HE 199/2025 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 15.1.2026

Lättare regler för visstidsanställning

Lag om ändring av arbetsavtalslagen och till lagar som har samband med den

En arbetsgivare kan i fortsättningen anställa en ny arbetstagare för viss tid på upp till ett år utan grundad anledning. Dessutom förkortas meddelandetiden för permittering från 14 dagar till sju dagar och skyldigheten att återanställa uppsagda arbetstagare slopas för företag med under 50 anställda.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
15.1.2026
Senaste händelse
22.5.2026
Omröstningar
1
Anföranden
105
Stadfäst
29.5.2026
Författning
412/2026

Vad som föreslås

Den mest centrala ändringen är att det tillåts att ingå ett arbetsavtal för viss tid utan grundad anledning för högst ett år (i högst tre delar), om det är fråga om ett första arbetsavtal eller om det har gått minst två år sedan det föregående anställningsförhållandet. Som övriga ändringar förkortas meddelandetiden för permittering till sju dagar, arbetsgivarens återanställningsskyldighet begränsas till att gälla endast arbetsgivare med minst 50 anställda och det föreskrivs om uppsägningsrätt för båda parter vid ett visstidsavtal utan grundad anledning som har pågått i minst sex månader. Motsvarande ändringar görs i sjöarbetsavtalslagen och lagen om tillsynen över arbetarskyddet.

Vad det betyder

Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2026. Ändringen sänker tröskeln och risken för i synnerhet små och medelstora företag att anställa nya arbetstagare, men den bedöms samtidigt öka antalet visstidsanställningar med 10 000–20 000 löntagare och öka osäkerheten i arbetskarriärerna särskilt för unga och kvinnor. Förkortningen av permitteringsmeddelandet ger arbetsgivarna i plötsliga situationer en besparing på cirka 1 100 euro per permitterad, men orsakar på motsvarande sätt en inkomstförlust på uppskattningsvis 360–650 euro för arbetstagaren om permitteringen förlängs. Företag med under 50 anställda befrias från skyldigheten att erbjuda arbete till arbetstagare som de tidigare har sagt upp av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 19.5.2026

Riksdagen godkände lagen med rösterna 9378.

93
Jaa · godkändes
78
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 28 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 19.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.5.2026.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

105 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades ingående av arbetsavtal för viss tid för högst ett år utan grundad anledning, förkortning av meddelandetiden för permittering samt begränsning av återanställningsskyldigheten. Regeringspartierna betonade att rekryteringströskeln sänks och att små och medelstora företags möjligheter att anställa förbättras i det svåra ekonomiska läget. Oppositionen motsatte sig propositionen skarpt och ansåg att den ökar osäkerheten i arbetslivet, försvagar anställningstryggheten och ökar graviditetsdiskrimineringen mot i synnerhet unga kvinnor.

  • Sänker propositionen i verkligheten tröskeln för att anställa eller flyttar den bara över företagsrisken på arbetstagarna?
  • Ökar graviditets- och familjeledighetsdiskrimineringen om tidsbegränsade anställningar tillåts utan grundad anledning?
  • Urhålkar lättnaderna för upprepade visstidsanställningar företrädet för tillsvidareanställningar?
  • Borde lagändringarna ha begränsats till enbart småföretag i stället för den offentliga sektorn och stora företag?
  • Propositionen sänker företagens tröskel för att rekrytera och skapar nya arbetsmöjligheter i det svåra arbetslöshetsläget. Ett visstidsarbetsavtal är ett bättre alternativ för arbetstagaren än arbetslöshet.

    Nämä ovat juuri sellaisia konkreettisia uudistuksia, joilla Suomen työmarkkinaa muutetaan kilpailukykyisemmäksi.
    Arto Satonen
  • Reformen undanröjer praktiska hinder för rekrytering och gör det lättare särskilt för små företag att anställa ny arbetskraft i ett osäkert ekonomiskt läge.

