HE 189/2017 vpGodkändÖverlämnad 14.12.2017

Lättare att ingå läroavtal

Lagar om ändring av 13 kap. 6 § i arbetsavtalslagen, 22 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och 32 § i statstjänstemannalagen

Arbetsgivare kan i fortsättningen anställa läroavtalsstuderande utan skyldighet att först erbjuda tilläggstimmar till arbetsplatsens nuvarande deltidsanställda eller uppsagda. Syftet med ändringen är att förbättra yrkesstuderandes möjligheter att få en läroavtalsplats.

Status
Godkänd
Överlämnad
14.12.2017
Senaste händelse
13.4.2018
Omröstningar
12
Anföranden
43
Stadfäst
4.5.2018
Författning
296/2018

Vad som föreslås

Arbetsavtalslagen, lagen om kommunala tjänsteinnehavare och statstjänstemannalagen ändras så att en arbetsgivare kan ingå ett läroavtal med en studerande inom yrkesutbildning utan hinder av den lagstadgade skyldigheten att erbjuda merarbete och återanställningsskyldigheten.

Vad det betyder

Ändringen gör det möjligt att få en läroavtalsplats inom branscher där många arbetar deltid, såsom inom handeln samt hotell- och restaurangbranschen. För företag ger ändringen större flexibilitet att utbilda och anställa nya arbetstagare. Å andra sidan försämras deltidsanställdas möjligheter att få fler arbetstimmar och återanställningsskyddet för dem som sagts upp av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker försvagas, vilket kan öka den ofrivilliga deltiden och särskilt påverka kvinnodominerade branscher.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 10.4.2018

Riksdagen godkände lagen med rösterna 10155.

101
Jaa · godkändes
55
Ei

SFP och Sannfinländarna röstade med regeringen. 43 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDBlåSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 4.5.2018.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

43 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades regeringens proposition om att göra det lättare att ingå läroavtal genom undantag från skyldigheten att erbjuda merarbete och återanställningsskyldigheten. Regeringspartierna ansåg att propositionen var en nödvändig flexibilitet för att främja ungas utbildning och sysselsättning. Oppositionen motsatte sig propositionen eftersom den ansåg att en försvagning av återanställningsskyldigheten äventyrar de uppsagdas och deltidsanställdas ställning.

  • Försvagar undantaget från återanställningsskyldigheten de uppsagda arbetstagarnas skydd oskäligt mycket?
  • Kan läroavtalsstuderande ersätta mer erfarna och dyrare arbetstagare?
  • Borde man komma överens om ingåendet av läroavtal med personalen på arbetsplatserna?
  • Gruppen understödde propositionen eftersom den ger arbetsplatserna välbehövlig flexibilitet och sänker tröskeln för nya grupper att komma in på arbetsmarknaden utan att det normala arbetet äventyras.

    Oppisopimuskoulutus ei syrjäytä säännöllistä työtä tekeviä työntekijöitä.
    Eero Suutari
  • Gruppen stödde propositionen och såg ökad flexibilitet i läroavtalen som ett bra sätt att lösa bristen på arbetskraft och erbjuda unga en praktisk väg till ett yrke.

    Todellakin tämä oppisopimuskoulutuksen kehittäminen eteenpäin on aivan erinomainen asia.
    Hannu Hoskonen
  • Gruppen understödde propositionen eftersom den sänker tröskeln för att ingå läroavtal och hjälper unga samt studerande att komma in i arbetslivet inom alla branscher.

    Oppisopimuskoulutuspaikan saamisen helpottamisella hallitus pyrkii edistämään ammatillisen koulutuksen opiskelijoiden pääsyä työelämään ja heidän mahdollisuuksiaan hankkia työmarkkinoilla vaadittavaa osaamista.
    Jari Lindström
  • Gruppen ansåg att fler läroavtal i sig är bra, men motsatte sig lagen eftersom ett kringgående av återanställningsskyldigheten kan leda till missbruk av systemet och till att uppsagda ersätts.

