Tryggad semesterrätt vid sjukdom
Lag om ändring av semesterlagen
Arbetstagare garanteras rätt till minst fyra veckors avlönad ledighet även om de har varit borta från arbetet en längre tid på grund av sjukdom, olycksfall eller rehabilitering. Dessutom förlängs den tid inom vilken semester som flyttats på grund av sjukdom ska tas ut.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 1.11.2018
- Senaste händelse
- 5.3.2019
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 21
- Stadfäst
- 15.3.2019
- Författning
- 346/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I semesterlagen införs bestämmelser om avlönade extra lediga dagar som kompletterar semestern, så att arbetstagaren trots frånvaro på grund av sjukdom eller medicinsk rehabilitering tjänar in en ledighet som motsvarar minst 24 dagar under kvalifikationsåret. Rätten till extra lediga dagar upphör när frånvaron har pågått utan avbrott i över 12 månader. Samtidigt förlängs tiden för att ge semester som flyttats på grund av arbetsoförmåga fram till utgången av det kalenderår som följer efter semestersäsongen.
Vad det betyder
Ändringen berör uppskattningsvis cirka 13 000 löntagare på lång sjukledighet årligen och ökar antalet lediga dagar med sammanlagt cirka 90 000 dagar. För arbetsgivarna medför reformen årliga kostnader på cirka 22 miljoner euro (18 miljoner euro för den privata sektorn, 4 miljoner euro för kommunerna och 0,4 miljoner euro för staten) samt administrativt merarbete för uppföljning och bokföring av semester. Ändringarna träder i kraft den 1 april 2019.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
28 §, mietintö / Merja Mäkisalo-Ropponen
Ja vann med rösterna 122–54.
SFP, KD och Sannfinländarna röstade med regeringen. 1 röstade blankt, 22 var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 15.3.2019.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
21 anföranden · 11 talare · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades en ändring av semesterlagen till den miniminivå som EU-rättspraxisen förutsätter genom att sjuka garanteras fyra veckors avlönad ledighet med hjälp av särskilda extra lediga dagar. Regeringspartierna ansåg att propositionen var en nödvändig delreform som tryggar miniminivån. Oppositionen motsatte sig propositionen och ansåg att modellen med extra lediga dagar var en komplicerad lösning som belastar arbetsgivarna och strider mot EU-direktivet, och genom vilken man undvek en behövlig totalreform av semesterlagen.
- Uppfyller systemet med extra lediga dagar kraven på semester i EU:s arbetstidsdirektiv?
- Borde man i stället för extra lediga dagar ha tjänat in normal semester?
- Orsakar den nya beräkningsregeln för mycket administrativ börda och för höga kostnader för arbetsgivarna?
- SamlingspartietFör med reservationer
Gruppens företrädare stödde anpassningen till EU-kraven, men var bekymrad över de merkostnader som företagen drabbas av och eventuella negativa sysselsättningseffekter.
”jolloin tämä sitten todennäköisesti vähentää työllisyyttä minun laskelmieni mukaan.”
— Eero Suutari - CenternFör
Gruppen stödde propositionen eftersom den förbättrar ställningen för arbetstagare som varit sjuka länge och uppfyller de minimiförpliktelser som EU-domstolen har ställt upp.
”Lakiehdotus parantaa pitkään työkyvyttömyyden vuoksi työstä poissa olleiden työntekijöiden asemaa.”
— Martti Talja - Blå framtidFör
Gruppen ansåg att lagändringen var en nödvändig åtgärd för att uppfylla minimiförpliktelserna enligt EU-rättspraxisen, även om den medgav att totalreformen skjuts upp till nästa regeringsperiod.
”Tämän esityksen tarkoituksena on tehdä vuosilomalakiin EU-lainsäädännön edellyttämät muutokset.”
— Jari Lindström - SDPEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och ansåg att det nya systemet med extra lediga dagar var misslyckat, alltför krångligt för löneadministrationen och ett EU-rättsligt tvivelaktigt sätt att undvika en totalreform.
”Nyt käsittelemme täällä varsin epäonnistunutta paikkausesitystä, jolla Suomen vuosilomalain on toivottu täyttävän EU-oikeuden vaatimukset.”