    Esityksen tavoitteena on madaltaa kynnystä palkata ja lisätä työn syntymistä epävarmassa taloustilanteessa.
    Jaana Strandman
  • SDPEmot

    Propositionen försvagar arbetstagarnas ställning och ökar osäkerheten utan bevisade positiva sysselsättningseffekter. Att tillåta visstidsanställningar utan grundad anledning slår hårt mot kvinnor och unga samt ökar graviditetsdiskrimineringen.

    Tämä laki lisää määräaikaisia työsuhteita, vaikka niitä pitäisi saada vähennettyä.
    Lauri Lyly
  • Även om tröskeln för att anställa behöver sänkas ökar propositionen familjeledighets- och graviditetsdiskrimineringen, och den har inte heller begränsats till enbart småföretag. Att öka osäkerheten i arbetslivet är fel metod i en situation där nativiteten sjunker.

    Tämä lakiesitys on tiivistettynä kelvoton ja turha, ja ihmettelen suuresti, minkä takia hallitus on halunnut tämmöisen tänne ylipäätänsä tuoda.
    Olga Oinas-Panuma
  • Lagen utvidgar användningen av visstidsanställningar även till den offentliga sektorn och kvinnodominerade branscher samt ökar osäkerheten i arbetslivet och risken för diskriminering utan ekonomiska grunder.

    Hallitus ampuu itseään jalkaan tällä lakiesityksellä ja lisää entisestään työelämän epävarmuutta.
    Fatim Diarra
  • Lagförslaget urholkar arbetstagarnas rättigheter och flyttar över makt till arbetsgivarna utan att skapa nya jobb. Reformen strider mot jämställdheten och fördjupar i synnerhet unga kvinnors osäkerhet på arbetsmarknaden.

    Tämä määräaikaisten työsuhteiden helpottaminen ei lisää työllisyyttä, vaan se on jälleen yksi heikennys työntekijöille.
    Minja Koskela

Sammandraget är AI-genererat utifrån 105 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 199/2025 vp sisältyvien 1.—3. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 15.1.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
  2. 5.2.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 29.4.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
  4. 13.5.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 20.5.2026Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 21.5.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag3

  • 1Laki työsopimuslain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 412/2026 · 29.5.2026
  • 2Laki merityösopimuslain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 413/2026 · 29.5.2026
  • 3Laki työsuojelun valvonnasta ja työpaikan työsuojeluyhteistoiminnasta annetun lain 13 §:n muuttamisestaHyväksytty · 414/2026 · 29.5.2026

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av arbetsavtalslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 1 kap. 3 § och 3 a § 1 mom., 2 kap. 4 § 3 mom. 3 punkten samt rubriken för 6 §, 5 kap. 4 § och 7 § 2 mom., 6 kap. 1 § 3 mom. och 6 § 1 mom., av dem 1 kap. 3 § sådan den lyder i lag 1224/2010, 1 kap. 3 a § 1 mom. sådant det lyder i lag 403/2023, 2 kap. 4 § 3 mom. 3 punkten samt rubriken för 6 § sådana de lyder i lag 744/2022, 5 kap. 4 § sådan den lyder i lag 204/2017 och 6 kap. 6 § 1 mom. sådant det lyder i lag 403/2023, och fogas till 2 kap. 6 §, sådan den lyder i lag 744/2022, ett nytt 3 mom. och till 6 kap. 1 § nya 4 och 5 mom. som följer:

1 kap. – Allmänna bestämmelser

3 §Formen för ett arbetsavtal och avtalstiden

Ett arbetsavtal kan ingås muntligen, skriftligen eller i elektronisk form.

Ett arbetsavtal gäller tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Arbetsavtal för viss tid får inte användas upprepat om antalet visstidsavtal eller den sammanlagda avtalstiden eller den helhet som avtalen bildar visar att arbetsgivarens behov av arbetskraft är permanent.