    Vaikka esityksessä onkin hyviä ja kannatettavia elementtejä, on siinä myös kohtia, joita emme voi hyväksyä.
    Rami Lehto
  • SDPEmot

    Gruppen motsatte sig propositionen och krävde att den förkastas, eftersom åsidosättandet av återanställningsskyldigheten försvagar anställningstryggheten för uppsagda och äldre arbetstagare.

    sosiaalidemokraatit, vihreät ja vasemmistoliitto eivät voi hyväksyä hallituksen jatkuvaa työsuhdeturvan nakertamista ja siksi ehdotamme lakiesitysten hylkäämistä.
    Merja Mäkisalo-Ropponen
  • Gruppen motsatte sig propositionen eftersom den befarade att erfarna arbetstagare ersätts med billigare arbetskraft och oroade sig för ändringens negativa jämställdhetskonsekvenser för deltidsanställda kvinnor.

    Tämänkaltaisen ammattiryhmän puolesta olen huolissani.
    Heli Järvinen
  • Gruppen understödde lättnader för läroavtal men motsatte sig propositionen, eftersom företag som har ekonomiska svårigheter och har sagt upp personal inte är rätt miljö för utbildning.

    Kannatan myös oppisopimusten helpottamista, mutta tässä valittu malli tuottaa enemmän ongelmia kuin ratkaisuja suomalaisille työmarkkinoille ja suomalaiseen ammatilliseen kouluttautumiseen.
    Anna Kontula

Sammandraget är AI-genererat utifrån 43 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 14.12.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
  2. 7.2.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 9.3.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
  4. 6.4.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 11.4.2018Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 12.4.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag3

  • 1Laki työsopimuslain 13 luvun 6 §:n muuttamisestaHyväksytty · 296/2018 · 4.5.2018
  • 2Laki kunnallisesta viranhaltijasta annetun lain 22 §:n muuttamisestaHyväksytty · 297/2018 · 4.5.2018
  • 3Laki valtion virkamieslain 32 §:n muuttamisestaHyväksytty · 298/2018 · 4.5.2018

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av 13 kap. 6 § i arbetsavtalslagen

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 13 kap. 6 § i arbetsavtalslagen (55/2001), sådan paragrafen lyder i lag 1458/2016, ett nytt 4 mom. som följer:

13 kap. – Särskilda bestämmelser

6 §Bestämmelsernas tvingande natur

Oberoende av skyldigheten att erbjuda arbete enligt 2 kap. 5 § och 6 kap. 6 § får en arbetsgivare ingå ett i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och i Ålands landskapslagstiftning avsett läroavtal med en studerande.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av 22 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 22 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) ett nytt 2 mom. som följer:

22 §En deltidsanställd tjänsteinnehavares rätt till en annan tjänst

Oberoende av skyldigheten att erbjuda arbete enligt 1 mom. och skyldigheten att återanställa enligt 46 § får en arbetsgivare ingå ett i lagen om yrkesutbildning (531/2017) avsett läroavtal med en studerande och anställa studeranden i tjänsteförhållande för viss tid.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 32 § i statstjänstemannalagen

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 32 § i statstjänstemannalagen (750/1994), sådan paragrafen lyder i lag 1548/2011, ett nytt 4 mom. som följer:

32 §

Oberoende av skyldigheten att erbjuda arbete enligt denna paragraf får arbetsgivaren ingå ett i lagen om yrkesutbildning (531/2017) och i Ålands landskapslagstiftning avsett läroavtal med en studerande och utnämna studeranden till ett tjänsteförhållande.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att arbetsavtalslagen, lagen om kommunala tjänsteinnehavare och statstjänstemannalagen ändras. Arbetsavtalslagen och lagen om kommunala tjänsteinnehavare ändras så att arbetsgivare i fortsättningen kan ingå ett i lagen om yrkesutbildning avsett läroavtal med en studerande, oberoende av den i lagen för arbetsgivare föreskrivna skyldigheten att erbjuda mera arbete och skyldigheten att återanställa. Dessutom ska statstjänstemannalagen ändras så att arbetsgivaren i fortsättningen kan ingå ett i lagen om yrkesutbildning avsett läroavtal med en studerande, oberoende av den i statstjänstemannalagen föreskrivna skyldigheten att erbjuda arbete. Propositionen syftar till att möjliggöra yrkesutbildning med hjälp av läroavtal inom alla branscher, även hos sådana arbetsgivare som har deltidsanställda eller omfattas av skyldigheten att återanställa arbetstagare. Syftet är att öka möjligheterna för studerande i yrkesinriktad utbildning att få en arbetsplats för läroavtalsutbildning och därigenom främja studerandenas inträde i arbetslivet och möjligheter att skaffa sig sådant kunnande som krävs på arbetsmarknaden. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.