Lindrigare uppsägningskriterier och kortare karens
Lagar om ändring av 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen och 2 a kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Vid bedömningen av grunderna för uppsägning av en arbetstagare ska arbetsgivarens antal anställda börja beaktas, vilket underlättar uppsägning särskilt i små företag. Samtidigt förkortas karenstiden inom utkomstskyddet för arbetslösa från 90 till 60 dagar när anställningsförhållandet har upphört av skäl som beror på arbetstagaren.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 8.11.2018
- Senaste händelse
- 20.12.2018
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 59
- Stadfäst
- 18.1.2019
- Författning
- 127/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Arbetsavtalslagen ändras så att arbetsgivarens antal arbetstagare samt arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter som en helhet uttryckligen ska beaktas vid helhetsbedömningen av en personrelaterad uppsägning, för att ta hänsyn till små företags sämre förmåga att tåla förseelser eller brist på förtroende. I lagen om utkomstskydd för arbetslösa förkortas den ersättningslösa tidsperioden, det vill säga karensen, från 90 till 60 dagar i alla företag vid uppsägning eller hävning under prövotid som beror på arbetstagarens eget förfarande.
Vad det betyder
Ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2019. Uppsägningsbestämmelsen sänker små arbetsgivares tröskel för att anställa och påverkar uppskattningsvis upp till 68 000 företag med under 10 arbetstagare samt cirka 270 000 ordinarie löntagare. Förkortningen av karensen gäller uppskattningsvis cirka 10 200 arbetslösa arbetssökande per år och ökar de offentliga utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med cirka 11 miljoner euro per år (statens andel cirka 6,8 miljoner euro).
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 17.12.2018Riksdagen godkände lagen med rösterna 102–72.
KD röstade med regeringen. 7 röstade blankt, 18 var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 18.1.2019.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
59 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades lindrigare uppsägningskriterier för små arbetsgivare och förkortning av den arbetslöshetskarens som följer av en uppsägning som beror på arbetstagaren. Regeringspartierna och Kristdemokraterna ansåg att lagändringen sänker små företags tröskel för att anställa arbetstagare. Den övriga oppositionen motsatte sig en försvagning av uppsägningsskyddet och ansåg att lagen var oklar, saknade sysselsättningseffekter och ökade den rättsliga osäkerheten.
- Sänker underlättade uppsägningar små företags tröskel för att anställa?
- Orsakar den föreslagna paragrafändringen långvarig osäkerhet och tolkningsproblem i rättspraxisen?
- Borde arbetslöshetskarensen förkortas även för arbetstagare som sagt upp sig på eget initiativ?
Gruppen ansåg att reformen var ett viktigt sätt att uppmuntra småföretagare att anställa och stödja arbetsmarknadens dynamik.
”Tämä on tärkeä uudistus, jolla pienyrittäjien työllistämismahdollisuutta tuetaan.”
— Ben Zyskowicz - Blå framtidFör
Gruppen ansåg att beaktandet av företagsstorlek i uppsägningsgrunderna sänker tröskeln för att anställa och tar hänsyn till en liten arbetsgivares sämre förutsättningar att klara störningar i arbetsgemenskapen.
”Tämän esityksen tavoitteena on madaltaa työnantajan työllistämiskynnystä.”
— Jari Lindström - SannfinländarnaEmot
Gruppen krävde att försvagningen av uppsägningsskyddet förkastas, eftersom lagen på grund av tolkningsutrymmet lämnar arbetsgivare och arbetstagare i en osäker situation och överför lagstiftningsmakt till domstolarna.
”Kun muutettua irtisanomisperustetta aletaan yrityksissä soveltaa, säädökset eivät anna riittävästi tulkintalinjaa, vaan se on haettava tuomioistuimista.”
— Rami Lehto - SDPEmot
Gruppen motsatte sig en försvagning av uppsägningsskyddet och konstaterade att propositionen saknar forskningsbaserade sysselsättningseffekter samt skapar osäkerhet på arbetsmarknaden.
”Tämän lain seurauksena työmarkkinoille syntyy monen vuoden epätietoisuuden aika, kun odotetaan oikeuden ratkaisuja siitä, miten tätä epäselvää lakia käytännössä sovelletaan.”
— Merja Mäkisalo-Ropponen - De GrönaEmot
Gruppen ansåg att lagen var en rörig och ur sysselsättningssynvinkel verkningslös åtgärd och föreslog i stället att anställandet skulle underlättas genom rådgivning och lönesubvention.
”Mutta tuntuu, että tämä laki ei ehkä siihen kuitenkaan ole se paras vastaus, niin kuin tässä on tullut esille.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetEmot
Gruppen ansåg att propositionen var verkningslös i förhållande till sina mål, försvagade arbetstagarnas rättsskydd och försämrade rättssäkerheten i åratal.
”Tältä pohjalta minä en näe mahdolliseksi tulkita tätä lakia mitenkään muuten kuin puhtaana kasvojen säilyttämislakina ja poikkeuksellisen kalliina sellaisena.”
— Anna Kontula Gruppen ansåg att lagförslaget var en god och nödvändig förändring som hjälper till att sänka små företags tröskel för att anställa ordinarie arbetstagare.
”Kiitän hallitusta siitä, että teillä oli rohkeutta viedä tämä prosessi loppuun, vaikka tämä prosessi oli aika kivulias. Tämä on muutos parempaan suuntaan.”
— Peter Östman
Sammandraget är AI-genererat utifrån 59 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja sosiaali- ja terveysvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 8.11.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
- 15.11.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 11.12.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
- 13.12.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 18.12.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki työsopimuslain 7 luvun 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 127/2019 · 18.1.2019
- 2Laki työttömyysturvalain 2 a luvun 1 §:n muuttamisestaHyväksytty · 128/2019 · 18.1.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i arbetsavtalslagen (55/2001) 7 kap. 2 § 1 mom. som följer:
7 kap. – Grunder för uppsägning av arbetsavtal
2 §Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person
Som sakliga och vägande grunder för uppsägning som beror på eller har samband med arbetstagarens person kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande av sådana förpliktelser som följer av arbetsavtalet eller lag och som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet samt en väsentlig förändring av de personliga arbetsförutsättningar på grund av vilka arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Vid bedömningen av om det är fråga om sakliga och vägande grunder ska det vid en sammantagen bedömning tas hänsyn till antalet anställda hos arbetsgivaren samt arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter som en helhet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På ett sådant förfarande från arbetstagarens sida som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 7 kap. 2 § i den lydelse den hade vid ikraftträdandet av denna lag.
2.Lag om ändring av 2 a kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 2 a kap. 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 288/2012, som följer:
2 a kap. – Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda
1 §Att lämna arbetet och att bli uppsagd
En arbetssökande har inte rätt till arbetslöshetsförmåner
1) under 90 dagar från anställningsförhållandets upphörande, om han eller hon utan giltig orsak har lämnat sitt arbete,
2) under 60 dagar från anställningsförhållandets upphörande, om han eller hon själv har varit orsak till att anställningsförhållandet upphört,
3) under 30 dagar från anställningsförhållandets upphörande, om arbetet skulle ha varat högst fem dagar.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På ett sådant förfarande från den arbetssökandes sida som ägt rum före ikraftträdandet av denna lag tillämpas 2 a kap. 1 § 1 mom. i den lydelse det hade vid ikraftträdandet av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.