Det förutsätts dock inte någon grundad anledning för att ett arbetsavtal ingås för viss tid om det är fråga om det första arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under de två år som föregår tidpunkten för när arbetsavtalet börjar löpa. Då behöver arbetsgivaren inte heller bedöma om arbetskraftsbehovet är permanent. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att utreda arbetstagarens möjligheter till fortsatt anställning finns i 2 kap. 6 § och bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete åt en tidigare visstidsanställd arbetstagare finns i 6 kap. 1 §.

Den maximala längden för ett i 3 mom. avsett arbetsavtal för viss tid är ett år. Avtalet kan förnyas högst två gånger inom ett år från det att det första avtalet för viss tid började löpa. Den sammanräknade totala längden för avtalen får dock inte överskrida ett år.

Ett arbetsavtal som på initiativ av arbetsgivaren har ingåtts för viss tid i strid med 2–4 mom. ska anses gälla tills vidare. Ett arbetsavtal för viss tid får inte ingås eller underlåtas att ingå på diskriminerande grunder.

3 a §Ingående av arbetsavtal för viss tid med en person som är långtidsarbetslös

Ingående av arbetsavtal för viss tid förutsätter inte en sådan grundad anledning som avses i 3 § 2 mom., om den som anställs är en person som enligt uppgift från arbetskraftsmyndigheten har varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de senaste 12 månaderna. En anställning på högst två veckor utgör emellertid inget avbrott i arbetslösheten. Det att arbetsgivarens behov av arbetskraft är permanent på det sätt som avses i 3 § 2 mom. utgör inget hinder för att avtalet ingås för viss tid.

2 kap. – Arbetsgivarens skyldigheter

4 §Information om de centrala villkoren i arbetet

Av informationen ska åtminstone framgå

3) den tidpunkt då ett arbetsavtal för viss tid upphör att gälla eller en uppskattning av tidpunkten då avtalet upphör att gälla samt grunden för att arbetsavtalet ingås för viss tid eller uppgift om att det är fråga om ett i 1 kap. 3 § 3 mom. avsett arbetsavtal för viss tid som ingås utan grundad anledning eller ett i 3 a § i det kapitlet avsett avtal för viss tid med en person som är långtidsarbetslös,

6 §Information om platser som blir lediga och skyldighet att ge information om en tryggare anställningsform

Om ett arbetsavtal för viss tid har ingåtts med arbetstagaren med stöd av 1 kap. 3 § 3 mom., ska arbetsgivaren i stället för det motiverade svar som avses i 2 mom. i denna paragraf före utgången av den tid som avtalats i arbetsavtalet ge en motiverad utredning om möjligheten att fortsätta anställningsförhållandet genom ett arbetsavtal som gäller tills vidare eller av grundad anledning genom ett arbetsavtal för viss tid. På begäran av arbetstagaren ska utredningen ges skriftligen inom en månad från det att begäran lämnades.

5 kap. – Permittering

4 §Meddelande om permittering

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren meddelande om permittering senast sju dagar innan permitteringen börjar. Om det i kollektivavtalet har avtalats om en längre tid för meddelande om permittering än sju dagar får arbetsgivaren och förtroendemannen eller, om en sådan inte har valts, förtroendeombudet eller en annan representant för arbetstagarna med avvikelse från bestämmelserna i kollektivavtalet avtala om att en tid på minst sju dagar för meddelande om permittering ska iakttas. Avtalet ska ingås skriftligen. Ett avtal om tiden för meddelande om permittering som ingåtts av en representant är bindande för de arbetstagare som representanten anses företräda. Om det enligt ett kollektivavtal som med stöd av denna lag eller lagen om kollektivavtal är bindande för arbetsgivaren är möjligt att ingå lokala avtal om tiden för meddelande om permittering, ska dock 2 kap. 7 a § eller 5 a § i lagen om kollektivavtal iakttas vid ingåendet av lokala avtal.

