ledighet.

Arbetstagaren och arbetsgivaren ska sträva efter att avtala om tidpunkten för sparad ledighet.

Om det inte har avtalats om tidpunkten för den sparade ledigheten i samband med sparandet av semester eller annars, ska arbetstagaren framställa en begäran om tidpunkten för den sparade ledigheten senast fyra månader före den önskade begynnelsedagen för ledigheten. Arbetsgivaren ska ge ett motiverat svar på arbetstagarens begäran senast en månad efter begäran.

Arbetsgivaren kan avslå arbetstagarens begäran, om uttaget av den sparade ledigheten vid den tidpunkt som arbetstagaren önskar skulle medföra sådan olägenhet för arbetsgivarens produktions- eller serviceverksamhet som inte kan undvikas genom sedvanliga arbetsarrangemang eller om det skulle hindra ett jämlikt bemötande enligt 22 § när tidpunkten för semestrarna och de sparade ledigheterna bestäms.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På sådana avtal om sparad ledighet i vilka arbetstagaren och arbetsgivaren har avtalat om tidpunkten för den sparade ledigheten före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

På semester som har sparats före ikraftträdande av denna lag och i fråga om vilken det inte har avtalats om tidpunkten för den sparade ledigheten, tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag så, att arbetstagaren med iakttagande av den anmälningstid på fyra månader som avses i 27 § kan ta ut sådan sparad ledighet som ska tas ut senast den 31 oktober 2027.

Denna lag gäller inte i lagen om yrkesutbildning (531/2017) avsedda lärlingar eller arbetstagare, som under pågående studier eller praktik genomför övervakad arbetspraktik, eller andra studerande i anställningsförhållande.

Bestämmelser om ordnandet av vikariehjälp som behövs för verkställigheten av denna lag finns i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av denna lag av skattemyndigheterna, utsökningsmyndigheterna, arbetarskyddsmyndigheten, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, arbetslöshetskassorna, arbetskraftsmyndigheten och kommunerna samt av Migrationsverket uppgifter som är nödvändiga för att utreda rätten att arbeta för den som ansöker om lönegaranti.

Den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) nämnda Sysselsättningsfonden ska årligen i efterskott till staten betala skillnaden mellan de belopp som har betalts till arbetstagarna enligt lönegarantin och de hos arbetsgivarna uppburna kapitalbeloppen i enlighet med en räkning från respektive ministerium. Från denna skillnad ska likväl dras av de belopp som med stöd av 19 § inte har uppburits hos arbetsgivarna eller andra betalningsskyldiga. Försenas betalningen, ska en dröjsmålsränta på 16 procent betalas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Arbets- och näringsministeriet styr verkställigheten av lagen samt ansvarar för utvecklandet av lönegarantisystemet. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret fattar beslut i lönegarantiärenden samt sköter andra uppgifter i anslutning till verkställigheten av lagen.

Ansökan ska inlämnas till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret eller till en i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023) avsedd arbetskraftsmyndighet. I landskapet Åland ska ansökan dock inlämnas till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret. En ansökan kan utomlands också inlämnas till en finsk beskickning.

Om arbetsgivaren inte äger fartyget där det arbete har utförts på vilket de fordringar i fråga om vilka ansökts om betalning enligt lönegarantin grundar sig, ska ansökan också delges fartygets ägare, om Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret känner till ägaren och delgivningen kan ske utan svårighet.

Konkursboets boförvaltare ska utan dröjsmål efter det att konkursen har inletts göra upp en förteckning över obetalda fordringar som grundar sig på ett arbetsavtalsförhållande. Boförvaltaren ska i samarbete med Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret reda ut vilka av fordringarna som kan betalas enligt lönegarantin. Boförvaltaren ska ge arbetstagarna eller deras företrädare möjlighet att uttala sig om de fordringar som upptagits i förteckningen.

Av den betalning enligt lönegarantin som erläggs till arbetstagaren får Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret för kvittning av statens motfordran som avses i denna lag eller i lönegarantilagen (866/1998) använda högst den del som enligt lag får utmätas av arbetstagarens lön.

Arbets- och näringsministeriet och, till ett belopp som bestäms genom förordning av statsrådet, Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret kan av orsaker som är viktiga med tanke på tryggandet av sysselsättningen eller av andra därmed jämförbara skäl, eller om indrivningen är oskälig med beaktande av den betalningsskyldiges ekonomiska ställning, bevilja uppskov med betalningen eller helt eller delvis befria arbetsgivaren eller någon annan betalningsskyldig från betalningsskyldigheten.

Ändring i arbets- och näringsministeriets och Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentrets beslut i ett ärende som gäller betalningslättnad får inte sökas genom besvär.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att framställa anmärkning mot en sådan i en konkurs eller vid en exekutiv auktion på fartyg bevakad fordran som kan komma att betalas enligt lönegarantin.

I ett lönegarantibeslut genom vilket en fordran har ogillats på andra grunder än de som nämns i 19 och 20 § eller avvisats utan prövning får arbetstagaren söka ändring hos besvärsnämnden för social trygghet genom skriftliga besvär. Besvären ska sändas till Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret ska utan dröjsmål sända besvärsskriften, sitt utlåtande och handlingarna i ärendet till besvärsnämnden för social trygghet.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få uppgifter som är nödvändiga för verkställigheten av denna lag av skattemyndigheterna, utsökningsmyndigheterna, arbetarskyddsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsanstalterna, arbetslöshetskassorna och arbetskraftsmyndigheten samt av Migrationsverket uppgifter som är nödvändiga för att utreda rätten att arbeta för den som ansöker om lönegaranti.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att av räkenskapsbyrån för arbetsgivaren för den som ansöker om betalning enligt lönegarantin få de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ett lönegarantiärende. Arbetsgivarens räkenskapsbyrå har rätt att av Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret få en skälig ersättning för kostnaderna för fullgörandet av skyldigheten att lämna uppgifter inom ramen för det anslag som står till förfogande.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har rätt att inhämta uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden också av en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret har trots sekretessbestämmelserna rätt att till en myndighet eller ett samfund som sköter lönegarantiärenden i en annan medlemsstat i Europeiska unionen lämna ut uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av lönegarantiärenden som har inletts där.

Sysselsättnings-, utvecklings- och förvaltningscentret får dessutom trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna ut uppgifter som hänför sig till lönegarantin och som är nödvändiga för

Den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) nämnda Sysselsättningsfonden ska årligen i efterskott till staten betala skillnaden mellan de belopp som har betalts till arbetstagarna enligt lönegarantin och de hos arbetsgivarna uppburna kapitalbeloppen i enlighet med en räkning från ministeriet. Från denna skillnad ska likväl dras av de belopp som med stöd av 17 § inte har uppburits hos arbetsgivarna eller andra betalningsskyldiga. Försenas betalningen, ska en dröjsmålsränta på 16 procent betalas.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Som minimivillkor i fråga om en utstationerad arbetstagares arbetsavtalsförhållande tillämpas

1) bestämmelserna om arbetstid och beredskap i 2 kap. i arbetstidslagen (872/2019) samt bestämmelserna om ordinarie arbetstid i 3 och 4 kap., om överskridande av ordinarie arbetstid och om söndagsarbete i 5 kap. samt om vilotider i 6 kap. i den lagen,

Denna lag träder i kraft den 20 .