— Merja Mäkisalo-Ropponen - De GrönaEmot
Gruppen motsatte sig propositionen eftersom den ansåg att regleringen var alltför svårbegriplig för arbetsgivarna att tillämpa och att lagförslagets EU-rättsliga hållbarhet var osäker.
”Vaikeaa on hyväksyä myöskään sellaista mallia, jonka laskentatapaa eivät edes palkkahallinnon asiantuntijat osaa toteuttaa hallituksen esittämässä muodossa.”
— Heli Järvinen - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och ansåg att det konstlade begreppet extra lediga dagar strider mot direktivet samt att semesterbortfallet borde ha ersatts direkt i form av verkliga semesterdagar.
”Direktiivi puhuu oikeudesta vuosilomaan — siis oikeudesta vuosilomaan.”
— Anna Kontula Gruppen motsatte sig lagförslaget och ansåg att det var en misslyckad nödlösning som försämrar de sjukas rättsskydd och strider mot EU-rätten.
”Tämä on tällä kertaa kyllä erittäin epäonnistunut paikkausyritys, niin kuin täällä todetaan.”
— Antero Laukkanen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 21 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 1.11.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työministeriö
- 7.11.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 12.2.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
- 20.2.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 26.2.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 5.3.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki vuosilomalain muuttamisestaHyväksytty · 346/2019 · 15.3.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av semesterlagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i semesterlagen (162/2005) 26 och 28 § samt 29 § 1 mom. och fogas till lagen en ny 7 a § som följer:
7 a §Rätt till extra lediga dagar som kompletterar semestern på grund av frånvarotid som beror på sjukdom, olycksfall eller medicinsk rehabilitering
En arbetstagare har rätt till extra lediga dagar som tillägg till semestern, om den av arbetstagaren intjänade semestern för ett fullt kvalifikationsår understiger 24 dagar på grund av sådan frånvaro som avses i 7 § 2 mom. 2 eller 3 punkten. Rätt till extra lediga dagar föreligger dock inte längre efter det att frånvaron kontinuerligt fortgått över 12 månader. Frånvarons kontinuitet avbryts av sådana dagar eller timmar i arbete mellan frånvaroperioderna som ger rätt till en full kvalifikationsmånad. Kontinuiteten avbryts dock inte av sådana arbetade dagar eller timmar under vilka arbetstagarens arbete baserar sig på ett sådant avtal om deltidsarbete som avses i 2 kap. 11 a § i arbetsavtalslagen.
Arbetstagaren har rätt att för de extra lediga dagarna få en ersättning som motsvarar arbetstagarens ordinarie eller genomsnittliga lön.
På givandet av extra lediga dagar tillämpas bestämmelserna om givande av semester. På den ersättning som betalas för de extra lediga dagarna tillämpas bestämmelserna om tidpunkten för betalning av semesterlön och semesterersättning.
26 §Tidpunkten för semester som flyttats fram på grund av arbetsoförmåga
Sommarsemester som flyttats fram på en sådan grund som anges i 25 § ska ges under semesterperioden och vintersemester före ingången av följande semesterperiod. Om det inte är möjligt att ge semester på detta sätt, ska semestern ges under semesterperioden det följande kalenderåret, dock före det kalenderårets slut. Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ge semester på det sist nämnda sättet heller, ersätts den uteblivna semestern med sådan semesterersättning som avses i 17 §.
Arbetsgivaren ska meddela tidpunkten för den framflyttade semestern senast två veckor eller, om detta inte är möjligt, senast en vecka innan semestern börjar.
28 §Semesterlönespecifikation
I samband med betalningen av semesterlön eller ersättning enligt denna lag ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en specifikation, av vilken semesterlönens eller ersättningens belopp och beräkningsgrunder framgår.
29 §Semesterbokföring
Arbetsgivaren ska föra bok över arbetstagarens semestrar, de extra lediga dagar som kompletterar semestrarna och sparade ledigheter samt över de löner och ersättningar som bestäms med stöd av denna lag (semesterbokföring ). Semestrarnas längd och tidpunkt, de extra lediga dagarnas antal och tidpunkt samt lönernas och ersättningarnas belopp och beräkningsgrunder ska framgå av semesterbokföringen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På semestrar som bestäms för det kvalifikationsår som börjat före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.