Ett meddelande om permittering ska ges arbetstagaren personligen. Om meddelandet inte kan ges arbetstagaren personligen, får det skickas per brev eller elektroniskt. Meddelandet anses ha kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen efter att det skickades. I meddelandet ska det nämnas grunden för permitteringen samt permitteringens begynnelsetidpunkt och längd eller uppskattade längd.

Om arbetstagaren är på semester enligt lag eller avtal eller har en minst två veckor lång ledighet på grund av utjämning av arbetstiden, anses ett meddelande som har skickats per brev eller elektroniskt dock ha getts tidigast den dag som följer på utgången av semestern eller ledigheten.

Meddelande behöver inte ges, om arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön till arbetstagaren för hela permitteringstiden på grund av annan frånvaro från arbetet.

Meddelandet ska delges en representant för de arbetstagare som permitteras.

7 §Upphörande av en permitterad arbetstagares anställningsförhållande

Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal så att det upphör medan permitteringen varar, har arbetstagaren rätt till sin lön för uppsägningstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av sju dagars lön, om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av mer än sju dagars lag- eller avtalsenlig tid för meddelande om permittering.

6 kap. – Allmänna bestämmelser om upphävande av arbetsavtal

1 §Avtal för viss tid

Ett arbetsavtal för viss tid som ingåtts för längre tid än fem år får efter fem år från att det ingåtts sägas upp på samma grunder och enligt samma förfarande som ett arbetsavtal som gäller tills vidare. Motsvarande möjlighet gäller också för ett avtal enligt 1 kap. 3 § 3 mom. som har varat minst sex månader.

Arbetsgivaren ska erbjuda en sådan visstidsanställd arbetstagare som avses i 1 kap. 3 § 3 mom. ett arbetsavtal som gäller tills vidare eller ett arbetsavtal för viss tid som ingås av grundad anledning, om arbetsgivaren vid tidpunkten för när den tid som har avtalats i arbetsavtalet löper ut överväger att anställa fler arbetstagare för uppgiften i fråga eller för en motsvarande uppgift. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda en tidigare arbetstagare arbete under en tidsperiod som följer på tidpunkten för när det senaste arbetsavtalet upphörde och som motsvarar en tredjedel av den totala längden på de senaste arbetsavtal som ingåtts med arbetstagaren i enlighet med 4 mom. i den paragrafen. Det som föreskrivs ovan tillämpas dock inte om ett arbetsavtal för viss tid ännu kan ingås med arbetstagaren utan grundad anledning med stöd av det momentet.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål meddela den tidigare arbetstagaren om erbjudande av arbete enligt 4 mom. på den adress som arbetstagaren har uppgett. Arbetsgivaren kan erbjuda arbetet åt en annan person om arbetstagaren inte svarar på arbetsgivarens meddelande inom två veckor från det att meddelandet sändes.

6 §Återanställande av arbetstagare

En arbetsgivare som regelbundet har minst 50 anställda i arbetsavtalsförhållande ska erbjuda arbete åt en tidigare arbetstagare som på grunder som anges i 7 kap. 3 eller 7 § har sagts upp och som är arbetssökande i enlighet med lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om arbetsgivaren inom fyra månader från det att anställningsförhållandet upphörde behöver arbetstagare för samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren hade utfört. Om anställningsförhållandet när det upphörde hade fortgått utan avbrott minst 12 år, är tiden för återanställande emellertid sex månader.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av lagen om sjöarbetsavtal

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) 1 kap. 3 § 2 mom. 4 punkten, 4 § och 4 a § 1 mom., rubriken för 2 kap. 5 §, 6 kap. 4 § och 7 § 2 mom. samt 7 kap. 1 § 3 mom. och 9 § 1 mom., av dem 1 kap. 3 § 2 mom. 4 punkten och rubriken för 2 kap. 5 § sådana de lyder i lag 745/2022, 6 kap. 4 § sådan den lyder i lag 205/2017 samt 1 kap. 4 a § 1 mom. och 7 kap. 9 § 1 mom. sådana de lyder i lag 404/2023, och fogas till 2 kap. 5 §, sådan den lyder i lag 745/2022, ett nytt 3 mom. och till 7 kap. 1 § nya 4 och 5 mom. som följer:

1 kap. – Allmänna bestämmelser

3 §Arbetsavtalets form och innehåll

Av ett arbetsavtal ska framgå

4) ett tidsbegränsat avtals längd och grunden för att avtalet ingåtts för viss tid eller uppgift om att det är fråga om ett i 4 § 2 mom. avsett arbetsavtal för viss tid som ingås utan grundad anledning eller ett i 4 a § avsett avtal för viss tid med en person som är långtidsarbetslös,

4 §Avtalstiden

Ett arbetsavtal gäller tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid. Ett arbetsavtal som på initiativ av arbetsgivaren utan grundad anledning har ingåtts för viss tid ska anses gälla tills vidare. Arbetsavtal för viss tid får inte användas upprepat om antalet visstidsavtal eller den sammanlagda avtalstiden eller den helhet som avtalen bildar visar att arbetsgivarens behov av arbetskraft är permanent.

Det förutsätts dock inte någon grundad anledning för att ett arbetsavtal ingås för viss tid om det är fråga om det första arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren under de två år som föregår tidpunkten för när arbetsavtalet börjar löpa. Då behöver arbetsgivaren inte heller bedöma om arbetskraftsbehovet är permanent. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att utreda arbetstagarens möjligheter till fortsatt anställning finns i 2 kap. 5 § och bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbete åt en tidigare visstidsanställd arbetstagare finns i 7 kap. 1 §.

Den maximala längden för ett i 2 mom. avsett arbetsavtal för viss tid är ett år. Avtalet kan förnyas högst två gånger inom ett år från det att det första avtalet för viss tid började löpa. Den sammanräknade totala längden för avtalen får dock inte överskrida ett år.

Ett arbetsavtal som på initiativ av arbetsgivaren har ingåtts för viss tid i strid med 1–3 mom. ska anses gälla tills vidare. Ett arbetsavtal för viss tid får inte ingås eller underlåtas att ingå på diskriminerande grunder.

4 a §Ingående av arbetsavtal för viss tid med en person som är långtidsarbetslös

Ingående av arbetsavtal för viss tid förutsätter inte en sådan grundad anledning som avses i 4 § 1 mom., om den som anställs är en person som enligt uppgift från arbetskraftsmyndigheten har varit arbetslös arbetssökande utan avbrott under de senaste 12 månaderna. En anställning på högst två veckor utgör emellertid inget avbrott i arbetslösheten. Det att arbetsgivarens behov av arbetskraft är permanent på det sätt som avses i 4 § 1 mom. utgör inget hinder för att avtalet ingås för viss tid.

2 kap. – Arbetsgivarens skyldigheter

5 §Information om platser som blir lediga och skyldighet att ge information om en tryggare anställningsform

Om ett arbetsavtal för viss tid har ingåtts med arbetstagaren med stöd av 1 kap. 4 § 2 mom., ska arbetsgivaren i stället för det motiverade svar som avses i 2 mom. i denna paragraf före utgången av den tid som avtalats i arbetsavtalet ge en motiverad utredning om möjligheten att fortsätta anställningsförhållandet genom ett arbetsavtal som gäller tills vidare eller av grundad anledning genom ett arbetsavtal för viss tid. På begäran av arbetstagaren ska utredningen ges skriftligen inom en månad från det att begäran lämnades.

6 kap. – Permittering

4 §Meddelande om permittering

Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren meddelande om permittering senast sju dagar innan permitteringen börjar. Om det i kollektivavtalet har avtalats om en längre tid för meddelande om permittering än sju dagar får arbetsgivaren och förtroendemannen med avvikelse från bestämmelserna i kollektivavtalet avtala om att en tid på minst sju dagar för meddelande om permittering ska iakttas. Avtalet ska ingås skriftligen. Ett avtal om tiden för meddelande om permittering som ingåtts av en representant är bindande för de arbetstagare som representanten anses företräda. Om det enligt ett kollektivavtal som med stöd av denna lag eller lagen om kollektivavtal är bindande för arbetsgivaren är möjligt att ingå lokala avtal om tiden för meddelande om permittering, ska dock 2 kap. 6 a § eller 5 a § i lagen om kollektivavtal iakttas vid ingåendet av lokala avtal.

Meddelandet ska ges personligen till den som ska permitteras. Om meddelandet inte kan ges arbetstagaren personligen, får det skickas per brev eller elektroniskt. Meddelandet anses ha kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen efter att det skickades. I meddelandet ska det nämnas grunden för permitteringen samt permitteringens begynnelsetidpunkt och längd eller uppskattade längd.

Om arbetstagaren är på semester enligt lag eller avtal, har en minst två veckor lång ledighet på grund av utjämning av arbetstiden eller är på ett friskift enligt ett avlösningssystem, anses ett meddelande som har skickats per brev eller elektroniskt dock ha getts tidigast den dag som följer på utgången av semestern, ledigheten eller friskiftet, om inte något annat visas.

Meddelande behöver inte ges, om arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön till arbetstagaren för hela permitteringstiden på grund av annan frånvaro från arbetet.

Meddelandet ska delges en representant för de arbetstagare som permitteras.

7 §Upphörande av en permitterad arbetstagares anställningsförhållande

Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal så att det upphör medan permitteringen varar, har arbetstagaren rätt till sin lön för uppsägningstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av sju dagars lön, om arbetstagaren har permitterats med iakttagande av mer än sju dagars lag- eller avtalsenlig tid för meddelande om permittering.

7 kap. – Allmänna bestämmelser om upphävande av arbetsavtal

1 §Avtal för viss tid

Ett arbetsavtal för viss tid som ingåtts för längre tid än fem år får efter fem år från att det ingåtts sägas upp på samma grunder och enligt samma förfarande som ett arbetsavtal som gäller tills vidare. Motsvarande möjlighet gäller också för ett avtal enligt 1 kap. 4 § 2 mom. som har varat minst sex månader.

Arbetsgivaren ska erbjuda en sådan visstidsanställd arbetstagare som avses i 1 kap. 4 § 2 mom. ett arbetsavtal som gäller tills vidare eller ett arbetsavtal för viss tid som ingås av grundad anledning, om arbetsgivaren vid tidpunkten för när den tid som har avtalats i arbetsavtalet löper ut överväger att anställa fler arbetstagare för uppgiften i fråga eller för en motsvarande uppgift. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda en tidigare arbetstagare arbete under en tidsperiod som följer på tidpunkten för när det senaste arbetsavtalet upphörde och som motsvarar en tredjedel av den totala längden på de senaste arbetsavtal som ingåtts med arbetstagaren i enlighet med 3 mom. i den paragrafen. Det som föreskrivs ovan tillämpas dock inte om ett arbetsavtal för viss tid ännu kan ingås med arbetstagaren utan grundad anledning med stöd av det momentet.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål meddela den tidigare arbetstagaren om erbjudande av arbete enligt 4 mom. på den adress som arbetstagaren har uppgett. Arbetsgivaren kan erbjuda arbetet åt en annan person om arbetstagaren inte svarar på arbetsgivarens meddelande inom två veckor från det att meddelandet sändes.

9 §Återanställande av arbetstagare

En arbetsgivare som regelbundet har minst 50 anställda i arbetsavtalsförhållande ska erbjuda arbete åt en tidigare arbetstagare som på grunder som anges i 8 kap. 3 eller 6 § har sagts upp och som fortfarande är arbetssökande i enlighet med lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om arbetsgivaren inom fyra månader från det att anställningsförhållandet upphörde behöver arbetstagare för samma eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren hade utfört. Om anställningsförhållandet när det upphörde hade fortgått utan avbrott minst 12 år, är tiden för återanställande emellertid sex månader.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 13 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) 13 § 3 mom. 3 punkten underpunkt c, sådan den lyder i lag 748/2022, som följer:

13 §Meddelande av anvisningar och uppmaningar

En uppmaning kan meddelas i fråga om

3) i arbetsavtalslagen (55/2001) eller någon annan lag vars efterlevnad arbetarskyddsmyndigheten har att övervaka avsedd skyldighet att gec) ett skriftligt svar om möjligheten att förlänga den ordinarie arbetstid som avtalats i arbetsavtalet eller att förlänga arbetsavtalets längd eller skyldighet att ge en motiverad utredning om fortsättande av arbetsavtalet,

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att arbetsavtalslagen, lagen om sjöarbetsavtal och lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen ändras. Enligt propositionen kan ett arbetsavtal för viss tid ingås på initiativ av arbetsgivaren för högst ett år utan en sådan grundad anledning som förutsätts i lag, om det är fråga om det första arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett arbetsavtal för viss tid ska kunna ingås utan grundad anledning också om det vid den tidpunkt då avtalet börjar löpa har förflutit minst två år sedan det föregående anställningsförhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren upphörde. Ett arbetsavtal för viss tid ska med stöd av de bestämmelser som föreslås i propositionen kunna ingås även om arbetsgivarens behov av arbetskraft är kontinuerligt på det sätt som avses i arbetsavtalslagen. Arbetsavtalet ska kunna förnyas högst två gånger inom ett år från det att det första arbetsavtalet för viss tid ingicks. Den sammanlagda avtalstiden får dock inte överskrida ett år. Enligt förslaget får ett arbetsavtal för viss tid inte ingås eller underlåtas att ingå på diskriminerande grunder. Det föreslås att ett arbetsavtal som på initiativ av arbetsgivaren har ingåtts för viss tid i strid med regleringen ska anses gälla tills vidare. Arbetsgivaren ska ha en särskild utredningsskyldighet, om ett arbetsavtal för viss tid har ingåtts utan grundad anledning. Enligt förslaget ska arbetsgivaren innan ett arbetsavtal för viss tid upphör ge arbetstagaren en motiverad utredning om möjligheten att anställa arbetstagaren i ett anställningsförhållande som gäller tills vidare eller av grundad anledning i ett anställningsförhållande för viss tid. Det föreslås att arbetsgivaren ska ha en skyldighet att erbjuda arbete åt en arbetstagare med vilken ett arbetsavtal för viss tid har ingåtts utan grundad anledning. Enligt förslaget uppkommer skyldigheten att erbjuda arbete om arbetsgivaren när ett arbetsavtal för viss tid upphör överväger att anställa fler arbetstagare för uppgiften i fråga eller för en motsvarande uppgift som den visstidsanställda arbetstagaren utförde. Arbetsgivaren ska vara skyldig att erbjuda arbete efter att arbetsavtalet upphör under en tidsperiod som motsvarar en tredjedel av den totala längden på de arbetsavtal som ingåtts med arbetstagaren och som är högst fyra månader. Arbetstagaren och arbetsgivaren ska ha rätt att säga upp ett arbetsavtal för viss tid som har ingåtts utan grundad anledning och som har varat i minst sex månader. Det föreslås att tiden för meddelande om permittering förkortas från 14 dagar till 7 dagar och att det samtidigt föreskrivs om en möjlighet att separat för varje arbetsplats avtala om iakttagandet av den lagstadgade tiden för meddelande om permittering. I fråga om meddelande om permittering föreslås det också en bestämmelse om så kallad presumtion om mottagande. Enligt förslaget ska arbetsgivarens skyldighet att återanställa i fortsättningen gälla endast sådana arbetsgivare som regelbundet har minst 50 anställda i arbetsavtalsförhållande. I lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen föreslås dessutom en ändring som gäller arbetarskyddsmyndighetens tillsynsbehörighet. Propositionen hänför sig till regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 april 2026.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.